VÄ AVI IERHRE VJ tj Vv CYP UU MUIIYVAM MAY v 1009 yrke), men när samme Talare ville inrymma representationsrätt äfven åt det femte Ståndet, hade han nödgats lemna sin princip och då erkänt, att denna samhällsklass väl ej representerade något visst yrke, men att likafullt crättskänslan fordrade, att göra afseende på dess personliga ställning i staten, dess förmögenhet, kunskaper, erfarenhet etc. Det vore likväl just detta sednare och ingenting annat, som anhängarne af de allmänna valen påstodo, nämligen : att en hvar, som genom sin personliga ställning: lemnade en borgen för sjelfberoende och insigt, skulle, utan afseende på Stånd, kunna väljas till representant. Denna folkets allmänna valrätt erkännes de facto i 4 riksdagsordningen, der det: heter: Rikets Ständer äro svenska folkets representanter. I tillämpningen fästade Tal. sig vid Prosten Od: mans förslag. De som ifrade för ståndsvalen glömde en väsendtlig omständighet, nemligen att Stånden numera ieke representera hvad som fordom I I I I I utgjorde grunden för deras representation. Vi yete alla huru det ena Ståndet uppkommit efter det andra och fått ökadt inflytande, i förhållande till vigten af de intressen, som mäktigast inverkat på ! Statsorganismen under det ena eller andra förhållandet, eller de idter, som tiden utvecklat. Men institutionerna hafva sin ungdom, sin mannaålder! och sin ålderdom. De passa ej lika för alla tider, och alla folkslag, Ett nytt slägte, en ny tid, nya idter behöfya nya former, nya organer för sin verksamhet. Det är ej värdt att utur grafvarne mana Gustavernes och Carlarnes skuggor eller att! vilja flytta Sverige tillbaka till medeltiden. Dess Adel är ej hvad den varit; icke eller dess Presterskap, Borgerskap och allmoge; en mera spridd både förmögenhet och statsmannabildning; ett bland den stora mängden fördeladt kunskapsförråd; en vidgad industri och folkupplysning, mera samfällighet i alla förhållanden — allt detta har jemnat ståndsskilnaderna och det gör, att sjelfva den ide eller det organiska i samhället, som förr representerades af Stånd, nu icke behöfver denna begränsning — nej icke uthärdar den. Skulle likväl Ståndsval antagas, så ville han helst biträda ett förslag af Friherre Sprengtporten, att de orepresenterade fördelas på Adeln, Presteoch Borgarestånden d. vy. s. att antalet af dessa Stånd nedsattes från ,,:delar till ?,;:delar, så att om representationen består t. ex. af 240 ledamöter, Adel, Prester, och Borgare välja hvardera 48, Bondeståndet 60 och ofrälse ståndspersoner 36. o o I I frågan om Enkammareller Tvåkammar-sysivmet. Talaren hyllade den sednare. Dess motståndare hade egentligen endast två skäl; det ena att den s. k. öfre kammaren skulle bilda en återhållande, mot den nedre fiendtlig, makt; det andra, att här saknades elementer for en öfre kammare. Intetdera af dessa skäl hade tillämplighet på en så7an Tvåkammare, hvarom nu vore fråga. Ingen hade nemligen ännu yrkat, att denna kammare skulle bestå af sjelfskrifyenheter eller af Konungen utnämnas, utan att den borde väljas med qvalifikation endast af högre ålder och för längre tid, d. v. s. den enda aristokrati, denna kammare skulle bilda, vore den större erfarenhet och den vidsträcktare sakkännedom, som äro oskiljaktiga från en mer mognad ålder och längre tids deltagande i offentliga värf, m. m. Hr Rosenblad. B., ansåg hufvyudfrågan mindre angå antalet af kamrar än systemet för representationen, eller huruvida den borde byggas på cen förment rationel grund. Vore den förre riktig, skulle samma representationsform passa för alla länder. Talaren sökte med exempel från Franktikes och Spaniens historia visa, att denna åsigt icke medfört fördelaktiga resultater, men åberopade å andra sidan Holland, såsom bevis på varaktigheten och fördelarne af representationsförfattningar, hvilka hvila på en s. k. nationel grund eller den som uppstått med nationens utveckling. Erkände, att sammansättningen af Svenska representationen icke motsvarade nuvarande förhållanden. Imedlertid hade man obilligt klandrat densamma och tillräknat fördelningen i stånd flera brister, som hafva sin grund i Riksdagsordningen. Talaren var emot antagandet af allmänna val. Derigenom skulle representationen sakna all annan föreningslänk, än den att tillhöra samma provins. Svenska folket skulle mycket mindre derigenom vaTa representeradt, än genom nuvarande Ständer. Hr von Rosen ville erinra mot Hr Dalman, att han icke påstått de orepresenterades rätt att inträda på grund af deras personliga ställning, utan att det vore statens rätt att tillegna sig deras kunskaper och erfarenhet. Friherre Svarre, Sicten, hade låtit ingifva ett skriftligt anförande, deri han förklarade sig mot både enoch tvåkamrar. Medgaf dock inskränkning af Adelns antal genom sammanslående till ett nummer af de familjer, som hafva samma namn eller stamfader eller ock af dem, som äga samma ursprung (?) utan afseende på ålder. t Den 24 Oktober f. m. 5 Föredragningen fortsattes af KonstitutionsUtsk:s? memorial N:o 38, angående Nationalrepresentationens ombildning. GrefvetMörner, Carl förklarade uti skriftligt anförande sig icke kunna gilla Konst. Utsk:s ifrågavarande förslag, utan önskade, att man nu måtte öfrerenskomma om sådane grunder, att sedan det i anledning deraf blifvande nya förslag hunnit uppgöras och i grundlagsenlig form fått hvila till nästa Riksdag, det då icke måtte afslås eller falla. Om dej af Frih. Hamilton och Hr v. Hartmansdorff afgifne ;erskilde förslag kunde med nödiga modifikationer 6 d t e S ( l sammanjemkas, trodde Grefyen att de närmast skul-1 e leda till det mål, dit man temligen allmänt syn-Å es sträfva. fi Vid härefter yppad fråga om föredragningssättet,)2 hemställde Frih. Sprengtporten, om de anmärknin-2 gar, som emot Utskottets förslag blifvit gjorda, och)Si hvilka i allmänhet föga med detsamma öfverensstäm-P de, icke borde sammanfattas under formen af all-R männa grundsatser, och derefter framställas så att!s! Ständets gemensamma tanka i denna fråga sålunda ll måtte afgöras och mem. icke föredragas punktvis, så-12 som mera otjenligt; hvaremot Frih. Cederst-öm, Jar t kob yrkade, att efter första S:ns uppläisande, Stanh lets anmärkninsar emat dancamma härda frametäl) 1