tager jag mig slutligen friheten fråga, öm man på
goda grunder kan begära folkombudets deltagande
för ministorkassan, på grund af den förflutna ti-
dens förvaltning. Jag frågar om folket, då det tror
sig till sina diplomatiska agenter utbetala ett an-
gifvet lönebelopp, vid upptäckten att desse diplo-
matiske tjenstemän ej tillgodonjutsa detta lönebe-
lopp, har skäl att fiona sig belåtet med ett så be-
skaffadt handlingssätt från styrelsemaktens sida. Om
folkombudet finner ett till bestämdt föremål bevil-
jadt anslag derjemte användas till gäldafbetalnin-
gar på, för Rikets Ständer okända, skuldbelopp, så
föreställer jag mig, att anspråken å folkombudens
frikostighet böra blifva serdeles stegrade, och att
någon afkortning på domslutet i afseende å det
nedsatta anslagets sammanhang med Sveriges ära
och anseende komma att eoga rum. Jag röstar för
bifall till Utskottets betänkande.