na sklljas. Valrat: tillkommer icke KHronobetjent : i och för tjensten. 5:o De, hvilka från embete eller tjenst, af den i 4:de momentet 4:a afdelviogen nämnde egenskep, sfter egen ansökning erhållit afeked med rätt att för lifsetiden uppbära antingen lönens hela belopp eller viss pension. Rösträtten efter detta och nästföregående mom. : beräknas, ehvad den grundas på ett eiler på båda, alltid till en röst. 1 2 . Valberättigad må, inom serskilde Prestgäll, rösta för der belägen egendom, eller der idkande yrke, enligt 4, mom. 4, 2 eller 3, äfvensom på en gång inom samma gäll efter två eller alla tre) Dyssnämnde momenter. Såsom ctt gäll anses ithy) fall både den sammansättning af två gäll, som i ! 48, och sädan del, som i 20 nämnes. 3 S. Valberättigad må utöfva röst-rätt efter 1, mom. 4 eller 5, endast vid valet för det Prestgäll, der han är skattskrifven. Sådan rösträtt kan i öfrigt utöfvas jemte den, som den valberäitigade, enligt samma S, mom. 4, 2, 3, tillkommer. 4 S. Ej må valberättigad vid samma val beräkna flera, än sax röster. ö S. Velrätt får icke utöfvas af den, som a) står under Förmyndare, elier b) seden hans egendom till borgenärers förnöjande afträdd och beslut om offentlig stämnings utfärdande fattadt är, icke gitter lagligen visa, attl. han från sin vid egendoms-afträdelsen varande skuld är fri, eller C) för nesligt brett på sådene skäl misstänkes, att Domstol genom lsga kraftvunnen dom förklarat saken böra till framtiden leranas, eller d) utur riket afvikit, eller e) förvärfvat medborgare-rätt i främmande Jand, eller f) gått i utländsk tjenst. Da, under d, e och f nämnde, ega icke å nyo utöfva valrätt förr, än de efter återkemst, eller efter nämnde utländska förbindelsers upplösning, tre år i Riket bott och verit skattskrifae. . 6. Valrätt är för alltid förverkad af den, hvilken genom laga kraftvunnen dom är förvunnen till nesligt brott elier till köp eller salu af röster för Riksdagsmanna-val, eller att i och för fullmägtigskap hafva förledt någon till oskälig rättegång, emot bättre vet drifvit orättfärdig sak, eller brukat veterlig falskhet. 7 S. Valbar är hvarje valberättigad, som fyllt 25 år. Då valbarhet upphör, upphör äfven uppdrag, som genom val gifvet är. 8 Y. Ingen, som till Riksdagsman vald blifvit, eger undandrega sig detta förtroende, så vida han icke antingen fyllt 60 år, eller två Riksdagar bevistat, eller laga förfall hafver. 9 S. Riksdsgsmännens antal utgör för hela Riket tvåhundrafemtio. Å hvar tionde lagtima Riksdag bestämmes, på grund af folkmängden, buru stor del af detta antal hvarje Län må ega att välja. Länsts Pröfnings Comitt bör året efter det, då lagtima Riksdag öppnad blifvit, med hufvudsakligt afgeende på folkmängden, bestämma Länets indelning i Valdistrikter. Riksdagsbeslut om ändring i det för de särskilda Länen fastställda antal af Riksdagsmän bör vara kungjordt en månad före Prsöfnings-Komitternas sammanträde, Stockholms Stad anses såsom ett Län. Skulle PröfningsComiteer försvinna, ega Riksförsamlingen bestämma, hvilken länsvis bildad myndighet må de åt nämnde Comitå i denna lag uppdragna pligter öfvertsga. 10 . Hvarje valdistrikt väljer för nästinstundande lagtima Riksdegar, som efter dess slut och före den dernäst följande lagtima kunna infalla, msd undantag af dem, som i 29 omtalas, minst tre riksdagsmän, utom i de fsra nordligaste länen, der valdistrikter kunna bildas för val af två riksdagsmän. 41 S. Riksdagsmennaval anställes å den ort, som Pröfningskommitteen bestämt, inför den Häradshöfding eller Rådstufvurätt, under hvilkens domsaga valdistriktot eller stöåsta delen af dess folkmängd lyder. 12 S. Sådant val sker genom enkla, omärkta, slutna, hoprullade sedlar, af bvilka hvardera innehåller så många namn, som valdistriktet eger sända Riksdagsmän. Hvar och en, som i valet deltagör, lemnar en sådan röstsedel. 43 . Riksdagsmän äro de, som de flesta rösterna erhållit. Hafva två eller flera erhållit lika många röster, och är valet desigenom oafgjordt, då ansiälleos genast mellan dem, hvilka sålunda fått lika röstetal, ny omröstning. Vid hvarje sådan bör, innan sedlarne öppnas, en sedel förseglas och afläggas, hvilken, när röster vid sammanräkningen finnas lika delsde, öppnas för att gifva utslag, såvida gsnom dess öppnands antalet af dem, hvilkas likhet i röstetal lemnar valet oafgjordt, icke kan ökas. I sistnämnde händelse förnyas omröstningen mellan dem, som sist får lika röster. På samma sätt förhålles, till dess valet afgjordt är. 14 . För den, som till riksdagsman vald blifvit, uppsättes och underskrifves genast af valförrättaren och minst tolf närvarande valmån en så lydande fullmakt: Undertecknade valförrättare och valmän i N. N. valdistrikt af N. N. län (stad) göre veterligt, att vid i dag anställds val till Riksdagsman för detta distrikt och den tid, som Vallagens 40 utsätter, blifvit utsedd N. N. med röster, hvarom detta länder till bevis och fullmakt. 45 Örfver valförrättningen föres protokoll, hvilket före fullmsktornes utfärdande bör vara justeradt och undertecknadt af valförrättaren och minst ltolf pärvarande valmän. Vid valförättningen böra äfven alla då gjorda anmärkningar emot någons beohörighet att i valet deltaga och frågor om anmäldt förfalls giltighet sf valförrätteren och närvarande valmän upptagas och afgöras. 46 S. Ej må någon på en gång vara riksdagsman för flere valdistrikter. Den, som af flare distrikter blifvit vald, eger sjelf bestämma från hvilketdera han kallelsen antaga vill. i 47 8 Å allmän gällstämma ege de velberättigade i bvarje gäll att inför gällstämmans ordförande utse inom valdistriktet bosatte och tillriksdagsmän valbara valmän att i riksdagsmanna-valet deltaga. Ej må kronobetjent till valman utses. För far hundrade DErsontra falkmäned väljas am fär MAT