NVYSTala alt 10fCates al UC NySKa HOtla CHOI Ryska armåkorps, som hvarje ögonblick vänta: des till Bosforen. — Förstärkta StatsUtskottet, denna under vå fyrdelade representation så mäktiga och bety dande nämnd, som beslutar med Rikets Ständers rätt öfver de frågor om penningeanslag, der tvenne Stånd stannat emot två, lärer innan kor å nyo komma att sammanträda, för att rö sta om de punkter, öfver hvilka voteringspropositioner blifvit upprättade och af Riksstånder fastställda. Bland de saker, som der förekomma, lärer, enligt hvad wi hört, icke vara någon, som ligger vederbörande mera om bjerta: än anslaget till Minister-staten, hvari StatsUt. skottet föreslagit samt Borgareoch Bondestånden antagit en icke obetydlig nedsättning. V hafve till och med bört, att framställning skal vara underhand gjord till åtskillige af den stors nämndens Led., af personer, som likväl kunna haf. va gjort det lika väl afegen drift, som efter specielt uppdrag, att man icke ville yrka så sträng! på åtskilliga af de öfriga punkterna, endast någon afprutning på denna icke kommer att ega rum. Vi undra visserligen icke, om en viss förkärlek skulle ega rum för ett föremål, vanligen betraktadt: såsom så nära införlifvadt hufvudsakligen med hvad man kallar hofvets intresse att det i sjelfva diplomatiens hvardagsspråk heter, att det eller det hofvet representeras ge nom den eller den personen, o. s, v., och som anses för ett så väsendtligt tillbehör till kronans yttre glans och anseende i den förnäma verldens salonger i andra länder. Andre, och deribland vi, hysa dock den tankan, att ett ri kes verkliga anseende och betydenhet icke så väsendtligt beror af den yttre representationer och af tillfället för våra missioner att föra ett kostsamt lefnadssätt, som af personernes duglighet och kunskaper. Men hvilkendera tankar man nu än må hysa i den frågan, så bör uppmärksamheten fästas derpå; att StatsUtskottets omröstning icke, såsom man troligen söker föreställa en och annan, behöfver medföra någon förändring bäruti. Det är i detta afseende, som vi ansett lämpligt erinra om den upplysning, StatsUtskottet lemnat, att äfven om Borgareoch Bondeståndens beslut skulle antagas af nämnden, så räcker anslaget i alla fall fullt ut till bestridande af den nuvarande aflöningen, och att den egentliga frågan således är, huruvida Ständerna genom det högre anslagets beviljande skola åtaga sig att ansvara för och betala ett utländskt lån, som blifvit gjordt för kabinettskassans räkning, utan att Ständerna förut blifvit, på sät! Regeringsformen bjuder, förut derom tillfrågade eller ens kunnat få veta någon redogörelse föl medlens användande. Då vi imedlertid nu kommit att vidröra dett: ämne, påminne vi oss ett löfte, att återkomm: till det anförande deröfver, som Hr Grefve Anc. karsvärd afgaf på Riddarhuset den 40 sistlidn Augusti, då StatsUtskottets sednare betänkande i frågan förevar på Riddarhuset. Detta anförande innehåller en intressant historisk teckning af diplomatiens uppkomst och utveckling till dess nuvarande skick, äfvensom en i vår omdöme fullkomligt riktig uppfattning af det vissa fall förändrade syftemål, som beskicknin. gar hos utlänningen böra hafva nu emot for. dom, sedan folkens sak, industriens utbildning och nationernas handelsförhållanden sins emellan börjat tilltvinga sig ett så väsendtligt rum bredvid dynastierras personliga intressen, vid afgörandet af staternas politiska förhållanden Vi hafve derföre meddelat detta anförandei dagens nummer här ofvan, och tro, att det skal genomläsas med nöje, samt kanhända lemna en och annan, som mindre specielt tänkt sig in i saken, åtskilliga nyttiga upplysningar. Det var, såsom man torde påminna sig, Hr Grefve Anckarsvärd, som vid 4823 års Riksdag först väckte fråga om ett annat ordnande af våra diplomatiska beskickningar, till vinnande af besparing för statskassan; en åtgärd, för hvilken han då häftigt attackerades från flere af styrelsemajoritetens organer på Riddarhuset, och hvilket då gick så låpgt, att man besvor honom att uttaga hela motionen ur protokollet, emedan den af nämnde majoritet bötraktades såsom en eldbrand, utkastad blard folket.