ten torara alt Icke i denna traga tiatta beslut om
valsättet i andra Stånden, utan endast bestämma för
Ridderskapet och Adeln, när ordningen kom till den
18 , som handlade derom, Till och med efter sin
I nuvarande sammansättning utöfvades den vidsträck-
ta valrätt, man nu bestridde Borgarståndet, enär
Strömstad och Östersund kunna förena sig om en
i gemensam representant. För Ridd. och Ådeln vore
j borttagande af bandet vid valkretsen allranödvändi-
j gast.
I Friherre Ced:rström, Jae., förklarade, att, ehurn
han icke ämnade deltaga i de beslut, som af Stån-
det ginge att fattas, emedan han ansåg dem stå i
I strid med grundlagen, ville han dock i saken yttra
isin tanka. Så länge hvarje korporation bekostade
I underhållet vid Riksdagarne för hvar sin represen-
I tant, måste valet hålla sig inom distriktet; men i
j samma stund statskassan bestridde dessa utgifter vo-
ire ock naturligt att alla Ståndens intresse fordrade,
(att hvar inom sig få de dugligaste medlemmarne och
I valet således icke böra inskränkas inom distriktet,
Att af grannlagenhet för Medständerna icke yttra sig
:vidsträcktare än hyad i denna fråga anginge Ridd.
och Adeln, vore i strid med grundlagen, enligt hvil-
I ken man måste yttra bestämdt hvad man ansåge rätt,
icke biott för sitt eget stånd, utan äfven för de an-
dra.
Friherre Boye, Ludvij, instämde i Hr von Hart-
-mansdorffs och von Rosens åsigter och befarade in-
triger samt deraf föranledda partistrider och vådor
för fäderneslandet, derest man lemnade valfriheten
obegränsad af distriktet.
— Grefve Horn. C. F., åberopade hvad han förut
flere gånger yttrat, att man i detaljfrågorna skulle
öfverlemna till Konst.Utskottet att afge förslag och
nu endast afgöra principfrågan, eller att valen skul-
le ske inom hvarje Stånd. Här vore nemligen en-
dast fråga om bildande af den nedre kammaren; hvar-
emot Grefven, i afseende på de öfre, ansåg valen kun-
na vara oberoende af både klass och distrikt.
Friherre Sprengiportn, J. W.. instämde med Hr
von Troil och Grefve Spens.
Herr Lefren, J. P.. yrkade afslag å Frih. Hamil-
tons förslag. De vådor som uppstodo genom val-
rättens frigifvande utom distriktet, hade af flere Ta-
lare redan blifvit antydde. Funne man efter den nya
representationens antagande, att nödvändigheten och
allmänna tänkesättet sådant fordrade, så vore ju lätt
att bjuda frihet i detta fall åt kretsarne.
rade Tal. alltför mycken inverkan på valen af tryck-
frihetens missbruk.
Nu befa-.
Genom ytterligheten inom Kon-.
stitutionsUtskottet hade detta Utskott sjelf föranledt
de farhågor man kunde hysa att öfverlemna åt det-
samma bestimmandet i denna fråga. För sin del
önskade Tal., att Ståndet måtte uttala sin öfvertygel-
se, och finge Utskottet sedermera jemka den tillsam-:
mans med de åsigter från de andra Ständen, som,
dermed tilläfventyrs kunde stå i strid.
Hr ifjerta, E., trodde, att intriger och korrup-
tioner, som man omtalat, kunde lika mycket befa-
ras, om valen inskränktes inom mindre
skilnaden vore blott, att de då skedde i mera tyst-
het. Biefve valen fria, så blefve ock i samma mån
offentliga uppmärksamheten mera fästad på de re-
presentanter, som kommo i fråga, och täflan dem
emellan jemväl större, och verkan och motverkan
mellan de befarade intrigerna, från olika håll, kun-
de då mera motväga hvarandra. Man hade talat
om nödvändigheten att icke gifva anledning till par-
tier. Man syntes göra sig en egen föreställning om
detta ord. Öfverallt, der medborgare intressera sig
för vigtiga samhällsfrågor och olika meningar om dem
äga rum, existera äfven partier. Sådana äga der-
före rum i alla fria stater, och beteckna när de an-
gå sak, lif och intresse för det allmänna. Tal. väd-
jade till husets ledamöter, om de delar af historien,
hvilka man läst med mesta förkärlek och funnits
lärorikast, icke varit dessa perioder af Greklands,
af Roms forntid eller äfven vissa delar af Englands
parlamentariska historia, i hvilka partier, i nyss
nämnda mening, ägt rum, och om det icke var dessa
perioder, som just utgjorde dessa folks skönaste och
ärorikaste minnen. Ville man se länder, der inga
partier gifvas, då bör man gå till China eller Ma-
rocco, der en suverän vilja tystar ned alla andras.
Det måtte för öfrigt ej vara meningen med en repre-
entation, att representanterne endast skulle sam-
nanträda, för att, hvar från sin ort, omtala, att skon
dämmer på den tån, en annan detsamma om en.
innan, utan äfven för att gifva en lyftning och ut-
eckling åt hela Statens både materiella, andliga
ch intellektuella lif. Man borde derföre, sedan
alen blifvit inskränkta inom Stånden, åtminstone
j genom äfven valbarhetens inskränkning inom di-
trikter, borttaga den sporre hos representanterne,
om kunde ligga i föreställningen att åtminstone
epresentera någonting helt, och icke ett lokal-
ntresse, i
Hr von Troil, Em.. anmärkte, i anledning af hvad
n föregående Talare anfört om KonstitutionsUtskot-
ets ytterlighet, att man, för alt undvika en, icke
orde öfvergå till en annan ytterlighet, utan söka
tt följa rätta vägen.
Hr Ribbiso, B.. biträdde Hr von Troils mening.
vårichet, att inom ett distrikt få goda ämnen till
iksdagsmän, kunde lätt uppstå, och det vore då
årdt, att tvingas taga antingen en dålig Riksdags-
van eller också icke alls välja. Hade man tillgång
rom distriktet på dugliga representanter vore na-
irligt att man icke ginge derutom; men i annat
ul borde man väl äga denna rätt. Både i tid och
tid talade man om jurnalismen, dess vådor och de
sanningar, den förde fram; men Tal. hemstiöllde,
m dessa vore värre än de osanningar, som på an-
at sätt smygas in hos allmänheten.
(Slutet följer.)
UNTEN
— På begäran af Referenten hos Ridderska-
et och Adeln få vi harmed upplysa, att det i denna
dning förliden Tisdag intagna yttrande af Hr Dahl-
an var sammandragit efter Hr Dahlmans ecet an-
distrikt;