iidningarne äro fulla af vexlade länga noter emellan Franska och Engelska kabinetten i Orientaliska frågan. Då vi hunnit att af dem taga närmare kännedom, skola vi meddela hvad som kan vara af vigt eller intresse. De synas dock mera gå ut på att från hvardera sidan framställa underhandlingarnes gång i den dager, som passar för hvartdera kabinettets intresse, än att de i sak innehålla något nytt. Drottningens nedkomst väntades i början af nästa månad. — En major Colquhoun skulle föra eit kompani frivillige till Syrien. BELGIEN. I en konselj, som hölls d. 45 dennes, hade biifvit beslutadt, att genast fullständigt armera alla Belgiska fästningar. Fonderna hade i anledning deraf fallit. I TYSKLAND. Från Berlin berättas, att Alexander v. Humboldt d. 44 dennes om aftonen, i en utomordentlig mission afgått till Paris. Hans ärende anses vara af serdeles vigt, emedan han reste utan att afvakta den förestående hyllningen. I ORIENTEN. I De sednaste underrättelserne från Alexandria äro af d. 3 dennes. Det förut så ofta utspridda ryktet, att Ibrahim Pascha fått befallning marchera på Konstantinopel, återkommer än en gång, men tyckes nu, såsom förut, fordra bekräftelse. Mehemed Ali skulle nyssnämnde dag, på aftonen, hafva afskickat en kurir till Ibrahim, med befallning att i forcerade dagmarcher skynda mot Konstantinopel. Då man ej med säkerhet känner styrkan af de stridskrafter, öfver hvilka denna fältherre disponerar, så är det svårt alt säga, huruvida en march på KonstanItinopel är möjlig eller ej i närvarande stund, då Syrien anfalles både till lands och vatten. Utan att ega en högst betydande armåe under sitt befäl, är det uppenbart, alt han ej kan våga ett sådant handstreck emot Konstantinopel, emedan han derigenom skulle öfverlemna Syrien åt insurrektionen och de allierade i förening. Till Toulon hade ett fartyg ankommit direkte från Alexandria med depecher, hvilka afgått till Paris, men af hvilka innehållet ej var fullständigt kändt, då sista posten lemnade nyssnämnde hufvudstad. En telegrafdepech hade imedlertid på förhand blifvit skickad från Toulon till Paris, hvilken innehöll, att Soliman Pascha d. 27 Sept. befann sig i besittning af Beirut. Man bör härvid komma ihåg, att nyheterne från Syrien öfver Alexandria flere gånger befunnits oefterrättliga. Journal des Debats vill veta, att den styrka, hvarmed Soliman Pascha besatt Beirut, skall utgöra 60,000 man, samt att de allierades eskadrar angripit och tagit Tripoli, Jaffa och Kaiffa. Mehemed Ali bade gifvit befallning, att 48 linieskepp och 42 fregatter skulle lägga ut ur hamnen vid Alexandria. Blockaden af denna hamn hade nu börjat utföras med mera stränghet än förr. I Konstantinopel utbröt d. 235 Sept. om aftonen en eldsvåda, som lade 4350 köpmansbodar och flera hus i aska. Föregående mnaiten hade en mängd f. d. janitsceharer samt deras anhängare och andra missnöjde blifvit arresterade, och förde om bord på en ångbåt, hvilken genast afgick till Marmorasjön. Vid ankomsten dit fästades en kanonkula vid hvardera af desse olycklige, hvarefter de kastades i hafvet. En myckenhet trupper marcherade genom Konståntinopel, för att afgå till mindre Asien. Det sades att elt läger skulle bildas vid Koniah, och att Ryska trupper, hvilka skulle landstiga i Sinope, der komme att förena sig med de Turkiske, under öfverbefäl, ettdera af Paskewitsch eller Orloff. Imedlertid hade 35000 Albaneser, som landvägen öfver Malatia skulle gå till Syrien, vägrat lyda, och förklarat, att de icke ville slås emot Mehemed Ali. Till Syrien hade från Malta redan blifvit afskickade mer än 20,000 gevär. Från Wien berättas slutligen, att sammanrängande oroliga rörelser i de Turkiska provinserna visat sig, och att sjukdomar utbrustit nom den Ryska arme, som i hamnarne vid Svarta hafvet låg segelfärdig att öfverföras till Turkiet. FÖRENTA STATERNA. Med ett ångfartyg, som på elfra dygn gålt mellan Halifax och Liverpool, hade underrät.elser ankommit från NewYork. General Harsons utväliande till president efter van Buen fick allt mer och mer sannolikhet för sig. — I Florida fortfor kriget emot Indianerne, ned oförminskad grymhet å båda sidor. MEXIKO. Enligt de sednaste underrättelserne från Vera iruz, af d. 26 Arvensti, stod väl Bustamente unnu i spetsen för styrelsen, men kongressen rade vägrat att bevilja honom den maktutvidging han för tillfället begärt, hvarefter hans ninistrar resignerat. — Uti representationsfrågan bar Ridderskaet och Adeln i dag efter flera timmars disussion medelst votering med 440 rötser mot 3, såsom grund för de följande besluten antait en af Friherre Sprengtporten framställd och f Friherre Hamilton något mad rad propoln Afk ÅA frn daAl.