ning.
I 40:0.
4836 den 22 December indrogs Svenska Bon-
dens tidning. Tidningen hade, med anledning
af Kongl. cirkuläret om borgen för kronout-
skylderna, efter den förutsända premissen att
en regering bör vara klok, framställt en fråga,
huruvida ena klok man rimligen kan föreslå hvad
ingen klok man kan antaga, hvilken fråga Hof-
kanslern, utan att vidare upptaga den till be-
svarande, ansett af smädlig beskaffenbet. Ser-
skildt bar Hofkanslern, på grund af sitt embe-
te, funnit sig uppferdrad beifra ett i tidningen
förekommande uttryck af förundran deröfver, att
regeringen vågar utöfva indragningsmakten, aen
så väl till dess egenskaper, som dess lagstridi-
ga härkomst förhatlig makt,. Med mycken he-
tänklighet har Hofkanslern dessutom i föreva-
aande tidninvgsblad anträffat utlåtelser, sådane,
som adra konnungen i håret,, afå Konungen i
lufven,, ehuru Hofkanslern dock ansett sig bö-
ra tillkännagifva, att ingen bestämd korung
synes härigenomi varn utpekad, varande dock,i
Hofkanslerns tanka, konungamaktens värdighet
härigenom svårt komprometterad.
41:o
4837 den 3 Mars indrogs nyare Dagligt Al-
iehanda. Smädlighet och förnärmande af per-
sonlig rätt angilves af Hofkanslern såsom buf-
vudmotiver till den föreslagna åtgärden. I frå-
gan om regleringen af åtskilliga unionella för-
hållanden antydas Konungens Svenska rådgifva-
re icke, som vederbordt, bafva bevakat fäder-
neslandets bästa, utan, enligt bladets förmenan-
de, i flerahanda måtto åsidosatt sin embetspligt
derhän att, som orden lyda, intet öfvervägan-
de af Sveriges intressex, vid de unionella frå-
gornas reglerande, aegt rum.
Som anledning till anmärkning åberopas jem-
väl eu biadets anmärkning emot det sätt, hvar-
på Statstidningen tillkännagifvit f. d. Konun-
gens dödliga frånfälle, i den icke officiella af-
äelningen, öfversättningsvis ur BörsenHalle och
under begagnande af namnet och titeln: öfver-
ste Gustafsson.
Förnärmande personlig rätt skall bladet baf-
va visat sig medelst några omdömen öfver Ma-
joren Söderberg, i anledning af dennes förord-
nande till ledamot af Krigs-kollegium. Angå-
ende halten af dessa omdömen har dock icke
Hofkanslern närmare redogjort.
412:0.
4837 den 44 Augusti indrogs det Sjette Af-l!
tonbladet. Fortfarande smädlig egenskap angals
af Hofkauslern som motiv till åtgärden, ochj
sökte Hofkanslern bevisning för sitt påstående
härutinnan i åtskilliga citater, serdelss i några
hemtade från en artikel kallad aBiskopen i Gö-
theborg och hans herdabref, deri Biskopen af
Wingård lemnas till föremål för tadel och per-
sonlig persiflage, samt i fragmenter ur en arti-
kel om peruker, tillkommen med anledning af
en dylik i Statstidningen, och medelst hvilken
en högre embetsman skulle vara på ett hånan-
de sätt utpekad. I en uppsats om Norrska
bonden Mjelvas resa till Stockholm bar Hof-
kanslern funnit smädliga omdömen med anled-
ning af asvenska representanters förmenta till-
sänglighet för otillåtna inverkningar,. Men för
peskaffenheten af dessa omdömen har Hofkans-
ern, såsom oftast, icke vidare redogjort, utan
nänvisat till sjelfva den brottsliga artikeln, hvil-
ken Hofkanslern i allmänhet tyckes antaga så-
som af Konungen i Statsrådet känd.
En skämtsam notis om Biskopen af Wingårds
atnämnande till Statsminister för Utrikes ären-
lerna har Hofkanslern äfven åberopat som be-
is på bladets smädliga syftning.
I en artikel om Svenska statsmakternas
sjugghet emot vetenskaperne, har Hofkanslern
rikt mått varseblifvit clögnaktiga uppgifter och
rängda framställningar till allmänhetens för-
illande,, åberopande Hofkanslerna till veder-
äggniag af artikelns syftning, bland annat, att
de mångfaldiga anslag af egna medel, som H.
A. så frikostigt beviljat för vetenskapliga än-
amål, äro nog allmänt kända, för att kunna
ara alldeles obekanta till och med för författa-
en af den ifrågavarande uppsatsen.n
Tvenne artiklar angående H. Maj:t Konun-
ens vistande på Rosersberg, lefnadssättet och
öjena derstädes gifva härefter Hofkanslern an-
edning att utrepa: Huru mycken ovilja för-
enar icke ifrågavarande artiklar, der allt me-
a eller mindre hänför sig till ett föremål, som
dess enskilda förhållaaden måste anses om-
ifvet af en dubbel helgd.s
Den 22:åra och sista af Hofkanslerns an-
värkningar emot tidningens brottsliga tendens
änder sig kring en i tidningen förekommande
issning om en hos Drottningen af England för-
rodad böjelse för Lord Elphenstone, jemte
ågra dermed förknippade raisonnementer, dem
fofkanslern ansett serdeles obehöriga.
43:0.
4837 den 41 September indrogs det Åtton-
e Aftonbladet. Hofkanslern börjar sitt memo-
al med ett raisonnement, utgående derpå, att
- — p- -
ga mm - pmm - dh