jlins motion, samt förenar mig nu 1 yrkande om aä-
terremiss, på de af honom och Hans Jansson anför-
de skälr
Hans Jansson från Elfsborgs län: aMeningen med
mitt förra yttrande var, såsom tydligen finnes, in-
galunda att minska helgden af Kocungens person
och vördnaden för Dess Majestät. Hvad 3 S. Re-
geringsformen yttrar om Konungens ugerningar,-
är endast det, att de icke kunna vid domstol åta-
las. Den obehagliga stridea om hvad med Konun
gens egerningar förstås i 5 Kap. 15. Missgernings-
balken, har gifvit anledning till motionerna, hvil-
kas syfte, sisom nämndt är, endast varit att åter-
ställa samma lagrum i dess gamla skick samt före-
bygga den misstydring af ordet agerningarp, att
dermed äfven skulle förstås regeringsärender.
Med Hans Jansson instämde Henrik Hansson,
Petter Claösson och Johannes Pettersson från Elfs-
borgs, Sven Isaksson och Måns Månsson från Cal-
mare län m (Il.
Öfverläggningen var slutad, och betänkandet åter-
remitterades.
LaqgUtskottets Utlåtande N:o 126, i anledning af
dels gjorda anmärkningar emot Utskottets Betän-
kande N:o 66, i fråga vm förtydligande af Kongl.
Brefvet den 25 Sept. 4777, dels väckt motion om
upphäfvande af samma Kongl. Bref.
Ståudet fann skäligt sålunda bifalla Utskottets
förslag i betänkandet N:o 66, att genom utfärdan-
de författning varder, såsom ett af Kongl. Brefvet
den 25 Sept. 1777 föranledt undantag från allmän-
na lagens stadgande i 4 Kap. 2 8. Straffbalken, för-
ordnadt, det ej någon mä häktas för brott emot 5
Kap. 1 S. Missgerningsbalken, ehkvad brottet må va-
ra föröfvadt yenom tal, skrift eller tryck, förr än
Kongl. Maj:t förklarat undersökningen böra fortgå;
hvarefter vederbörandes pröfningsrätt, i fråga om
den .tiltalades häktande, inträder.
LågUtskottets Belänkande N:o 127, i anledning af
väckte motioner om ändriugar i ansvarighetslagen
för StatsRådets ledamöter.
Zetterberg, Trysn, Hans Jansson och von Zweig-
beruk begärde återremiss af betänkandet på grund
af de anmärkningar mot 3 i det af Utskottet
framlagde lågförstag, hvilka blifvit framställde uti
Hr Prosten Säves vid betänkandet fogade reserva-
tion, samt yrkade, det samma måtte redigeras i
öfverensstämmelse med Hr Gretve Spenss derom
väckte motion; tillägsande Trysen, att den uti Eko-
nomiUtskottets Utlåtande N:o 31 omnämnda, i strid
mot 57 och 60 Y Regeringsformen tillkomna Bro-
och Quai-afgift, hvilken ärligen till Stockholms
Stadskassa inbringat omkring 40,000 Rdr, innefat-
tade, 1 likhet med flera andra facta, ett bevis för
nödvändigheten af ifrågavarande redaktionsförän-
driug.
Denna mening delades af Henrik Andersson från
örebro län.
Strindlund åberopade de af Utskottet auförde
motiver. i
Betänkandet återremitterades.
Stats- samt Ekonomi Utskottens Utlåtande N:o 49,
i anledning af väckt fråga om lika beskattning å
all jord inom riket m, m,
Fredrik von Zweigbergk ansåg: att det varit i
högsta grad önskeligt, om Utskottet fästat mera vigt
vid de frågor, som blifvit väckta i dstta riksgag-
neliga ämne, och särskildt vid förslaget om ränte-
persedlarmes sammanslående. För att ådagalägga si-
ua åsigter härom, anhöll Talaren att få uppläsa sin
vid sistlidne riksdag i ämucet väckta motion, hvil-
ken finnes intagen pag. 232 och följer i första ban-
det af Bonde-Ständets protokolter år 1534, och
hvilken motion han önskade måtte, i egenskap afl
elt anförande, åtfölja återremissen. — Sifferuppgif-
terna i nämnde motion tälde väl någon jemkning i
anseende till sedermera förändrade förhållanden,
men principen qvarstår otörändrad. Talarens me-
ning var icke, att Utskottet nu skulle hafva gifvit
ett detaljeradt förslag till skattejemkning, men man
hade bordt kunna vänta, det Utskottet åtminsto-:
ne tillstyrkt en underdånig anhållan till Kongl
Maj;t om förordnande af en särskilt komitte för af-
gifvande af förslag, åsyftande att uppnå ett så högst
vigtigt mål. .
Derefter upplästes, ur Ståndets tryckta proto-
koller för år 1334, von Zweigbergks nämnde motion
Lars Larsson från Örebro Län instimde med von!
Zweigbergk och yrkade återremiss.
Nils Persson fran Södermanland yttrade: Frågan
om en allmän skattjemkning har blifvit med vär-
ma omfattad af många insigtsfulle Statsmän, samt
ansedd såsom en af vårt lands vigtigaste angelä-
genheter, Lyckades det alt hinna ett sådant mäl,j
så skulle ej allenast uppbörds- och redovisningssät-
tet förenklas, och många utgifter derigenom bespa-
ras staten, utan ock ett förtroligare förhållande
uppstå emellan ägarne af den nu priviligierade och
ioprivilegierade jorden , helst för närvarande denl
mindre upplysta folkklassen ofta anser desse pri-J.
vilegier tillhöra börden. Blir frågan om skatte-
jemakningen allmänt begrundad, så skola otvifvel-i:
aktigt medel upptänkas till ändamålets vinnande, :!
utan förvärmande af ägande rätten. Yriade äter-)
remiss af Bet., och instämde i von Zweigbergks
önskan, att hans vid sista Riksdag väckta motion!
i ämnet måtte få åtfölja till Utskottet, hvars upp-
märksamhet Tal. ville hafva fästat på de af Gref-!
ve Bjornstjerna och Öfverste Forsell offentliggjorde,
af manga Statskunnige berömligt vitsdordade för-
slag till vinnande af skattejemkning ; äfvensom han
instämde i von Zweiberghs åsigt om nedsältande af
en commitee till utredande af denna fråga.
En stor del af Ståndet hördes instämma med
Nils Persson.
Hans Jansson yttrade sig jemväl i öfverensstäm-
melse med Nils Persson, och ansåg det vara unge-
får samma förhållande med privilegierad och oprivi-
legierad jord, 2om unred privilegierade och oprivile-
gierade folkklasser, suuvtförmenade, att Gref Björn .
stjernas ech Öfverste Forseils förslag skulle, Zu
de blefvo satta i verket, icke i någon man förnär-
rätten,
Jansson, O:of carlsson och Manus Pers-
ma ävsande
Jan Eri a (
son från Wermland, Nils Jeppsen från Skåne, Perl
Johnsson och Peer Persson frön Calmare Länl.
delade Hans Javssoos mening. i
Johannes Johansson från Göthbeborgs och Bohusli
Län godkände förevarande Utlataude, och ansäg)!
det skola blifva ett våld emot ägande rätten, omlt
de nu gällande författningar i ämnet upphifvas. :
- Peter Jönsson från Jönköpin S Län mstämde med 1