bHast kunna ske derigenom, att Statstbiskolte: sälier sig I rörelse och hittar på någon utväg att äter bringa saken under diskussion och kom: ma fram med nya voteringspropositioner. De är visserligen möjligt, att de två höga Siånder hafva så goda vänner iaom Uiskottet, att dess: göra ett försök att medelst nyssnämnde utväg rädda tron på visheten i den adliga och bi. skopliga majoritetens beslut, och på den fyr. deita 1epresentationens skicklighet att lika lät hkvomina ur som 1 äfventyrliga belägenheter; mer act är derföre icke afgjordt, att ett sådant Stats. Uiskuvttets beskedlighetsgöreri vore nödigt ellei gruudlagsenligt. I 69 och 74 SS Regeringsformen samt 3( och 31 SS Riksdeagsordningenv fiones gången a sutsregisringsmål tydligen utstakad. Det till komiaer StatsUtskottet att till Stånden upprätta förslag. När dessa till Stånden ickommit, ege: bvarjs Stånd att antingen bifalla förslaget el ler ovck anföra sina betänkligheter deremot jemte skälen för desamma, och äska att Utsk måtte taga dem i öfvervägande; d. v. s. Stån dena kunna återremittera Utskottets förslag. Ox ock biloit ett enda Stånd gör detta, är StatsUtskotiet pligligt, alt, såvida det ej sjelf går ir på Ståndets mening, skicka deputerade till Stån. det och sålunda upplysa förhållandet, och för. må Siåndet att förena sig med de öfriga Stån den elier med Utskottet. Envisas Ståndet, si Yörbiifver de tre Ståndens beslut gällande. Händer åter ait alla Stånden hafva betänklighetei emot Utskottets förslag, så skickar Utskottet på lika sätt deputerade till hvarje Stånd för sig oct söker iörmå det att ingå på Utskottets mening Ioträtlar aäudiligen att två Stånd stanna mot två då skall omröstning ske i förstärkt StatsUtskott til antagande eller förkastande af hvad StatsUtskottet bilstyrkt i de frågor, hvarom RiksStånden varit al skiljaktiga tankar. Naturligtvis blir Utlskoltets eget förslag i hvarje punkt japroposition och hvardera af Ståndens meningar nejproposition. Innan denna omröstning företages. är nödigt att man är ense om voteringspropositionerna, bvarföre äfven det bruk blifvit vedertiaget, att Utskottet uppställer dem och insänder dem till Stånden att justeras. Vid denna uppställnivg har Utskottet att iakttaga, att de skiljaktiga meningarne blifva rätt uppfattade, samt att de bvar å sin sida ställas till votering i rik. tig ordning. Af detta Utskottets åliggande följer ock, att Stånden vid justeringen ej hafva annat alt göra, än att tillsa, det Utskottet riktigt uppfyllt detsamma, så att intet Stånds mening blifvit supprimerad eller på något sätt förvånd, eller kommit att i oriktig ordning till votering uppställas. Anser ett Stånd att sådant skett, så är det naturligt att denna Ståndets tanka Utskottet meddelas. Ifrågavarande föreskrifter har StatsUtskottet, efter pvad allt bittills öfligt varit, uppfyllt. Utskottet har uppsatt förslag, mottagit och revieerat ålerremisserna, samt derefter än en gång underställt förslaget Ståndens pröfning. Några deputerade, för att lemna upplysningar, har Utskottet icke afsändt; men detta bar blifvit sörbigånget till följe af ett bruk, som sannolikt blifvit vedertaget derföre, att vanligen Utskottets ledamöter hvar inom sitt Stånds plena stiga upp och redogöra för Utskottets åsiyter; härmed har man ock å alla sidor funnit sig belåten. Hvarje Stånd har alltså två gånger varit i tillfälle att ingå i en fullständig pröfping af Utskottets förslag och således haft tillräckligt rådrum att bestämma sin tanka. Nu var man kommen dertill, att voteringspropositionerne skulle justeras, och huru förforo dervid Adelsoch Prestestånden? De godkände en del voteripgspropositioner, såsom riktiga, återremitterade andra, dem de ansågo såsom oriktiga, och förenade sig i vissa punkter med tvenne andra Stånd, hvarigenom deras egna förut uppgifaa betänkligheter häfdes och voteriugen i förstärkt Utskott blef öfverflödig; men de båda Stånden gjorde äfven något annat och mer: de afslogo en del voteringspropositioner. Dessa afslag angingo till en del de två andra Ståndens heslut, dem de fattat i motsats till Adelsoch Presteståndens, och förklarade sålunda, att endast Adelns och Presternas, men icke Borgareoch Boundeståndens beslut skulle få den äran att i Förstärkta Utskottet vinna afseende och uppställas till kontraproposition. Svm dessa afslag ganska riktigt icke hade något sammanbasg med justeringen, så blefvo icke heller de afslagna punkterza återremitierade; och då det är en regel, att vid en jusieriog de punkter, mot hvilka icke anmärkes att de strida mot siktig uppfattning eller mot deras tauka, Som dikterar dem, antagas vara erkände; så är det ock klart, att ifrågavarande s. k. afslagne punkter, mot hvilka dylik anmärkning icke blifvit gjord, redan äro erkände eller justerade occh således till omröstning färdige. Hvad deremot angår den uti de as. k. högre Siåndens afslag innefattade protest mot Borgareoch Bondestårdens beslut, så gäller den vilt hvad den kan vgälls. och detta är, höest, att er