PRIN3 LOUIS NAPOLEON INFÖR FRAÅNSYSKA
PÄRSDOMSTOLEN.
(Forts. från Fredagsbl.)
Förhören med de öfriga tilltalade voro korta och
utan något särdeles intresse. E!:er Montholon upp-
ropades Öfversten Voisin. Han bar armen i band.
Erkäcner ni att ni deitagis i insurrektionen i Bou-
logne? frågade P-esidenten Sv. Jag följde prinsen
och blef sårad af en nationalgardist i det ögonbiick
jag gick I båten, utan att jag gjort minsta demon-
stration eller förnärmalss. Fr. fyad var prinsens
afsigt? Sv. Han kunde icke lefva i landsflykt; i
hopp att fiana sympatier i Frankrike, eiler att läta
döda sig och falla på don Fransyska jorden, be-
sluiade han sig att gå till Beulogne.
Fr. Hvarföre följde ni honom? Sv. Detta förkla-
rar sig helt naturligen; jag älskade prinsen, jag
vördade honom, jag önskede försvara honom. Fr.
När gjorde prinsen er delaktig af sitt försleg. Sv.
Några ögenblick efter det vi stigit ombord; han
underrättade mig om detsamma i det han bad mig
kopiera åtskilliga bref för detia ändamål. Fr. Dan
befattning ni innehade hos prinsen (dan tilltalade
var adjutant) var af den patur, att man kan för
moda, dat ni varit mycket intim i alla prinsens fö-
retag i och för denna sak? Sv. Jag har sagt hvad
jag vet; jag har intet vidare att tillägga.
Örfrige tilltalade voro: esqvadronschefen Mesonan,
som tillspordes, i anledning af några försök han
skulle gjort, att värfva anhängare för prinsens sak,
hbvartill han likväl nekade; esqvadronschefen Par-
quing, som gjordes dylika frågor, men äfven ne-
kade, och endas: vidgick, att han skaffat prinsen
en jägare af municipalgardet; f. d. öfverston Bouf-
fet Montauban; Lombard, ordonnansofficer hos pria-
sen, f. d. kirurg vid ett regsmente; Fialun, äfven
-kallad Persigny, som medgaf sig velat döda kap-
tonen öfver besättningen, om han icke blifyvl: hin-
drad af löjinant Aladenize; Forestier hade icke del-
tagit i prinsens resa, utan påstod sig af en hän-
delse hafva befunnit sig vid prinsens sida vid dess
landstigoving vid Boulogne, och medföljt truppen
under d2s3 uppmarchering endast för hederns skull,
hvilket ban förklarade sålunda: ban hade skickat
flare domestiker till prinsaa, och då han såg dem
alla klädda i uniform landstiga, ansåg han sig böra
dela deras fara, hvilken de undgått, om han aldrig
sändt dem till London.
Sessionen slöts för denna gång och fortgatres föl-
jande dagen. Dervid uppropedes först Bataille,
som ej eiler deltagit I princgeus resa. Han hade
varit i Boulogna två, tre dagar före landstignin-
gen, och der emottagit en ordres från prinsen, med
underrättelse om tidea och stället för densazama,
men nskade sig känna den porson, som tillställt
honcm denna ordres; dou tilltalade hade varit on
af medarbatarne 1 Capitole, der ken bebandist den
orientalska frågan, under det donna jurnal visade
sig mycket bostämd för den ryska alliansen. Dar-
efter upprepades löjtnant Aladenize. Hen vidgick,
likasom de öfriga, att han deliagtt I prinsens för-
sök; ban hade på aftonen före lavdstigningen fåt!
kännedom derom I 5: Omer, genom en af prin-
sons emissarier, den han vägrade uppgifra vid
namn; barättade em uppträdes vid kagornen, att,
sedas da uppkommit ur hamnen, skildvaksen låti
dem passera, utan att ropa an dem; trumman hade
rörts på befellning af någon i prinsens svit; gar-
pison hade blifvit samlad i Våpen; prinsen hade