samma egenskap hos de framdeies utgifvande
hvadan, de facto, om än icke de jure, alla de
utkomne och utkommande Aftonblad, i Hof.
kanslerns tanka, vore att anse såsom oveder.
sägligen smädliga. Denna utgångspunkt oan.
sedt har dock sedermera Hofkanslern aktat nö
digt att för åtgärden af det Åttonde Aftonbla
dets indragning åberopa åtskilliga grunder, der
Hofkanslern kufvudsakligen velat finna:
4:mo) i åtskilliga i bladet förekommande ytt:
randen af nog demokratisk natur, såsom att det-
samma utvidgat sin publik äfven till de kias-
ser, adem en snål och bjertlös statskonst döm!
till slafveri utan rättighet till ädlare njutnin-
gar.k I samma anda har äfven Hofkanslerr
funnit framställda tidningens insinuationer, det
den vore aett stadigvarande, föremål för abso-
lutismens och servilismens samfällda oaflitligs
förföljelser,, äfvensom MHofkanslern med miss-
nöjs fästat sig vid det sjelfkära i tidningens för-
utsättning, det der, som orden lyda, vore aden
stora organ, hvilken förenar den offentliga ytt-
randerättens vännerp.
2:do) i åtskilliga, ur flere namngilne artiklar,
sammanförda utfall emot dels Ryska kejsaren
personligen, dels Ryska väldet och politiken i
allmänhet.
3:tio) i bladets fraratsällda anmärkningar e-
mot, enligt ordalydelsen cåtskilliga nyligen in-
träffade, betlydligare utnämningarp.
44:0.
4837 den 3 Oktober indrogs det Nionde Af-
tonbladet genom t. f. Hofkanslern von Hart-
mansdorff. T. f. Hofkanslern förklarar i sin de-
duktion de flera indragning?r, som träffat bla-
det, vara lika många vitsord om dess fortfaran-
de smädlighet. Häraf finner Hofkanslern åda-
galagdt, att indragningsmakten kan under nuva-
rande förhållanden fullkomligt strafflöst gäckas,
och gör Konungen uppmärksam derpå, huru
nödigt det är, att rättelser derutinnan för fram-
tiden må i behörig ordning vidtagas.n
Hofkanslern, som funnit 2:ne artiklar om
Schweitzaren v. Scheerers förvisning ur riket,
af anstötlig egenskap, fäste särdeles vigt vid
en i den ena af dem förekommande tirad:
aSverige, som politisk makt, bar i sednare ti-
der nedsjunkit nästan till en nullitet i främlin-
gens ögon, men den Svenska nationalkarakteren
är ännu öfverallt aktad för renbet och ärlig-
bet. Det första påståendet anser t. f. Hof-
kanslern som en lögnaktig uppgift; det sednare
genom dess försåtliga amen ovägerligen så-
rande för styrelsen, som dymedelst, i Hofkan-
slerens tanka, antydes vållande till fädernes-
landets förmenta sjunkna anseende,
En artikel, kallad aden konstitutionella an-
svarigheten och den sednaste reform-frågan eller
Guds fred-Yxeskaftk, uppges härefter af f. d.
Hofkanslern såsom lögnaktig i dess inledning
och vrångvis i dess tillämpning. Inledningen
lärer handla om ett uppträde på Hernösands
Gymnasium, deri Hr Hofkanslern sjelf spelat en
personligen verksam rol, men förklarar Hof-
sanslern, att han icke af något slags jälsför-
nållande anser sig förhindrad att, som bevis
ör bladets smädlighet, anföra äfven denna ar-
ikel, enär, under motsatt förhållande, endast
Hofkanslern i hvarje artikel vederbörligen skym-
ades, densamma icke af honom skulle kunna
ill näpst och lagföring anmälas.
I Tidningens 424:de Nummer, för den 25
September, har slutligen Hofkanslern funnit en
mädlig tillämpning emot Konungen sjelf, utan
tt dock beskaffenheten deraf i någon mån bilif-
it antydd. (Forts. följer.)
