den förre, att, uti så många ärs Dortvaro at Xä-
pital och räntor, det visserligen redan vore efter-
gift, den sednare, att 500 Rdr vore ett alltför rin-
ga kapital för en stad, ett samhälle, och för rin-
ga att syssslsätta Ständerna, som på andra vägar
kunde och borde hafva vigtigare göromål.
Beslöto, att i stället för 40 proc. får hädanefier
erläggas 5 proc. å det primitiva kapitalet, hvari-
genom lånet kunde inom år 1859 vara betaldt.
J6 312, om det staden Borås beviljade byggnads-
lån, förekom sedan och talade deröfver
Prostsen Afzelius, erlmrande att han, då förra gån-
gen detta ärende förevar, anhöll det Borås skulle
få för sitt behållna lån erlägga 4 proc. ränta, med
2 proc. afbetalning, men derpå nade Uiskottet ej
fästat afsaende. Tal. fann sig derföre nu uppma-
nad att framlägga de skäl, som föranledt till den-
na anhållan. Siaden vora af mycket inflytande och
vigtig för landthandeln, och ju större dess välstånd
vore, desto bättre inflytande hade det på den vidt-
omkringliggande orien, hvars synnerliga fördel be-
rodde på att der finna förlagsmän. Af dessa skäl
hade Tal. gjort sin framställning.
Det vore nationen ovärdigt, att af dettas, med
2:ne nära på hvarandra följande eldsvådor hemsök-
ta samhälle taga 5 proc. ränta för detsamma be-
viljadt iån, då Riksgälds-kontoret har penningar
tillräckligt för 4 proc., och de brandskadade stä-
derna Wexiö och Söderhamn ej erlägga större rän-
ta för sina lån. Tal. ville till och med, för att
bättre kunna hoppas bifall, nedsätta sin begäran
till 3 proc. för det efter sista branden erhållna lå-
net 25,000 Rir, och låta vid det förra bero som
det är. Deraf skulle ändock tillskyndas dem den
fördel, att de någorlunda kunde reda sig. Det vo-
re naturligt, ats deta samhälle sjunkit mycket i
välmåga, och borde vara en glädje för representa-
tionen att få försträcka en bjelpsam hand. Med
Teal. förenade sig Dr Wallin och Biskop Butsch.
Biskop Heurlin ville så mycket mindre sätta sig
häremot, som han erkände Wexiö stads erhållna
hjelp. Föreslog, att räntan på de sednast erhåll-
na 85000 Rir kunde nedsättas till 4 proc., och
derjemte planläggnings- och gaturegloringsmedlen
afskrifvas. Dr Elmgren och Prosten Berlin in-
stämde.
Biskop Hedren ansåg framställda modifikationen
billig. Sådane olyckor voro af de vigtigaste följ-
der. Det vore ej skäligt att olika fördelar lomna-
dos åt inom samma samhälle lika olyckligblifna.
Prosten Ödman yttrade, att han, sedan han hört
Prosten Afzelius, och den fördel staden drager af
landthandel och såsom nederlagsplats för ortens
Produkter, vore frestad att ej vilja medgifva före-
slagna nedsättningen.
Prostea P. P:son Svedelius instämdel denna me-
ning.
Hr Talmannen upplyste nu att han, sedan den
tid han var ledamot i Götheborgs Låne-kontor, väl
kände, huru Borås allt mera sjunkit. Hvartill P:o-
sten Ödman svarade, att han ej kände förbå!lan-
derna närmare, än af kringresande handlande från
den orten.
Dr Björkman försvarade Utskottets förslag, men
var äfven färdig att ingå på Hr Afzolil billiga
framställan. .
Prosten Åstrand instämde med Hr Ödman, och
tillade mot Hr Hourlin, att, då Ständerna redan
beslutat afslag på afskrifolng, någon sådan ej kun-
de komma i fråga, men väl nedsättning af pro-
centen. 2
Prosten Östberg var ej heller för afskrifning, men
nedsättniog af procenten. Det vore ej de olyckli-
ge brandskadade, som få del af detta, då otvifvel-
aktigt flere af de mest behöfvande cederat, utan
andra, välbehållna, hvarför Talaren gillade Utskot-
tets åtgärd. Hr Hallström förenade sig derom.
Biskop Heurlin ansåg ej förra afslaget böra nöd-
vändigt hindra afskrifning, men då Hr Afzelius ej
påstått någon sådan, så förenade han sig med ho-
nom; men erinrade mot Hr Björkman, att nedsätt-
ning vore svår, då ej samma personer erhållit sam-
ma lån ellor lika delar af båda lånen, utan borde
de då gemensamt få nytta af denna lindring.
Biskop Butsch anmärkte, att båda förslagen, som
nu blifvit framställda, och af hvilka det ena afså-
ge nedsättning till 3 proc. det andra till 4, med
rätta fästat sig vid det sednare lånet, då det in-
nehades af dem, som tvenne gånger förlorat. j
Tal. erkände det billiga i Hz Heurlins förslag,
hvarmed äfven förenades afskrifning af gaturegle-
ringsmedlien, och instämde med denne Tel. Ett
stånd hade nyligen bifallit nedsättning till 4 proc.
och 2 proc. afskrifsing af kapitalet.
Derpå skred Siåndet till omröstning, hvarvid
räntenedsättving till 4 proc. för de 85,000 Rår, el-
ler sedoare lånet, bifölls med 28 röster mot 15, som
voro för bifall till bet.
Sedermera förekommo åtskillige mindre bet., som
till större delen bifölles. Det vigtigaste bland dos-
32, LagUtskoitets JM 148 afslogs, efter en stunds
öfverläggning, på grund af Hr Hallings reservation
och de vådliga följder, hvartill den af Utskottet fö.
roslagna ändringen i behandlingen af eganderätts-
och bördsf.ågor skulle kunza föranleda.
Derefter föredrogs en fsån Ståndets enskilda Ut-
skotts pasto siafdelning kommen, af Prosten Sidner
väckt motion om bibelläsning och dess tolkning
för folket vid flere tillfällen och i stället för några
Otte- och Aftonsångspredikningar, som omfattades
af Ståndet med mycken värma; och gjorde man sig
af sådane bibeltolkningar, vid hvilken af pastor fö-
relästes och sedan förklarades, de bästa förhopp-
nidgar. Bat. återremitterades, för ytterligare be-
handling af Utskottets afdelmingar. Tillika tilldrog
sig det märkliga, att P:osten Säve framställde, och
lofvade i en motion ytterligare utveckla ett förslag
om fria texter för Söndagspredikningarne. Afgjor-
des att i cleri comitialis elrculair skulle införas en an-
maning till Rikets Prosterskap, att efter behof och
omständigheter, hvar å sin Ort befordra saken —
En ifrågasatt skrifvelse till Konungen med anhållan,
att hen derom ville låta utgå befallning, ansågs ej
behöfvas.
STREGA
STOCKHOLM den 28 Sept.
De på förmiddagen ankomna utländska poster
medförde tidningar från Paris af d. 47, frår
PRESENS oe SPN 1 sk AI OC