Article Image
tiden vore ännu ej inne för denna stora reform icke heller kunde af pressen väntas någon säkerhet Det vore således ett förhastadt steg att antaga nå got, hvarför ej funnes några pålitliga garantier. Tal slutade med ett förklarande, att han hoppades på våra fäders Gud, som äfven i denna maktpåliggand och vigtiga sak skall vara med oss, om vi äro mec honom. Professor Baolmer hade ett betydligare anförande men Ref. kunde ej uppfatta det. I få ord gick de ut derpå, att i allmänna t nkesättet vore en kla. san. Enligt Utskottets förslag hade dock allmänn: valrätten ej blifvit medgifven åt flera än de, son förut dertill hade rätt; icke ens åt så många. Or i samhället familjen vore den första föreningen, så fanr Tal. i ståndsbildningen den andra, och, såsom hej dande egoismen, nödvändiga. Tal. instämde i för kastelsedomen öfver Utskottets förslag; föreslog el jest, att alia medborgare, som äro skickliga att del. taga i representationen, få rätt dertill; att iagarne för sammanträdena och sjelfva arbetssättet måtte förändras. Professor Grafström ansåg sig, då han nu gick att yttra sig öfver ifrågavarande ämne, mindre iakttaga en rättighet än uppfylla en skyldighet. Tal. gillade hvad åtskillige Tal. redan yttrat. I afseende på valcensus, kunde ändring lätt ske, hvad beräkningen anginge; men det närvarande lemnade större latitud. Principen, som Utskottet först antagit, hade det sedan frängått. Betraktas nu staten som en lefvande organism, så måste hvad som representerar den, uttrycka detta lif. Klassvalen vore då säkraste garantien för bevakande af det helas väl, och Stånden för folket frihet. 1 sakens natur låge äfven, att ståndsprincipen måste göra sig gällande: och om man noga betraktade förhållanderna, skulle man finna, att bristerna ligga mindre i stånden, än i sättet, hvarpå deras verksamhet yttrar sig. Detta kunde hjelpas genom ordning; äfvensom kostnaderna kunde minskas. De orepresenterade kunde också upptagas i ett femte Stånd, eller på de andra fördelas. Ståndsprincipen borde för öfrigt bevaras, och kunde det äfven. Politiska friheten skulle ej bevaras genom fri val. Då Tal. således ogillade förslaget, respekterade han majoritetens åsigt, såg en ny tid för fädernesilandet, och bad till Gud om sådane beslut, som kunde befordra rikets väl och sannskyldiga nytta. (Forts. följer.)

10 november 1840, sida 2

Thumbnail