den förre, att, uti så många ärs Dortvaro at Xäpital och räntor, det visserligen redan vore eftergift, den sednare, att 500 Rdr vore ett alltför ringa kapital för en stad, ett samhälle, och för ringa att syssslsätta Ständerna, som på andra vägar kunde och borde hafva vigtigare göromål. Beslöto, att i stället för 40 proc. får hädanefier erläggas 5 proc. å det primitiva kapitalet, hvarigenom lånet kunde inom år 1859 vara betaldt. J6 312, om det staden Borås beviljade byggnadslån, förekom sedan och talade deröfver Prostsen Afzelius, erlmrande att han, då förra gången detta ärende förevar, anhöll det Borås skulle få för sitt behållna lån erlägga 4 proc. ränta, med 2 proc. afbetalning, men derpå nade Uiskottet ej fästat afsaende. Tal. fann sig derföre nu uppmanad att framlägga de skäl, som föranledt till denna anhållan. Siaden vora af mycket inflytande och vigtig för landthandeln, och ju större dess välstånd vore, desto bättre inflytande hade det på den vidtomkringliggande orien, hvars synnerliga fördel berodde på att der finna förlagsmän. Af dessa skäl hade Tal. gjort sin framställning. Det vore nationen ovärdigt, att af dettas, med 2:ne nära på hvarandra följande eldsvådor hemsökta samhälle taga 5 proc. ränta för detsamma beviljadt iån, då Riksgälds-kontoret har penningar tillräckligt för 4 proc., och de brandskadade städerna Wexiö och Söderhamn ej erlägga större ränta för sina lån. Tal. ville till och med, för att bättre kunna hoppas bifall, nedsätta sin begäran till 3 proc. för det efter sista branden erhållna lånet 25,000 Rir, och låta vid det förra bero som det är. Deraf skulle ändock tillskyndas dem den fördel, att de någorlunda kunde reda sig. Det vore naturligt, ats deta samhälle sjunkit mycket i välmåga, och borde vara en glädje för representationen att få försträcka en bjelpsam hand. Med Teal. förenade sig Dr Wallin och Biskop Butsch. Biskop Heurlin ville så mycket mindre sätta sig häremot, som han erkände Wexiö stads erhållna hjelp. Föreslog, att räntan på de sednast erhållna 85000 Rir kunde nedsättas till 4 proc., och derjemte planläggningsoch gaturegloringsmedlen afskrifvas. Dr Elmgren och Prosten Berlin instämde. Biskop Hedren ansåg framställda modifikationen billig. Sådane olyckor voro af de vigtigaste följder. Det vore ej skäligt att olika fördelar lomnados åt inom samma samhälle lika olyckligblifna. Prosten Ödman yttrade, att han, sedan han hört Prosten Afzelius, och den fördel staden drager af landthandel och såsom nederlagsplats för ortens Produkter, vore frestad att ej vilja medgifva föreslagna nedsättningen. Prostea P. P:son Svedelius instämdel denna mening. Hr Talmannen upplyste nu att han, sedan den tid han var ledamot i Götheborgs Låne-kontor, väl kände, huru Borås allt mera sjunkit. Hvartill P:osten Ödman svarade, att han ej kände förbå!landerna närmare, än af kringresande handlande från den orten. Dr Björkman försvarade Utskottets förslag, men var äfven färdig att ingå på Hr Afzolil billiga framställan. . Prosten Åstrand instämde med Hr Ödman, och tillade mot Hr Hourlin, att, då Ständerna redan beslutat afslag på afskrifolng, någon sådan ej kunde komma i fråga, men väl nedsättning af procenten. 2 Prosten Östberg var ej heller för afskrifning, men nedsättniog af procenten. Det vore ej de olycklige brandskadade, som få del af detta, då otvifvelaktigt flere af de mest behöfvande cederat, utan andra, välbehållna, hvarför Talaren gillade Utskottets åtgärd. Hr Hallström förenade sig derom. Biskop Heurlin ansåg ej förra afslaget böra nödvändigt hindra afskrifning, men då Hr Afzelius ej påstått någon sådan, så förenade han sig med honom; men erinrade mot Hr Björkman, att nedsättning vore svår, då ej samma personer erhållit samma lån ellor lika delar af båda lånen, utan borde de då gemensamt få nytta af denna lindring. Biskop Butsch anmärkte, att båda förslagen, som nu blifvit framställda, och af hvilka det ena afsåge nedsättning till 3 proc. det andra till 4, med rätta fästat sig vid det sednare lånet, då det innehades af dem, som tvenne gånger förlorat. j Tal. erkände det billiga i Hz Heurlins förslag, hvarmed äfven förenades afskrifning af gaturegleringsmedlien, och instämde med denne Tel. Ett stånd hade nyligen bifallit nedsättning till 4 proc. och 2 proc. afskrifsing af kapitalet. Derpå skred Siåndet till omröstning, hvarvid räntenedsättving till 4 proc. för de 85,000 Rår, eller sedoare lånet, bifölls med 28 röster mot 15, som voro för bifall till bet. Sedermera förekommo åtskillige mindre bet., som till större delen bifölles. Det vigtigaste bland dos32, LagUtskoitets JM 148 afslogs, efter en stunds öfverläggning, på grund af Hr Hallings reservation och de vådliga följder, hvartill den af Utskottet fö. roslagna ändringen i behandlingen af eganderättsoch bördsf.ågor skulle kunza föranleda. Derefter föredrogs en fsån Ståndets enskilda Utskotts pasto siafdelning kommen, af Prosten Sidner väckt motion om bibelläsning och dess tolkning för folket vid flere tillfällen och i stället för några Otteoch Aftonsångspredikningar, som omfattades af Ståndet med mycken värma; och gjorde man sig af sådane bibeltolkningar, vid hvilken af pastor förelästes och sedan förklarades, de bästa förhoppnidgar. Bat. återremitterades, för ytterligare behandling af Utskottets afdelmingar. Tillika tilldrog sig det märkliga, att P:osten Säve framställde, och lofvade i en motion ytterligare utveckla ett förslag om fria texter för Söndagspredikningarne. Afgjordes att i cleri comitialis elrculair skulle införas en anmaning till Rikets Prosterskap, att efter behof och omständigheter, hvar å sin Ort befordra saken — En ifrågasatt skrifvelse till Konungen med anhållan, att hen derom ville låta utgå befallning, ansågs ej behöfvas. STREGA STOCKHOLM den 28 Sept. De på förmiddagen ankomna utländska poster medförde tidningar från Paris af d. 47, frår PRESENS oe SPN 1 sk AI OC