NVYSTala alt 10fCates al UC NySKa HOtla CHOI
Ryska armåkorps, som hvarje ögonblick vänta:
des till Bosforen.
— Förstärkta StatsUtskottet, denna under vå
fyrdelade representation så mäktiga och bety
dande nämnd, som beslutar med Rikets Stän-
ders rätt öfver de frågor om penningeanslag, der
tvenne Stånd stannat emot två, lärer innan kor
å nyo komma att sammanträda, för att rö
sta om de punkter, öfver hvilka voteringspro-
positioner blifvit upprättade och af Riksstånder
fastställda. Bland de saker, som der förekom-
ma, lärer, enligt hvad wi hört, icke vara nå-
gon, som ligger vederbörande mera om bjerta:
än anslaget till Minister-staten, hvari StatsUt.
skottet föreslagit samt Borgare- och Bondestån-
den antagit en icke obetydlig nedsättning. V
hafve till och med bört, att framställning skal
vara underhand gjord till åtskillige af den stors
nämndens Led., af personer, som likväl kunna haf.
va gjort det lika väl afegen drift, som efter spe-
cielt uppdrag, att man icke ville yrka så sträng!
på åtskilliga af de öfriga punkterna, endast nå-
gon afprutning på denna icke kommer att ega
rum. Vi undra visserligen icke, om en viss
förkärlek skulle ega rum för ett föremål, vanli-
gen betraktadt: såsom så nära införlifvadt hufvud-
sakligen med hvad man kallar hofvets intresse
att det i sjelfva diplomatiens hvardagsspråk he-
ter, att det eller det hofvet representeras ge
nom den eller den personen, o. s, v., och som
anses för ett så väsendtligt tillbehör till kro-
nans yttre glans och anseende i den förnäma
verldens salonger i andra länder. Andre, och
deribland vi, hysa dock den tankan, att ett ri
kes verkliga anseende och betydenhet icke så
väsendtligt beror af den yttre representationer
och af tillfället för våra missioner att föra ett
kostsamt lefnadssätt, som af personernes duglig-
het och kunskaper. Men hvilkendera tankar
man nu än må hysa i den frågan, så bör upp-
märksamheten fästas derpå; att StatsUtskottets
omröstning icke, såsom man troligen söker fö-
reställa en och annan, behöfver medföra någon
förändring bäruti. Det är i detta afseende, som
vi ansett lämpligt erinra om den upplysning,
StatsUtskottet lemnat, att äfven om Borgare-
och Bondeståndens beslut skulle antagas af nämn-
den, så räcker anslaget i alla fall fullt ut till
bestridande af den nuvarande aflöningen, och att
den egentliga frågan således är, huruvida Stän-
derna genom det högre anslagets beviljande skola
åtaga sig att ansvara för och betala ett utländskt
lån, som blifvit gjordt för kabinettskassans räk-
ning, utan att Ständerna förut blifvit, på sät!
Regeringsformen bjuder, förut derom tillfrågade
eller ens kunnat få veta någon redogörelse föl
medlens användande.
Då vi imedlertid nu kommit att vidröra dett:
ämne, påminne vi oss ett löfte, att återkomm:
till det anförande deröfver, som Hr Grefve Anc.
karsvärd afgaf på Riddarhuset den 40 sistlidn
Augusti, då StatsUtskottets sednare betänkande
i frågan förevar på Riddarhuset. Detta anfö-
rande innehåller en intressant historisk teck-
ning af diplomatiens uppkomst och utveckling
till dess nuvarande skick, äfvensom en i vår
omdöme fullkomligt riktig uppfattning af det
vissa fall förändrade syftemål, som beskicknin.
gar hos utlänningen böra hafva nu emot for.
dom, sedan folkens sak, industriens utbildning
och nationernas handelsförhållanden sins emel-
lan börjat tilltvinga sig ett så väsendtligt rum
bredvid dynastierras personliga intressen, vid
afgörandet af staternas politiska förhållanden
Vi hafve derföre meddelat detta anförandei da-
gens nummer här ofvan, och tro, att det skal
genomläsas med nöje, samt kanhända lemna en
och annan, som mindre specielt tänkt sig in i
saken, åtskilliga nyttiga upplysningar. Det var,
såsom man torde påminna sig, Hr Grefve Anckar-
svärd, som vid 4823 års Riksdag först väckte
fråga om ett annat ordnande af våra diploma-
tiska beskickningar, till vinnande af besparing
för statskassan; en åtgärd, för hvilken han då
häftigt attackerades från flere af styrelsemajori-
tetens organer på Riddarhuset, och hvilket då
gick så låpgt, att man besvor honom att uttaga
hela motionen ur protokollet, emedan den af
nämnde majoritet bötraktades såsom en eldbrand,
utkastad blard folket.