iidningarne äro fulla af vexlade länga noter
emellan Franska och Engelska kabinetten i O-
rientaliska frågan. Då vi hunnit att af dem
taga närmare kännedom, skola vi meddela hvad
som kan vara af vigt eller intresse. De synas
dock mera gå ut på att från hvardera sidan
framställa underhandlingarnes gång i den dager,
som passar för hvartdera kabinettets intresse,
än att de i sak innehålla något nytt.
Drottningens nedkomst väntades i början af
nästa månad. — En major Colquhoun skulle föra
eit kompani frivillige till Syrien.
BELGIEN.
I en konselj, som hölls d. 45 dennes, hade
biifvit beslutadt, att genast fullständigt armera
alla Belgiska fästningar. Fonderna hade i an-
ledning deraf fallit.
I TYSKLAND.
Från Berlin berättas, att Alexander v. Hum-
boldt d. 44 dennes om aftonen, i en utomor-
dentlig mission afgått till Paris. Hans ärende
anses vara af serdeles vigt, emedan han reste
utan att afvakta den förestående hyllningen.
I ORIENTEN.
I De sednaste underrättelserne från Alexandria
äro af d. 3 dennes. Det förut så ofta utspridda
ryktet, att Ibrahim Pascha fått befallning mar-
chera på Konstantinopel, återkommer än en
gång, men tyckes nu, såsom förut, fordra be-
kräftelse. Mehemed Ali skulle nyssnämnde dag,
på aftonen, hafva afskickat en kurir till Ibra-
him, med befallning att i forcerade dagmarcher
skynda mot Konstantinopel. Då man ej med
säkerhet känner styrkan af de stridskrafter, öfver
hvilka denna fältherre disponerar, så är det
svårt alt säga, huruvida en march på Konstan-
Itinopel är möjlig eller ej i närvarande stund,
då Syrien anfalles både till lands och vatten.
Utan att ega en högst betydande armåe under
sitt befäl, är det uppenbart, alt han ej kan
våga ett sådant handstreck emot Konstantino-
pel, emedan han derigenom skulle öfverlemna
Syrien åt insurrektionen och de allierade i för-
ening.
Till Toulon hade ett fartyg ankommit direkte
från Alexandria med depecher, hvilka afgått
till Paris, men af hvilka innehållet ej var full-
ständigt kändt, då sista posten lemnade nyss-
nämnde hufvudstad. En telegrafdepech hade
imedlertid på förhand blifvit skickad från Tou-
lon till Paris, hvilken innehöll, att Soliman
Pascha d. 27 Sept. befann sig i besittning af
Beirut. Man bör härvid komma ihåg, att ny-
heterne från Syrien öfver Alexandria flere gån-
ger befunnits oefterrättliga.
Journal des Debats vill veta, att den styrka,
hvarmed Soliman Pascha besatt Beirut, skall
utgöra 60,000 man, samt att de allierades e-
skadrar angripit och tagit Tripoli, Jaffa och
Kaiffa.
Mehemed Ali bade gifvit befallning, att 48
linieskepp och 42 fregatter skulle lägga ut ur
hamnen vid Alexandria. Blockaden af denna
hamn hade nu börjat utföras med mera sträng-
het än förr.
I Konstantinopel utbröt d. 235 Sept. om af-
tonen en eldsvåda, som lade 4350 köpmansbodar
och flera hus i aska. Föregående mnaiten hade
en mängd f. d. janitsceharer samt deras anhän-
gare och andra missnöjde blifvit arresterade,
och förde om bord på en ångbåt, hvilken genast
afgick till Marmorasjön. Vid ankomsten dit
fästades en kanonkula vid hvardera af desse
olycklige, hvarefter de kastades i hafvet.
En myckenhet trupper marcherade genom
Konståntinopel, för att afgå till mindre Asien.
Det sades att elt läger skulle bildas vid Koniah,
och att Ryska trupper, hvilka skulle landstiga
i Sinope, der komme att förena sig med de
Turkiske, under öfverbefäl, ettdera af Paske-
witsch eller Orloff. Imedlertid hade 35000 Al-
baneser, som landvägen öfver Malatia skulle
gå till Syrien, vägrat lyda, och förklarat, att
de icke ville slås emot Mehemed Ali.
Till Syrien hade från Malta redan blifvit af-
skickade mer än 20,000 gevär.
Från Wien berättas slutligen, att samman-
rängande oroliga rörelser i de Turkiska pro-
vinserna visat sig, och att sjukdomar utbrustit
nom den Ryska arme, som i hamnarne vid
Svarta hafvet låg segelfärdig att öfverföras till
Turkiet.
FÖRENTA STATERNA.
Med ett ångfartyg, som på elfra dygn gålt
mellan Halifax och Liverpool, hade underrät-
.elser ankommit från NewYork. General Har-
sons utväliande till president efter van Bu-
en fick allt mer och mer sannolikhet för sig.
— I Florida fortfor kriget emot Indianerne,
ned oförminskad grymhet å båda sidor.
MEXIKO.
Enligt de sednaste underrättelserne från Vera
iruz, af d. 26 Arvensti, stod väl Bustamente
unnu i spetsen för styrelsen, men kongressen
rade vägrat att bevilja honom den maktutvidg-
ing han för tillfället begärt, hvarefter hans
ninistrar resignerat.
— Uti representationsfrågan bar Ridderska-
et och Adeln i dag efter flera timmars dis-
ussion medelst votering med 440 rötser mot
3, såsom grund för de följande besluten anta-
it en af Friherre Sprengtporten framställd och
f Friherre Hamilton något mad rad propo-
ln Afk ÅA frn daAl. -