lemna mera uppmärksamhet åt Lars Larssons motion,
deri han föreslagit, alt säterier må deltaga i häll-
skjuts, tingshus- och prestegårdsbyggnader m. m.
Då nu Utskottet förklarat sig hvarken böra eller
kunna tillstyrka bifall till en slik molion, så före-
faller det ej underligt, att den fattige bonde, som
ensamt uppbygt prestgården, med missnöje ser sä-
terieägare begagna dew på det sätt, att när t. ex
sätertägaren kommer till presten, så är det för att
se efter, ora Pastor har någonting, men när dere-
mot bonden besöker sin själasörjare, så blir fråga
huruvida bonden förer någet med sig Yrkade
återremiss.
Peter Gabrielsson från Kronobergs, Johan Olofs-
son, Mats Ersson och Olof Persson från Stockholms
Län instämde med Per Jönsson.
Hentik Andersson från Örebro Län: Ehuru jag
sjelf äger ett hemman af frälse natur, önskar jag
dock hjerteligen framgång åt de förslag som hafva
en allmän skattejemkninog till syfte. Särskilt hade
man bordt vänta, att Utskottet skulle tillstyrka
säteriägarnes deltagande i skju!sningen; för hvil-
ken jemkning så många skäl tala. Jag förenar mig
i öfrigt med von Zweigbergk.
Olof Olofsson från Wesicrås Lån anböll att vid
Protocolls-justeringen få afgifva skriftligt anföraa-
de i ämnet.
Ola Jeppsson från Blekinge förmenade de sam-
mansatta Utskotten hafva på ett tillfredsställande
sätt besvarat Olof Olofssons i utlåtandet omnämn-
da motion. Hvad åter Lars Larssons förslag vid-
kommer, så är detsamma ingalunda så vidsträckt,
som åtskillige värde Talare synas vilja taga det,
utan åsyftar endast, det Säterier måtte åläggas att,
i likhet med den öfriga icke privilegierade jorden
inom Riket, deltaga i hållskjuts-, väg- och bro-
byggnads-skyldigheter, samt publika byggnaders
uppsättande och vidmagthållande. Det torde ej) va-
ra lämpligt att nu framkomma med en ny motion
af mycket vidsträcktare syftning, såsom von Zweig-
bergk synes hafva för afsigt. Ingen skulle hellre
än Tal. önska, att en allmän och rättvis skattejemnk-
ning kunde tillvägabringas, men då detta ärende
är af en särdeles vidtemfattande beskaffenhet, så
hafva Utskotten ej rimligtvis kunnat inkomma med
något detaljeradt förslag i ämnet. Tal. kunde dess-
utom icke undgå att, vid detta tillfälle såsom till-
förene, fästa uppmärksamhet på det särskilta för-
hållande, som äger rum i vissa orter af riket, nem-
ligen att grundräntan är särdeles låg oeh ingår i
rustningen, hvilken till följe derutaf är mycket
dryg och betungande. Skulle nu de allmänna ut-
skylderna utgöras endast genom bevillning, så blef-
vo sådana orter bragta till ruin. Angeläget vore
det derföse, i fall skattjemhkning skulte tillväga-
bringas, att Committterna sammansattes af Leda-
möter, som hade både förstånd och vilja att beva-
ka alla medborgares rätt.
Häruti instämde samtelige Fullmägtige från Skå-
ne, Lars Petersson från Blekioge, Lindbäck från
Hallands, Nils Magnusson från Calmare samt Olaus
Eriksson från Götbeborgs och Bohus län.
Erik Persson från Gelleborgs län instämde äfven-
ledes med Ola Jeppsson.
Zetterberg förenade sig med Nils Persson från
Södermanland och von Zweigbergk, samt ansåg att,
till bevarande af allas rätt, en preskriptionstid af t.
ex. 60 år borde bestämmas, inem hvilken skatte-
jemnkningen skulle tillvägabringas.
Strindlund ville anmärka, i afseende på sjelfva
formen, att vid riksdagens början väcktes motion i
detta ämne, hvilken besvarades genom Stats-Ut-
skottets betänkande JM 64; och i afseende på det
sistnämnda hafva Riksstånden redan fattat sina be-
slut. Han hemställde derföre, huruvida det är förm-
enligt att nu äter komma med en motion i samma
ämne, såsom von Zweigbergk tyckes åsyfta.
Peter Persson från Örebro Län yrkade, att om
fråga blef om skattejemnkning och räntepersedlar-
nes förenkling, tionde-tackjernet i Bergslagen äfven
måtte komma i beräkning.
Jan Andersson från Westerås Län instämde med
von Zweigberyk och Nils Persson från Söderman-
land,
Nils Persson fr. Örebro Län önskade äfven att
se den dag inbryta, då all Svensk jord finge en
lika beskattning; men han frnaktade, att detta mål
är låugt aflägset, och ausåg Utskotten icke kunna
hafva tillstyrkt annat, än på sin höjd nedsättande
af en kommitte för att undersöka de många olika
omständigheter, som, i händelse af en blifvande
skaltjemnkning, berde iakttagas.
von Zweiybergk; Nils Persson fr. Södermanland
och Hans Jansson erinrade, dels att den förstnämn-
des motion komme att åtfölja återremissen endast
såsom ett anförande, i ändamål att väcka Utskot-
tcts ytterligare uppmärksamhet på ämnet, dels att
meningen ingalunda vore att vid denna Riksdag
tillvägabringa en slik skattejemnkning, utan endast
att få en kommitte nedsatt, för att bereda detta
stora mål; samt dels att, vid en sådan jemnkning,
allas rätt, äfven deras, hvilka hafva sin grundränta
beräknad under rustningen, skulle komma att i
möjligaste måtto iakttagas.
Utlåtandet återremitterades.
LagUtskottets utlåtande MM 124, i anledning af
väekte motioner om upphäfvande af Kongl. Maj:ts
nädiga förbud af den 10 December 3312 emot all
gemenskap med f. d. konung Gustaf Adolph, f. d.
drottningen och deras barn, bifölls utan diskussion.
Stats- samt Ekonomi-Utskottens betänkande HM
45, angående besittnings-rätten till Aunexe, Stoma-
Mensal- och kyrkohemman i Skåne, Halland, Ble-
kinge och Bohus Län, återremitterades, efter fram
ställda anmärkningar af Lindbäck samt David An-
dersson från Halland, äfvensom samtelige Riksdags-
fullmäktige från Skåne.
Till handlingarne lades Stats-Utskottets utlåtan-
den 42 328, 329, 332, 333, 334, 335 och 336,
Samma Utskotts utlåtanden JM 330 och 338
biföllos.
Plenum d. 44 Oktober.
StatsUtskottets utlåtande MM 331, i anledning af
Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse, angående de rst
hålls-nummer vid Bohus Läns regemente, hvilka, i
följd af vägran att ingå på hästvacance-afgiftskon-