linförda departementalstyrelsen kan hafva. Prosten Källyren fann det vara obilligt, att afslå. Ty likasom, då hvad Konungen vid ena Riksdagen -lafslagit af Ständernas förslag förnyas vid en foljan-Ide, man önskar att derpå göres afseende, så kunde -lockså nu Konungen, som förut en gång afgifvit samI ma proposition, hafva rätt till samma önskan. Det I vore också orimligt, att en lag stiftades, som ej kan I efterlefvas. Talaren tillkännagaf, att han skulle röI sta för afslag å Utskottats afstyrkande, och således: för bifall till Konungens proposition. Prosten Sidner hade undersökt och jemfört de moItiver, som ligga till grund för Utkottets afstyrkande, och hade trott att Utskottet haft svårt, att komma Itill detta afstyrkande. Talaren trodde rättvisan böra vara blind; och det vore fråga om, huru den inför: Konung kunde sitta alldeles förbunden. Är rättvisan för stark eller för svag, vore i bäda fallen icke; rätt bra; rättast ansåg Talaren vara, att låta den g sin jemna gång äfven inför thron. Utöfvas då är Konungen benädningsrätten, så hade han dervid tillfälle att göra sig bekant med alla förhållanden isåidane mål. Talaren hade derföre trott sig böra afstyrka bifall till Utskottets förslag, och deremot till-, styrka bifall till den af Konungen framställda proI positionen. Doktor Thomander tillkännagaf att han röstade för bifall till betänkandet, emedan han i annat fall skulle se någon nödvändighet, eller något i sakens natur ibindande. Talaren trodde dock ej på nödvändigheen, icke en gång på nyttan af en förändring. Det vore nemligen på culminationen af samhällets funk-. :itioner nödvändigt, att det funnes ett sädant prerogativ. För regenten vore det äfvenledes ett behof, att göra sig underrättad om qvalifikationen hos hög. sta domarena; och borde det för öfrigt ej uppgöras en sådan skilnad mellan regeringen och domaremakten. Talaren vädjade till historien, om det någonsin varit våda för landet, att anse Konungen för högsta domaren. Här passade ej gatvisor och parlament; men deremot vore det ett behof, att Ko. nungen deltager i Högsta Domstolens beslut; och i : opinionen står han i ansvar derför. — Rättvisan här i d4andet hade också utöfvats rättvist. — Skadlig skulle dessutom en sådan förändring vara, ty man kunde deraf tro, att Konungen på så sätt ville missbruka sin makt. Talaren ville dock ej misstänka regenterna. Ty om han tänkte sig en sådan konung, skulle han endast, genom att drifva andra framför sig, utöfva hämd mot dem han ville. Så vore ej nu förhållandet. Talaren ansåg grannlagenheten fordra, att ej bifalla detta upphörande, förrän den person, som yrkat detta, haft större erfarenhet af lan. det. Talaren ville ej ingå på upphäfvandet af ett kungligt prerogativ. Flere instämde. Professor Grafström ansäg konungens motiver rigtiga. Han kunde ej hafva förmågaatt verka och i deltaga i allt. Då han har benådningsrätt, så kan han mildra ett straff. Det vore skäl att fästa afseende på konungens proposition. Tal. kunde ej deri finna något osvenskt, helst KonstitutionsUtsk. ej ansett det vädligt. Tal. biföll konungens proi position och ämnets hvila till nästa riksdag. Prosten ifatlström ville, såsom reseryant, yttrå några ord. Man kade ansett bibehållande nödigt, s för rättvisans helgd; men detta trodde ej Taldren. Man hade också sagt, att konungen hade moralisk ; ansvarighet; men, fortfor Tal., huru kan han det S med sina tvenne röster? Såsom den der utnämner Justitieråden hade han dock moralisk ansvarighet; och borde man hafva tillit till majestätet. Tal. ville bifalla konungens proposition, emedan i ett konstitutionelt samhällsskick detta upphörande ginge 1 an. Konungen kan också omöjligt öfvervara målen i bögsta domstolen, emedan han vore upptagen af andra göromål. Skillnad vore det också emellan . det att vara en god administrator, och en god do-!: mare, hvartill fordras flere djupa kunskaper. I: högsta domstolen förekommo nemligen mål så inÅ i Iför att, innan dess afgörande, se hvad verkan den I I i I a! 4 trasslade, att det ej vore lätt att finna rättvisa. Tal. ville ingå på konungens proposition och äterremiss. Biskop Agardh förenade sig. . Prosten Åsirana instämde med Hr Thomander, och trodde nationen vara så van, att i högsta domstolens dom se konungens dom, att den, i fall af ! förändring, snart skulle yttra behof af en högre appellationsdon:stol. t Prosten Sandbery biföll Bet. Statens högsta Chef borde hafva sin hand, ej blott i verkställande, utan äfven lagstiftande och lagskipande makten; och borde kan vara den, hvarest lag skipas. Tal. frukI tade, alt, om en sådan förvandling, som den ifråsavarande gått för sig, folket snart skulle önska, 5 att målen dragas under konungen. Detta vore hos I folket en kär fördom, och synnerligast på grund I deraf önskade Tal. bifall till betänkandet, men att J också en hop ekonomiska tvistemäl ej dragas unJ der honom. o e Biskop sscurlin ville ej någon sådan förändring, nen trodde en billig medelväg vara iakttagen, om zrundlagsförändringen blefye hvilande till nästa riksdag. I t Prosten Stenhammar ville endast anmäla, atthan:; nstämde med dem, som velat, att konungen skulle; sibehålla sina röster, på de skäl Hr Thomander utvecklat. Svenska folket skulle ej anse sig väl be ätet, om det ej kunde tro, att konungen utöfvade;? rögsta domaremakten. Utskottets förslag hade väckt Palarens uppmärksamhet på samma omständighet, ö om Hr Åstrand befarat, och fruktade, att sådant b upphörande skulle leda dertill, att folket snart for-f lrade en ny domstol. Detta konungens prerogativ si vore också nödvändigt för majestätets helgd. Tal. inskade, att saken måtte hvila till nästa riksdag. a Prosten Hällyren hemställde, om, då nu fråga vore väckt, att höga funktionärer böra hafva un-V iergått examen, det vore lämpligt, att om konun-d sen samma skulle ifrågasättas k Biskop Hoimst öm ansäg, då konungen nu för-!o 1yade denna proposition, Ständerna böra begagna ättigheten, alt låta frågan hvila till nästa riksdag. Prosten Örnberg förenade sig. jö Derpå företogs omröstning, då beslutet blef, att)? aken skulle nvila till nästa riksdag, hvilket afgjories med 24 röster mot 44, som voro för bifall till ,etänkandet. r TESTAS rr RR Sn IE STOCKHOLM den 23 Nov. ,