mer blir det klart, att hela den deduktion, hvarmed han velat bevisa, att ett ständigt vrakpris och ett ständigt återkommande af handelskriser måste uppstå, i följd af engelska manufakturväsendet, ramlar öfver ända, när det belyses af verkliga faeta, och att det fotar sig på en villfarelse, i de första begreppen om handel och affärer. Sedan vi sålunda undanröjt sjelfva den hufvudsats, omkring hvilken all det öfriga i nämnde anförande hvälfver sig, vore det kanske i visst afseende öfverflödigt att uppehålla sig vid resten, som är af samma skrot ech korn; men då frågan en gång kommit på tapeten, kunne vi så gerna begagna detta tillfälle, som något annat, för ett ändamål, hvilket är lika, om ej mer nödvändigt, än att få afgjordt, huruvida Hr Marks von Wärtenberg sväfvat i oriktiga föreställningar; och det är, enligt hvad vi uti öfverskriften på artikeln antydt, att hela denna tvistefråga om tullagstiftningen må blifva återförd till sin rätta utgångspunkt, hvarom man tyckes hafva all möda ospard att förvilla -allmänheten. Det första, som vi för detta ändamål, och till undvikande af missförstånd, anse nödigt, är, att enhvar må blifva i tillfälle genomskåda den taktik, som sökt att ställa Åftenbladet i spetsen för ett förment utländskt intresse, att vid Riksdagen verka till de svenska näringarnas ruin. Vi skole icke uppehålla oss vid det hyggliga i en sådan insinuations framkastande utan bevis; men de, som följt med denna tidnings innehåll under årets lopp, hafva visserligen kunnat förnimma, att vi så litet betraktat frågan om förbudssystemets omedelbara upphäfvande, såsom tillhörande de stora riksdagsfrågorna, att vi tvertom, med undantag af en enda insänd artikels meddelande, nästan allt hittills endast då; och då i förbigående och i största korthet vidrört detta ämne, just derföre, att vi velat undvika att derigenom draga uppmärksamheten åt sidan från de stora politiska principfrågorna, i en tidpunkt, då det framförallt måste afgöras, om Sverge i en framtid skall komma i åtnjutande af ett verkligt lagbundet sambhällsskick, sådant detligger i ändan af 4809 års regeringsform. Denna föresats, att nu rifva upp tullfrågorna till något hufvudämne för polemiken inom pressen, bar vwarit så stark, att vi icke ens ansett nödigt upptaga utrymme bladet för det utförliga och serskildt tryckta anförande, som Aftonbladets förläggare, med hvilken Aftonbladet torde få anses tänka något när lika, afgaf på Riddarhuset vid remissen af den Kongl. skrifvelsen med Tullkommittens betänkande; ehuru detta anförandes innehåll är nog att visa, att Aftonbladets förläggare, fastän i srundåsigten ogillande förbudssystemet, likväl hemställt att man måtte iakttaga alla de kontroller, fabriksegarne sjelfve önskat emot tullförfattningarnes eluderande, hvilket väl icke rimligen hade skett om man agerät för ett utländskt intresse. Det är således häraf mer än tydligt, att vi, för att åtminstone ej med vår förskyllan verka till förstörande af samdrägten representanterna emellan, temporärt uppoffrat att arbeta för en öfvertygelse, som vi annars ifrån denma tidnings första början haft, nemligen att införselfrshet med måttlig skyddstull vore den lämpligaste, icke blott för konsumenternas behof, utan äfven för manufakturindustriens egen förkofran i landet. Men det fanns två slags folk, som framför allt icke voro nöjde med att sakerna lemnades på den punkten, Det var först och främst alla de, som fruktade Borgareståndets fasta och mer än någonsin eniga ställning vid Riksdagen, i poliiskt afseende, och derföre skulle uppbjuda allal nedel af den gamla taktiken divide et imperal amt söka att splittra sinnena för att sedan Iraga fördel deraf. Till detta mål åter skulle 1aturligtvis intet steg vara verksammare, än om let kunde lyckas att åstadkomma en öbenägenwet hos alla dem, som för sin egen ställning inskade förbudsystemets fortfarande, . emot den lelen af pressen, som strider för de konstituionella ideerna och för politiska reformer, och letta kunde icke gerna låta sig göra på annat ätt, än att söka reta upp de personliga intresena till en viss passionerad bitterhet medelst len lögnaktiga förespeglingen, att Aftonbladet, vå. autlänningens vägnar, af alla krafter arbetade tt kullslå ett hufvudvilkoret för den inhemska ndustriens bestånd. . Dernäst kommo . naturigtvis de, som tro sin fördel och: bestånd okiljaktigt förknippade med förbudens. absoluta ortfarande för alltid och gerna begagna: hvarje nedel, att, om möjligt, icke blott hindra deras fskaffande nu genast, utan äfven tillvägabringa n reaktion emot den princip, som först antogs af ständerna vid 4823 års Riksdag, attimport emot kydstull vore vida ändamålsenligare ändörbud, båle för samhället och för den inhemska industriens itveckling. Vinsten af den seger, som fabriksinresset genom en sådan reaktion skulle vinna fver konsumenternas: anspråk, vore, efter dess ätt att se sakerna, icke tvetydig; huruvida det PM CK på ba OA ÖR Be OM MÅ Ät AR AA mA EA AL -— Ei —VV -—-—