cCOL IaäflGer DU ICAO IuUCiad MUSL:ldäd. vo tCRU:ma, På rallels med husraden löpande rännstenarne, i hvilka man waidt på ljusa dagen kan köra armar och ben utaf sig, och som aldrig kumnma tömmas på smutsigt och stinkande vatten, äro lika så otrefliga att påse som mångenstädes brädlapparne öfver de andra ränsstenarne. Skeppsbron kan ock troligen aldrig numera, åtminstone icke utan oerhörda kostnader, blifva en slät strandgata (hvilket likväl treakten utanför packhuset viser att den kuade blifva). Der tyckes likväl gatuläggnizgsarbetet vara näåget bastant. Så är det deremot icke på mängfalldiga andra ställen. Den au under omiäggsaing varandes Drottninggatan företer t. ex. de mest bedröfliga följder af slurfvet och hafses. Redan ser man der, 1 den nya gatläggningen, spruckna stenar, som med en spatsor-käpp eller dobbsko af en frumtimmersparasol! kunna utan svårighet petas ur sin lösa jordinfattning; då ock närliggande stenar otvunget följa med. Afven D:ottninggatan har fått sina djupå och fula rännstensr, uten att man kan inse, bvarföre. Hela staden företer exempel utan tal på deta förhållande. Den gamla gatuläggniegen, med någorluada jemna och släta, icke alltför stora stenar, samt med on i rät linia midt igenom gaten dragen rad af breda, fyrhuggna stenar, hade ett trefligt och städodt utseende. Så helt och hålet ver den val icke heiler usan sin nytta, ty de så kallade borgmästare-stenarnme, som i smuts och slask ofta vero en tillgång för fotgångare, hade ock den fördelen att i afseende på undanhållning, för åkande och ridande mera bestämdt anvisa höger och venster: en jemn och stark stenrad midt ibland de smärre stenarne gaf ock troligen, likasom slutstenon i ett hvalf, någen styrka åt gatuliggningen på sidorna. Den nya eller Tyska methoden deremot, med de sneda ränderna dragna öfver hela gatan, är vidrig för ögat. För fotgångare är den ock så till vida besvärande, ati de många små, på kant stående stenarme göra ondt i fötterna. Till em tid kan denna läggning vara tjenlig för åkande, men det synes ganska gifvet, att den skodda hästhofvea snart skall upprifva dessa små stenar, och de äro 1 lös och grurd jord på hafs inpassade). Med ett ord: den fattige husegaren vore tröstad, om han kunde öfvertygas, att den nya gatuläggnings-methoden hade fördeln af styrka och varaklighet; men så är det, tyvärr, icke. Låter men blott de nycmlagda gatorna stå orörda öfver en och annan vinter, så skall man snart finna, huru mycken reparationg-kostnad, de till husegarnes stora skada, komma att erfordra. — Fortgår detta länge, så skall många husegaro skuldsättas och utarmas: husens fallande 1 värde blir ock ovilkorligen mångenstädes en gifven följd, till stor förlust för dem t. ex. som köpt på spekulation, eller för lånta penningar. En mängd af specislla casus och lokel-förbållanden skulle väl till stöd för hvad jag ru haft: äran vördsamtligen anföra, kunna framdragas; men jag anser mig icke böra ingå i någon vidlyfiigare bevisning af en sats, hvars enkla och sanna beskaffenhet talar för sig sjelf: öfvertygad, att om Högädle Magistraten täcktes smbofalla em undersökning, skall sanBmfärdigheten af mina uppgifter öfverflödigt ådagaläggas. Då jag sålunda hoppas hafva visat, ett den nu följda metbodsn för gatubållningem i Stockholm, både i anssende till utförandet och beskattaingesättet, är alldeles oriktig, olämplig och orättvis, vågar jag ock tro, det måtte icks illa upptagas, att jag vördsamoast hemställer, om icke Högvälberne Hr Öfverståthållsren och Högädle Moglstraten skulle behaga påtärka en ny method härutinnan, grundsd på kloka och billiga principer ). Må man icke invända, att det sista boslutet, af försaralingarnes doputorade tillvägabrogt, här ligger i vägen. Et: baslut, fattadst i en omröstning, kan icke gälla för evigt, det mäste genom ett nytt beslut, enär det gamla ficnes odugligt, kunna ändras. Till en sådan ändring förde sig för min inbildning tvenne sätt. Det ena, att gatuhållningen, lika med flera andra publikons onmera, sedan den årliga kostnaden dertiil blifvit appreximativt uträknad, måtte (bädanefter som hittills under Politie-, Embetsoch Byggnings-Koilegli uppsigt, I afsgende på vorkstäl) Uti denna åsigt om de gamla gatornas företräde kunna vi ej instämma. Ojemnheten i de förut begagnade gatstenarnas storlek måste bestämdt orsaka, att de mindre genom körningen nedpackades djupare än de större, och gatan snart blef gropig; hvaremot de på nya sättet lagda gatorna, der de äro väl lagda, som dock endast är händelsen pä några få ställen, t. ex. Arsenalsgatan och Skeppsbron närmast intill husen, bibehålla sig förtanka fulikomligt rätt i hvad han anmärker läggningen efter denna method numera sker en dryg beskattning faller på husegarne. . (Red. anm.) st) Enligt hvad i nästföregående noten blifvit anfördt, tro vi för vår del icke, att den növarsarmmare tillsyn å sjelfva gatuläggningens verkställande och framför allt, att då samma embetsman, som besigtigar och utdömer de gamla gatorna, får åtaga sig entreprenaden af de nya, han äfven borde vara ansvarig i ett visst antal år, till exempel tio, för g2tans underhållande i godt skick, och skyldig som, vid hållen syn på husegarens anmälan, ru hans folk arbeta, då han deremot nu, när ingenting om underbållsskyldigheten är a Jade mA ha FoP a BR AA träfligt; men deremot har besväranden i vår om den oförlåtliga vårdslöshet, hvarmed ompå de flesta ställen, och för hvilket likväl! diga förbättringen skulle bestå i den nya! methodens kasserande, men väl uti en allkunda finnas nödiga. Entreprenören finge då; ett starkt eget intresse, all noga efterse hu-i att kostnadsfritt verkställa de reparationer,