bHast kunna ske derigenom, att Statstbiskolte:
sälier sig I rörelse och hittar på någon utväg
att äter bringa saken under diskussion och kom:
ma fram med nya voteringspropositioner. De
är visserligen möjligt, att de två höga Siånder
hafva så goda vänner iaom Uiskottet, att dess:
göra ett försök att medelst nyssnämnde utväg
rädda tron på visheten i den adliga och bi.
skopliga majoritetens beslut, och på den fyr.
deita 1epresentationens skicklighet att lika lät
hkvomina ur som 1 äfventyrliga belägenheter; mer
act är derföre icke afgjordt, att ett sådant Stats.
Uiskuvttets beskedlighetsgöreri vore nödigt ellei
gruudlagsenligt.
I 69 och 74 SS Regeringsformen samt 3(
och 31 SS Riksdeagsordningenv fiones gången a
sutsregisringsmål tydligen utstakad. Det till
komiaer StatsUtskottet att till Stånden upprätta
förslag. När dessa till Stånden ickommit, ege:
bvarjs Stånd att antingen bifalla förslaget el
ler ovck anföra sina betänkligheter deremot
jemte skälen för desamma, och äska att Utsk
måtte taga dem i öfvervägande; d. v. s. Stån
dena kunna återremittera Utskottets förslag. Ox
ock biloit ett enda Stånd gör detta, är Stats-
Utskotiet pligligt, alt, såvida det ej sjelf går ir
på Ståndets mening, skicka deputerade till Stån.
det och sålunda upplysa förhållandet, och för.
må Siåndet att förena sig med de öfriga Stån
den elier med Utskottet. Envisas Ståndet, si
Yörbiifver de tre Ståndens beslut gällande. Hän-
der åter ait alla Stånden hafva betänklighetei
emot Utskottets förslag, så skickar Utskottet på
lika sätt deputerade till hvarje Stånd för sig oct
söker iörmå det att ingå på Utskottets mening
Ioträtlar aäudiligen att två Stånd stanna mot två
då skall omröstning ske i förstärkt StatsUtskott til
antagande eller förkastande af hvad StatsUtskot-
tet bilstyrkt i de frågor, hvarom RiksStånden
varit al skiljaktiga tankar. Naturligtvis blir Utl-
skoltets eget förslag i hvarje punkt japroposi-
tion och hvardera af Ståndens meningar nejpro-
position. Innan denna omröstning företages. är
nödigt att man är ense om voteringspropositio-
nerna, bvarföre äfven det bruk blifvit vedertia-
get, att Utskottet uppställer dem och insänder
dem till Stånden att justeras. Vid denna upp-
ställnivg har Utskottet att iakttaga, att de skilj-
aktiga meningarne blifva rätt uppfattade, samt
att de bvar å sin sida ställas till votering i rik.
tig ordning. Af detta Utskottets åliggande föl-
jer ock, att Stånden vid justeringen ej hafva an-
nat alt göra, än att tillsa, det Utskottet rik-
tigt uppfyllt detsamma, så att intet Stånds me-
ning blifvit supprimerad eller på något sätt
förvånd, eller kommit att i oriktig ordning till
votering uppställas. Anser ett Stånd att sådant
skett, så är det naturligt att denna Ståndets
tanka Utskottet meddelas.
Ifrågavarande föreskrifter har StatsUtskottet,
efter pvad allt bittills öfligt varit, uppfyllt. Ut-
skottet har uppsatt förslag, mottagit och revi-
eerat ålerremisserna, samt derefter än en gång
underställt förslaget Ståndens pröfning. Nå-
gra deputerade, för att lemna upplysningar, har
Utskottet icke afsändt; men detta bar blifvit
sörbigånget till följe af ett bruk, som sanno-
likt blifvit vedertaget derföre, att vanligen Ut-
skottets ledamöter hvar inom sitt Stånds plena
stiga upp och redogöra för Utskottets åsiyter;
härmed har man ock å alla sidor funnit sig
belåten. Hvarje Stånd har alltså två gånger
varit i tillfälle att ingå i en fullständig pröf-
ping af Utskottets förslag och således haft till-
räckligt rådrum att bestämma sin tanka.
Nu var man kommen dertill, att voterings-
propositionerne skulle justeras, och huru för-
foro dervid Adels- och Prestestånden? De god-
kände en del voteripgspropositioner, såsom rik-
tiga, återremitterade andra, dem de ansågo så-
som oriktiga, och förenade sig i vissa punkter
med tvenne andra Stånd, hvarigenom deras egna
förut uppgifaa betänkligheter häfdes och voteriu-
gen i förstärkt Utskott blef öfverflödig; men de
båda Stånden gjorde äfven något annat och mer:
de afslogo en del voteringspropositioner. Dessa
afslag angingo till en del de två andra Stån-
dens heslut, dem de fattat i motsats till A-
dels- och Presteståndens, och förklarade sålun-
da, att endast Adelns och Presternas, men icke
Borgare- och Boundeståndens beslut skulle få
den äran att i Förstärkta Utskottet vinna afse-
ende och uppställas till kontraproposition. Svm
dessa afslag ganska riktigt icke hade något sam-
manbasg med justeringen, så blefvo icke heller
de afslagna punkterza återremitierade; och då
det är en regel, att vid en jusieriog de punk-
ter, mot hvilka icke anmärkes att de strida mot
siktig uppfattning eller mot deras tauka, Som
dikterar dem, antagas vara erkände; så är det
ock klart, att ifrågavarande s. k. afslagne punk-
ter, mot hvilka dylik anmärkning icke blifvit
gjord, redan äro erkände eller justerade occh
således till omröstning färdige.
Hvad deremot angår den uti de as. k. högre
Siåndens afslag innefattade protest mot Borga-
re- och Bondestårdens beslut, så gäller den vilt
hvad den kan vgälls. och detta är, höest, att er