bjutit represantatlonsrätt, böra I dem 1192gas, an-
dra, emedan om utvext torde svårligen kunna und-
I vikas, bilda, vid sidan af dem, en ny alfdelning:
att valrätien må uvpöfvas af hvarja klass serskildt,
Jemedan dem säkrast och bäst väljer sit: eget om-
bud, och att alltså Inga samällda val må ifcåga-
komma; ait valen daremot blifva saxstligen direk-
ta, med undantag endast för Bondeklassen.
Under föru:sätining af hvad här bilfvit rörande
valrätssns utöfning andraget, har jag hyst och hy-
ser den öfvertygelse, att, uiöfver de för ombudskap !
i allmänhet gällonde qvalifizatloner, inga serskiida
bestämmelser erfordras för valbarhet, i afsesade på I
hvilken jag ville lemaa den siörsta friket och obe-
roenda af ost, vilkor och sambällsklass. Den ort
aller klass, som må hafva något: egot intresse att
bevaka, skall nog veta att träffa sin man.
Då Rapresontanterne utses klassvis, är intet be-
hof för handen att, i motsättniog mod denna valcorps, :
bilda stt af andra elemeater bestående Öfverhus.!
Representationen har reden, i följd ef sin samwasn-!
särtning, tillräckligen återhållande krafter inom sig.
Och likväl kräfver, efter mitt omdöme, såväl öfver-:
läggningarne, som besluiens lugna utveckling, att !
Represeataticnen icka sammanföres på en enda Kam-
mare. Å andra sidan har mångdelningen sina nog- j:
samt kända olägenheter, mindre dock, serdeles hvad :!
de siora frågorna beträffar, af någorstädes saknad I
upplysning, eller disxussionens ofuilständighet, än (
af osammanbang i beslut och dena näring, som gif-!
ves år klassernas ensklida intressen. Jag skulle ur!
dessa skäl önska, att Represeniationen kunde, utan !:
uppoffring af annas, än desse ofta smärre, men de- l
sto mer förhatliga, inbördes strids-åmnen, samman :
föras på 2:ne Kammare. Men jag har icke, på ett
för mig sjelf tillfredsställande vis, förmä:t lösa del:
svåra problemet om en rationeil fördelning. Jsgls
vet icke, om densamma borde, utan uppsbör, blif-!
va under Riksmötet omvexlande, på det sätt, att,:
efter de förekommands äromdernas serskilda baskal-
ferhet, än dem ena, än der endra klass-afdeluin-!
gen, måhända med tillsats af de öfriga, egde pre-
rogalivet, i orde:s ursprungliga bemärkelse; eller:
om denna fördeleing borde vid hvarje Biksöags!t
början uppgöras, efter brödrafolkets föredöme; eller :
om den en gång för alla låter sig fastställa, efter
hvad man gemenligen benämner samhällets materi-
ella och ideella intresson. Hvad i sednasis fallet
förekommit mig, är allenast, att man dervid kunde,
utan afsaknad, lemna alldeles å sido de vanliga
begreppen ora en högre Kammare, säösom åerhål-
lande kraft, och en lägre, såsom dets egentliga rö-
relse-elementet. Möjligt synes mig åtminasione, ati!
sedan den pågåends, i grunden negativa, kampen
emot qrarstående privilegier och deras utgrenade
inflyteiso, blifvit utkämpsd, kuade i en 29ägse,
framtid, vid ideernas stiganda välde, rolorna lätt ,
nog komma att ombytas.n- IE
t
L
led bet at MR AA mm n
Hr Prosten Ödmann har anfört: aRedan tid bör
jan af representatsionsfrågans behandling isom Ut-j
skottet, yttrade jeg min öfvertygelse, att den re-,
form, som i detta fall så högt och så allmänt på-
kallades, icke rimligen kunde under nuvarande
förhållanden tillvägabringas, om man 1 det afgif-,
vanda förslaget kastade å sido allt afseende på det
nu bestående och endast byggda på rationsila grun-
der. Jag förmodar nemligen, att det, som under ;
sekler fasiväxt vid nationen, icke med stt. penn-
drag kunde bortskaffss, att de nu existerande Riks-.
Stånd icke frivilligt och obesingadt afsade sig sin:
representationsrätst; att, om än, emot all sannolik-ji
het, en majorises kunde för en så radikal reform in- 1
om alla RiksStånden vianas, sanktion derå af don
andra statsmakten icke erhölles; att, om man ville 4
vinna något af det reela, man måste räta. sly ofier:(
omständigheterna och afpruta något af det spekula-;s
4
:
:
s
L
tiva; att således Utskottet endas: då ändamålsenligt
fullgjorde sist kall, när det beredde möjiighesen ats
nu eller snart komma till ett mål, om icka des hög-
sta eller mest ration2Ha, dock i väsendsligasta de-
lar mossvarande nationens önskningar och behof,
samt öppnande vägen till nya reformer och förbät-
tringar af vårt statsskick. J annat feil.trodde jag
Uiskottets möda vara förspilld, och dess arbete mera:
tillhörande studorkarmma:ca, än det praktiska lif 4
vet, blifva ett ytterligare bavis på fåfängligketen af:
försöket at: tillämpa statsförfattningarnes theori,!
såsom en abstrakt veionskar, utan modiäavioner af!
det förflutna och närvarande. Utskottets majoritet:
har tänkt annorlunda;. och det äterstår då för mig:
iotet annat, än att reservera mig mot ett råpresen-
tationsförslag, för hvilket, i dess närvarande skick,:
jag icke väntar någon framgång eller allmän sym-.
paj, hvarken inom de respektive RikeSsånden eller .:
izom den större delen af Svenska folket. Jag skay
pu redovisa för mins åsigter af dessa vigtiga ämne:
Ait nationen i dess helbet, men icke vissa stång:
eller delar deraf, borde representeras, läror ej ne-
kas. Om den bittills orepresanterade delen skulioj:
få sin andel i lagstiftningen, kunde det ske, antin- i
gen genom dess intagande inom nuvarande ofrälse
Siånden, eller genom formerandet af stt nytt famtel
RiksSiånd. Båda sätten hafva sina olägeoheter,
hvilka icke så lä:;s öfvervinnss; men om dewna äfven
lyckades, återstår dock alltid samma klagan öfver
nationens splittring i flera slånd, med deras sor-
skilda intressen, såsom anledningar till tvister och
oenighet, till ärendernas långsamma behandling,
till hinder för Sveriges stigande välstånd och kon-
stitutionella utveckling, så längs hvart stånd inom
sina gränser väljer sina representanter. Jag har
derföre eansets mig böra biträda Utskottets förslag
till samfäldia val, ehuru jag 1 åtskilliga detaljfrå
gor varit af olika mönisg med den segrande majo-
lriteten. När sålunda valrätsen blifvit bestämd, vid-
tog, efter mitt förmenande, omsorgen, att vid be-
stämmande af valbarheten bereda ci ssmband e-
mellan det nya förslaget och de nu gällande gamla
formerna, eller, om man så vill, en lättad öfver-
Igång ifeån det gomla till des nya. Eftor en sådan
åsigt, borde valbarheten isskränkas inom stånda-
I förhållanden, så att hvart veldistriks, Utan inskränk-
ning till viss ors eller bostad, 8840 Välja fem re-
I presentanter, nemligen on Adelsiman, en Prest, on
I Borgare, en Bonde cch en Ståndsperson, eller hit-
tills icke represensorad medborgare. Alla intres-
Isen visade sig på desta sätt representerade. Ingen
kunde med skäl klaga ett hans Stånd mistas sitt
I delisgandse i statens angelägenheter, ingen att hans
intressa icke vid Rikdagarne gsnom valde ombud
lbavakedes. Doe på detta sätt valde deputerade kun-