cfsom bade PFreste- och borgarestanden at Konst. Ut
YIskottet öfverlemnat att ordna detaljerne. Tal, ha
Ide förut yttrat sig emot förslaget, att äldre kam.
jeJ maren skulle utses af samma valmän som den yng:
re, och måste ännu mera ogilla så minutiösa be
L stämmelser, som att valbarheten skulle inskränka:
-Jinom valdistrikten. Han ansåg i fråga om tvåkam-
,)marsystemet af högsta vigt, att erhålla garantier, ati
;)de dygdigaste, erfarnaste och mest upplyste blifva
utsedde till ledamöter i äldre kammaren, och hem-
ställde, om dessa garantier stode tillsammans med
ifrågavarande inskränkningar i valen.
Grefve Spens, C. G. ville ej sätta sig emot Hr vy.
Hartmansdorffs förslag om valbarhetens inskränk-
ning inom valkretsarne i afseende på ledamöter i
yngre kammaren, men trodde dem ej böra ega rum
för den äldre. Det vore föga sannolikt, att inom
Ihvarje valkrets träffa personer; af de s. k. närande
t klasserne, med erforderliga egenskaper att vara le-
rdamöter i denna kammare och tid att emottaga be-
fattningen för 15 år. Vid tvåkammarsystemet bor-
de mangåi synnerhet söka tillvägabringa skilnad e-
.J mellan kamrarne. En sådan förefunnes visserligen
deri, att ledamöterna till äldre kammaren väljas
för 5, och ledamöter till den yngre blott för en
riksdag, men ännu väsendtligare blefve skilnaden,
om man bestämde, att ledamöterna till den ena kanra-
maren borde väljas inom valkretsen, men att leda-
möterne till den andra finge utses öfver hela riket.
Tal. anhöll derföre, att frågan omjäldre kammarens
bildande måtte från ifrågavarande punkt af försla-
get afskiljas och ordet Riksdagsman utbytas emot
cOmbud till yngre kammareno.
Grefve Horn, C. F. såg sig genom Ridd. och A-
delns sätt att behandla frågan, invecklad i detalj-
bestämmelsen, och kunde således icke bifalla Hr
von Hartmansdorffs förslag i denna del, åtminstone
i afseende på äldre kammaren, för hvilken man for-
Idrade sådane qvalifikationer, som ej kunde förenas
med de föreslagne inskränkningarne.
) HAr Ribbing, B. fann de föreslagne inskränknin-
Igarne innefatta så mycken skråanda, att om desam
Ima antoges, skulle man qvarstå på samma punkt
som nu. Genom ståndsvalens bibehållande vore
tillräckligt sörjdt för bevarandet af de gamla stånds-
intressena. Att derjemte inskränka valbarheten in-
om valkretsarne voro lika orätt, som att i fråga om
befordrandet af allmän upplysning, söka henne der
hon redan finnes. Skulle denna inskränkning ega
rum, vore visserligen bäst, atteÖden gällde yngre
kammaren; likväl anhöll Tal., att Hr von Hart-
mansdorff måtte låta hela denna punkt utgå ur för-
slaget. I annat fall vore han nödsakad rösta der-
emot.
Hr von Troil, Em. förklarade, att ehuru försla-
get i, denna punkt, äfven med den förändring Gr.
Spens tillstyrkt, betydligen skiljde sig från Tal:s
åsigter, vore likväl hans väsendtligaste betänklighe-
ter derigenom undanröjda, hvadan Tal., för att gå
en annan fraktions af ståndet önskningar till mör
tes, ville understödja detsamma, med villkor, att
HAr von Hartmansdorff, som på f. m. godkände)
den förändring Gr. Spens föreslagit, äfven med-
gaf att orden: xoch ingen valkrets borttoges, men
eljest måste Tal. votera Nej. I afseende på Bonde-
ståndet, vore möjligen de föreslagne inskränknin-
garna inom kretsen lämplig, men derom borde det-
ta stånd först sjelft yttra sig. Hvad åter angick!
Preste- och Borgarestånden, skulle dessa troligen
icke medgifva större inskränkningar i deras valrätt.
än som hittills ägt rum, och i fråga om Adeln!
skulle genom förslagets antagande, ståndets anseen-.
de nedsättas, ty flera ledamöter blefvo troligen ute-l:
slutne, hvilka hittills gjort ståndet heder.
Frih. Hamilton, H. förenade sig i Grefyve Spens:
hemställan, att Hr von Hartmansdorff ville låta frå-).
gan, om val inom distrikterra till äldre kammarenl:
för närvarande falla.
Hr Mannerskantz, C. A. ville blott under del;
vilkor. Hr von Troil uppgifvit, votera för förslaget.!
Hr Munck af Rosenschiöld, N. R. ansåg lika o-
lämpligt, att genom bestäm mandet af speeialiteter
uti ifrågavarande fall vilja inskränka Utsk:s verk-
samhet, som att föreskrifva en marchroute för en
resa genom obanade trakter, och reserverade sig e-
mot alla hittills gjorda inskränkningar i Friherre
Sprengtportens förslag.
Hr von Hartmansdorff, Aug. medgaf, att han så
vida på f. m. samtyckt till den förändring, Grefve
Spens föreslagit, som han yttrat, att han haft litet
eller intet att deremot invända. Dessa förändrin-
gar hade endast omfattat nedre kammaren, men ej
den öfre. Han ville dock nu tillsvidare afstå frå-
gan om inskränkning i val till äldre kammaren och
blott yrka proposition på Grefve Spenss förslag i
denna punkt.
Grefve Hamilton, H. Man hade i föregående
plena yttrat, att genom valbarhetens utsträckning
utom valkretsarne, skulle valen förlora uti intresse,
Grefven trodde deremot, att intresset skulle ökas i
samma mån man genom vidsträcktare valfribet ha-
de utsigter att kanna göra goda val, och kunde ic-
ke eller instämma uti yttrandet, att adelsmän lär-
de känna hvarandra Bhufvudsakligen blott genom
riksdagarne, helst han för sin del, både till deras
offentliga och enskilda lif, fördelaktigt kände flera
adelsmän, hvilka aldrig bevistat någon riksdag. Det
vore dessutom icke utan exempel, att representan-
ter från den ena riksdagen till den andra ändrat
politisk opinion, så att omdömet om dem efter de-
ras förhållande vid riksdagarne lätteligen kunde
utfalla oriktigt, om valenj inskränktes till valkret-
sarne. Måhända vore hans farhågor öfverdrifna,
men han ville såsom exempel på ännu större för-
7
a
sigtighet erinra, att då fråga under riksd
agen väck-
tes, att koncentrera bänkarna i Riddarhussalen, be-
l
;
J
J
I
t
r
I
I
S
5
6
kh
S
Nn
u
S
fö
5
t;
d
a
u
d
a
1
F
I
s
(6
A
k
striddes detta af en ledamot, under yttrad fruk- b
tan, att förslaget möjligen kunde innefatta en för ti
dold plan, att tillskapa en höger sida, en ven- ti
ster sida och en center. Ifrågavarande förslag vo-
re visserligen öppet, men följden kunde möjligen E
blifva, att man blott finge en sida vid riksdagen, i
och sådant vore i Talarens tanka lika skadligt, ehvad v
det blefve den ena eller den andra. d
Hr Lefrån, J. P. hade så mycket mera anledninglr
yrka, att Ridd. och Adeln uti denna fråga måttele
meddela Konst. Utsk:t sin gemensamma tanka, somjs
ledamöter i Utskottet yttrat önskan, att, till led-1c
ning vid uppgörandet af nytt förslag, få emottagalk
h
ståndens meningar, närmare utvecklade.
Grefve Spens, C. G. förklarade, att då Hr vonlä
Hartmansdorff blott tills vidare afstått från sitt
Pr uclag Am soshkränkning nam laustsarna vid val till
mm