Mariestad den 49 September. För några
veckor sedan inträffade i Låstads by en händelso som
bland de tusende sinom tusende bidragertill bränvi-
neis skräckhistoria. Tvänne karlar hade nemligen, se-
dendeåen smygkrog förtärt flsra supar,råkat i ordväx-
ing om förmågan att ännu kunna astå ett halfstopp.
Den ene trotsande slog med den andre ett vad om
saken, hvarefter han utan att taga kärilet ifrån mun-
nen tömde det ifrågasatta måttet, gick derefter till
sängs och insomnade så tungt, att han först efier
ett dygns förlopp uppvaknade, då han kände sig
högst illamåsnde, hade börjat svartna i ansigtet och
munnen, begärde och erhöll omkring en kanna
mjölk, drack ur den, men kände ändå rysliga plå-
gor tilliaga. I sitt smärtsamma lidande och täran-
de samvewsagg gjorde han det heligaste nykterhets-
löfte, om han nu blef återställd, men förgäfves —
han afled i de bittraste både inre och yttre qval i
sitt 30:de år, efterlemnamde onka och barn i fat-
tigdoms. (Mariest. Weckobl.)