anständigt vid folksamlingar, utan afseende p någon varning, inpreglar sig i folkets sinne Den som känner kitsliga persöners maner oc gjort sig reda för massans sätt att förstå lager torde till och med befara, att varningens be stämmande såsom gräns för excesserne tord bafva den verkan, att de kitslige anse sig dess förinnan hafva fritt spel och skynda sig utför sina bragder innan suktoriteterne hinna til stället. Hvad förslaget i 9 menar med stadgandet att embetsman, som vid uppror begår, utor förbrytelse i embetet, annat brott, skall fälla till straff för hvarje brott särskildt, så vi straffen finnas mår, torde väl tarfva en förkla riag. Likaså synes uttrycket, att militär-befäl hafvare skall astånda till laga ansvar för de skada, som af det honom underlydande krigs manskap föröfvask, hafva blifvit strängare ä Utskottet troligen velat hvad befälhafvaren angål ech allt förlindrigt mot manskapet, som af dett stadgande lätt kunde komma på den inbillnin gen, att det kan handla strafflöst. Stadgarne mot menigheters sammankomste äro både stränga och obestämda; man stöte der ock på ordet menighet, hvilket är nog dun kelt till sin betydelse. Att för hvarje samman komst underrätta offentlig myndighet (?), så ti digt att den kan infinna sig, är en föreskrif som leder till olägenhet och trakasseri, och li ka obestämd och obillig är tillåtelsen att offent lig myndighet må upplösa en sammankomst d denna företager sig något olagligt. Då ma pälägger folket det förödmjukande tvånget, at hafva en kronobetjent närvarande vid sina öf verläggningar, måste man äfven genom tydlig föreskrifter hindra, att denne ej i oträngdt må deruti inblandar sig. Våra kronobetjenter är i allmänhet icke lagfarne, och deras åsigt : hvad lagligt är hvilar derföre oftast på subjek tiva grunder. Tolfte i förslaget, motsvarande 5 af Kap. MissgerningsBalken, bibehåller denna Q förändrad, utom deri, att ordet spö är utby! mot ordet kroppsplikt, hvarigenom man kom mer till visshet derom, att äfven qvinnor är oObjekter för straffet i denna och kunna stra: fas med ris för det i 8 angifna brott. Den an ses likväl af alla lagfarne för en af de mest o beiänkta och obestämda i hela lagboken, oc hade väl tålt en starkare modifikation, än de mot gvinnokönet öfvade stränghet.