mer blir det klart, att hela den deduktion, hvar-
med han velat bevisa, att ett ständigt vrakpris
och ett ständigt återkommande af handelskriser
måste uppstå, i följd af engelska manufaktur-
väsendet, ramlar öfver ända, när det belyses af
verkliga faeta, och att det fotar sig på en vill-
farelse, i de första begreppen om handel och
affärer.
Sedan vi sålunda undanröjt sjelfva den huf-
vudsats, omkring hvilken all det öfriga i nämnde
anförande hvälfver sig, vore det kanske i visst
afseende öfverflödigt att uppehålla sig vid re-
sten, som är af samma skrot ech korn; men
då frågan en gång kommit på tapeten, kunne
vi så gerna begagna detta tillfälle, som något
annat, för ett ändamål, hvilket är lika, om ej
mer nödvändigt, än att få afgjordt, huruvida Hr
Marks von Wärtenberg sväfvat i oriktiga före-
ställningar; och det är, enligt hvad vi uti öf-
verskriften på artikeln antydt, att hela denna
tvistefråga om tullagstiftningen må blifva åter-
förd till sin rätta utgångspunkt, hvarom man
tyckes hafva all möda ospard att förvilla -all-
mänheten.
Det första, som vi för detta ändamål, och
till undvikande af missförstånd, anse nödigt, är,
att enhvar må blifva i tillfälle genomskåda den
taktik, som sökt att ställa Åftenbladet i spet-
sen för ett förment utländskt intresse, att vid
Riksdagen verka till de svenska näringarnas ruin.
Vi skole icke uppehålla oss vid det hyggliga i
en sådan insinuations framkastande utan bevis;
men de, som följt med denna tidnings innehåll
under årets lopp, hafva visserligen kunnat för-
nimma, att vi så litet betraktat frågan om för-
budssystemets omedelbara upphäfvande, såsom
tillhörande de stora riksdagsfrågorna, att vi
tvertom, med undantag af en enda insänd ar-
tikels meddelande, nästan allt hittills endast då;
och då i förbigående och i största korthet vid-
rört detta ämne, just derföre, att vi velat und-
vika att derigenom draga uppmärksamheten åt
sidan från de stora politiska principfrågorna, i
en tidpunkt, då det framförallt måste afgöras,
om Sverge i en framtid skall komma i åt-
njutande af ett verkligt lagbundet sambhälls-
skick, sådant det- ligger i ändan af 4809
års regeringsform. Denna föresats, att nu rif-
va upp tullfrågorna till något hufvudämne för
polemiken inom pressen, bar vwarit så stark,
att vi icke ens ansett nödigt upptaga utrymme
bladet för det utförliga och serskildt tryckta
anförande, som Aftonbladets förläggare, med hvil-
ken Aftonbladet torde få anses tänka något när
lika, afgaf på Riddarhuset vid remissen af den
Kongl. skrifvelsen med Tullkommittens betän-
kande; ehuru detta anförandes innehåll är nog
att visa, att Aftonbladets förläggare, fastän i
srundåsigten ogillande förbudssystemet, likväl
hemställt att man måtte iakttaga alla de kon-
troller, fabriksegarne sjelfve önskat emot tull-
författningarnes eluderande, hvilket väl icke rim-
ligen hade skett om man agerät för ett utländskt
intresse. Det är således häraf mer än tydligt,
att vi, för att åtminstone ej med vår förskyllan
verka till förstörande af samdrägten represen-
tanterna emellan, temporärt uppoffrat att arbe-
ta för en öfvertygelse, som vi annars ifrån den-
ma tidnings första början haft, nemligen att in-
förselfrshet med måttlig skyddstull vore den lämp-
ligaste, icke blott för konsumenternas behof, u-
tan äfven för manufakturindustriens egen förkof-
ran i landet.
Men det fanns två slags folk, som framför allt
icke voro nöjde med att sakerna lemnades på
den punkten, Det var först och främst alla de,
som fruktade Borgareståndets fasta och mer än
någonsin eniga ställning vid Riksdagen, i poli-
iskt afseende, och derföre skulle uppbjuda allal
nedel af den gamla taktiken divide et imperal
amt söka att splittra sinnena för att sedan
Iraga fördel deraf. Till detta mål åter skulle
1aturligtvis intet steg vara verksammare, än om
let kunde lyckas att åstadkomma en öbenägen-
wet hos alla dem, som för sin egen ställning
inskade förbudsystemets fortfarande, . emot den
lelen af pressen, som strider för de konstitu-
ionella ideerna och för politiska reformer, och
letta kunde icke gerna låta sig göra på annat
ätt, än att söka reta upp de personliga intres-
ena till en viss passionerad bitterhet medelst
len lögnaktiga förespeglingen, att Aftonbladet,
vå. autlänningens vägnar, af alla krafter arbetade
tt kullslå ett hufvudvilkoret för den inhemska
ndustriens bestånd. . Dernäst kommo . natur-
igtvis de, som tro sin fördel och: bestånd o-
kiljaktigt förknippade med förbudens. absoluta
ortfarande för alltid och gerna begagna: hvarje
nedel, att, om möjligt, icke blott hindra deras
fskaffande nu genast, utan äfven tillvägabringa
n reaktion emot den princip, som först antogs af
ständerna vid 4823 års Riksdag, attimport emot
kydstull vore vida ändamålsenligare ändörbud, bå-
le för samhället och för den inhemska industriens
itveckling. Vinsten af den seger, som fabriksin-
resset genom en sådan reaktion skulle vinna
fver konsumenternas: anspråk, vore, efter dess
ätt att se sakerna, icke tvetydig; huruvida det
PM CK på ba OA ÖR - Be OM MÅ Ät AR AA mA EA AL
-— Ei —- VV - -—-—