tages som ståndets gemensamma tanka.
Härmed förenade sig Anders Johnsson i Okna
från Östergötbland, Lars Boethius, Anders Cisson,
Erik Andersson och Spännar Johan Erikssom från
Stora Kopparbergs län, Lars Larsson från Örebro
län, Olof Jacobsson från Södermanland och Håkan
Nilsson från Skåne. .
Svcn Heurlin från Kronobergs län: mundtligen,
kastade en blick tillbaka på Svenska Bondeståndets
urgamla rättighet, att deltaga uti lagstiftningen,
och på inträdandet af ståndsdelningen och dettas
följder, dem han ansåg hafva utvecklat sig derhän,
att skriftens vackra liknelse af ett fårahus och en
herde ej längre kunde i. verkligheten tillämpas på
våra statsförhållanden. wlngen af oss, mina brö-
der, yttrade han vidare, cäro födde representanter,
eller af gunst och nåd sjelfskrifna ledamöter i riks-
församlingen. Det är folkets förtroende, som kal-
lat oss hit, och denna kallelse är helig, vida heliga-
re, än medfödda rättigheter. Tal. vederlade än
vidare åtskilliga mot betänkandet gjorde inkast och
förbehöll sig, att framdeies än en gång få ordet i
denna fråga.
Nils Persson från Örebro län, anmärkte skriftli-
gen och i korthet, huruledes Bondeståndet i lång-
liga tider klagat öfver det förtryck, som genom nu-
varande representationssätt på fyra kamrar dem ve-
derfarits, och önskat en sådan förändring, som för
detta förtrycks förekommande vore tjenlig, och län-
de till hela Svenska nationens belåtenhet. Han för-
klarade sig vidare för förslaget om allmänna val jem-
te erkammarsystemet, men önskade den förändring,
att valrätten för Bondeståndet, enligt nuvarande
Grundlag, icke till någon del må inskränkas, samt
att val till riksdagsmän skulle ske medelst öppen
votering och ville härtill inskränka sina anmärk-
ningar. ij
Johan Fredrik Dahllöf från Elfsborgs län erin-
räde, att redan vid förra riksdagen har ett ganska
respektabelt antal aktade medborgare uti en då till
kenungen ingifven petition tillkännagifrit sin in-
nerliga åstundan vara, det Kongl. Maj:t ville taga
initiativet till en representationsförbättring, samt
huru mycket sedan denna tid allmänna tänkesättet
stadgat sig för saken, och huru mångfaldiga brister
uti vår närvarande riksdagstaktik förefinnas. aMi-
na. bröder, sade han, alåtom oss endast använda
all förmåga och hela vårt inflytande, för att un-
danrödja dem. Sedan vi härutinnan gjort hvad vi
kunna, skall felet ej mera blifva vårt, om likväl
met förmodan det stora och vigtiga ändamålet för-
dröjes. Nationen, hvars sympatier vi varit nog
lyckliga att hitintills äga, skall hålla oss räkning
för hvad vi gjort för framgången af denna sak och
vi blifva utan skuld om reformen måst vinnas på
ett område, främmande för grundlagen, ty hindras
kan den lika litet, som för några år sedan reform-
billens i England. Den är för mycket rättvis, för
mycket billig, för mycket öfverensstämmande med
tidehvarfvets anda och kraft för att kunna tillintet-
göras.s Sedan Tal. vidare yttrat sin tillförsigt till
Konungens erfarenhet, samt de öfriga ståndens fos-
terlandskärlek och råttskänsla i denna sak, samt
anmärkt, huru alla äro ense om reformens nödvän-
dighet, nämnde han först, att han måste anse hvar-
je förbättring endast såsom half och ej på långt när
ledande till målst, oå vidt nan icke besluter ständs-
skillnadens upphäfvande. Han erinrade om det be-
synnerliga deri, att en klass, endast till följe afsin
börd är sjelfskrifven representant, en klass skickar
ett ombud för hvar 400 eller 500o:de individ, en
annan klass! endast ett för hvarje 26 eller 27,000
och åter en klass, t. ex. ofrälse ståndspersoner, alis
ingen. Han föreslog ståndsbröderna att gilla prin-
cipen uti, eller till och med antaga Konstitutions-
Utskottets förslag; likväl med den lilla förändring,
att ingen fastighetsägare i städerna eller på landet
uteslutes från valrätt, äfven om hans hus eller hem-
manslott understiger det nu af Utskottet föreslagna
minimum. För öfrigt ville han icke sätta sig emot
om städernes borgerskap hädanefter som hitintills
få utgöra en fjerdedel af representationen, och vill
icke heller vestrida deras mening, som hålla för, det
ej någon må kunna väljas till representant, som ic-
ke fyllt 30 år. Det är, sade han, eblott fyrdel-
ningen, hvars likbegängelse jag trodde vi snart skulle
få den oskattbara lyckan att fira.
John Olsson från Gefleborgs län: wÄnnu ung och
för första gången af medbröders förtreende kallad
till en riksdag, är det icke utan tvekan jag vågat
begära ordet, för att yttra mig öfver en fråga, som
så djupt ingriper uti samhällets grundvalar; men
det är likväl just frågans vigt, som gör mig pliktig
att derom yttra mina tankar. Tal. anmärkte det
ringa afseende de två första stånden fästat på Bon-
deståndets behof, dervid han äfven nämnde deras
beteenden i passevolans-frågan, och förklarade sig
gilla Konst. Utsk:s förslag, men med önskan om val-
rättighetens utsträckande så, att ingen, som för när-
varande äger valrätt uti Borgare- och Bondestånden :
derifrån uteslutes. Skulle nämnde förslag ej blifva!
antaget, så önskade han, att man gjörde! afseende :
på Hr von Troils, under öfyverläggningarne om den-)
ma: fråga på Riddarhuset, framlagda förtjensfulla4
jemkningsförslag, hvilket han i sådant fåll; med nå-;
gra: modifikatiomer, vore böjd att biträda, i hvad
detsamma rörer uppställningen af en nedre kamma-
re, men icke af den öfre, i fall en sådan kommer
att anses nödvändig, hvilket han dock ej kunde inse.
tBondeståndet;: fortfor han, omsluter den ojem-
förligt största delen.af rikets befolkning; utgör den
cjemförligt största delen af statsbidragen; utgör den
stäm, hvarifrån alla de: öfriga stånden utskjutit och
likväl har man inskränkt dessröst uti representant-
församlingen till blott en: fjerdedel. Jag vill
således på förhand förklara, att:jag icke kommer .
att biträda någon förändring, hvarigenom allmogen:
icke erhåller, antingen ett större inflytande på va-
Jen eller: eh större personal eller röstantaluti Riks-:
församlingen; och följaktligen biträder jag aldraminst
de förslag: man framlagt, som åsyfta atb ytterligare,
inskränka det egentliga: folkets röst, till blott enl;
femtedel; medelst upptagande af! ett femte stånd ,-
Slutligen . framställde ban sin innerliga önskan, att
börds- i och kastintressena icke måtte allt för längel
och alltför envist emotstå en af behofvet och all-.
männa rösten så bögljudt påkallad representations-
reform: -:
Häruti instämde Christen Andersson från Skåne.
Per Hansson från : Wermland uppläste ett skrift-!
ligt anförande, hvari han till en början hembar Högl.!
Konst. Utskottet sin bögaktning och tacksamhet, så
väl för dess motiver, somväfven för dess på rättsgrun-
Jar hvocode förelag. IF — ss 4A - pe