STOCKHOLM den 17 Sept.
De på förmiddagen ankomna utländska poster
medförde tidningar från London af d. 3, från
Paris af d. 7, samt från Hamburg af d. 44
dennes. Från Koustantinopel inga underrät-
telser af sednare datum än Måndagspostens.
FRANKRIKE.
Oroligheterna bland de arbetande klasserna,
som ett ögonblick ansågos alldeles upphörda
och hvilket man tillskref ett välsignadt ibär-
digt regn, hafva likväl d. 7 dennes åter fått
nytt lit och utvecklat sig till en formlig cmeute,
som af de få underrättelser, man hittills derom
erbållit, icke lärer saknat sin ganska allvarsam-
ma sida; — det vill således synas som Pa-
risarne åter fått upphållsväder. Redan på för-
middagen hade åtskilliga folksamlingar bildat
sig i förstaden S:t Antoine, och man såg sig
föranlåten att öfver hela staden trumma ut
nationalgardet. Snickarearbetarne gåfvo signal
till meuten genom uppkastandet af en barri-
kad, som likväl snart intogs och förstördes af
linietrupperne. Tid efter annan hördes kanon-
skott och upproret utbredde sig öfver qvarte-
ren kring gatorna S:t Martin och S:t Denis,
Piuce des Victoires och barriererna. Man skat-
tade styrkan af de i emeuten deltagande arbe-
tarne till 30,000 man. Ministerkonseljen höll
permanent session bos Konungen i Tuilerierna.
Notiserna gå endast till kl. 1, 6 samma dag,
och man känner således icke hvad utgång sa-
ken halt.
Från Engelska kabinettet hade en ny diplo-
matisk note ankommit till Paris. Man kände
väl icke fullkomligt dess innehåll, men ville
veta, att den icke det ringaste ändrade förhål-
landerna; man söker afskudda sig hvarje afsigt
att ha velat förnärma Frankrikes värdighet, man
hade undertecknat qvadruppelalliansen, endast
af eftergifvenhet för den trängande nödvändig-
heten att göra ett hastigt slut på den Orien-
taliska frågan, och man hoppas, sedan deuna
sak väl bunne blifva afgjord, åter vinna Frank-
rikes allians. Detta memorandum skall för öf-
rigt vara affattadt i ganska släta ordalag.
Nya krigiska rykten cirkulera; 250,000 man
skulle inom en månad vara på färdig fot att
kunna när som helst användas vid Frankrikes
östra och nordliga gräns; i S:t Omer skulle
ett läger bildas af 30,000 man; Kamrarne skulle
med det första sammankallas; — detta påstås
till och med i Journal des Debats; — Franska
flottan skall ba närmat sig Syriska kusten, för
att vara till bands vid möjligen inträffande vig-
tiga händelser, 0. s. v. Att i afseende på detta
sista det icke saknas anledniovg att vara på sin
vakt, se under rubriken: Orienten.
Cbharivari har i afseende på den Franska
ministerens mystiska politik under de sista
veckorna följande träffande strof: Det skrifves
från Alexandria, att man icke förstår den när-
varande Franska politiken. Man kan nu döma,
hur klar denna politik måtte vara, när man
icke ens begriper den i Egypten, detta hiero-
glyfernas klassiska land!,
Hr Berryer anses bestämdt komma att öf-
vertaga Louvis Bonapartes försvar; han bar re-
dan besökt fången i Conciergeriet och haft med
honom en lång konferens.
Det bref från Prins Louis Napoleons far till
redaktören af le Commerce, hvarom vi nämnde
häromdagen, är af följande lydelse:
,Min Herre! Tillåt mig att få anhålla om in-
tagande i eder tidning af följande förklaring:
Jag vet att det är en egen och föga passande
utväg att taga sin tillflykt till. publiciteten;
men om en bedröfvad, åldrig, sjuk, 2f lagarne
från sitt fädernesland bannlyst, fader icke på
något annat sätt kan komma sin olycklige son
till bjelp, så kan denna utväg icke annat än
gillas af alla, som hafva en faders bjerta. —
Öfvertygad att min son, den ende jag ännu e-
ger qvar, är offer för en mnedrig intrig och
blifvit förledd genom usla smickrare, falska vän-
ner oeh måhända baksluga rådslag, skulle jag
icke kunna iakttaga tystnad, utan att bryta e-
mot min pligt och gifva mig ill pris åt den