cutr kommunallagarne, fattigvaärdslagstiltningen m.lf: am., hvarom förslag vid denna Riksdag äro på g aStändernas pröfning beroende, om de antagas, må-q aste åstadkomma en ej ringa tillökning uti Eckleasiastik-Departementets göromål Efter all san-la nolikhet, yttrade Tal., komma dessa förändringard icke att sättas i verkställighet förr än efter ännule ett decenium, och det tyckes derföre vara för tidigt t att, af denna anledning, redan anslå ett nytt tjen-( stemannarfvode. Sedan flera ledamöter yttrat sig i samma syftning, återremitterades denna punkt. Äfven den 4:de punkten äterremitterades, sedan Bans Jansson från Elfsborgs Län, Nils Persson från Södermanland m. fl. yttrat, det de ansågo återremiss såsom en följd af hvad inom Ståndet redan blifvit yttradt vid föregående punkter, Öfrige delar af Utlåtandet biföllos. KonstitutionsUtskoltels memorial N:o 48, med förslag till borttayande af ordet: allena samt ordet: : frälse eller ofrälse ur 4 Regeringsformen. : I Följande hade ordet: ) Hans Jansson från Elfsborgs Län åberopade de : motiver Utskottet anfört, och erinrade, huruledes ! frågan om allenastyrandet en längre tid, utan skäl, varit ett tvisteämne emellan olika politiska opinioner. Talaren fortfor: Jag sade: cutlan skäl; ty läser man 4 Y Regeringsformen till slut, så finner, hvar och en den inskränkning, hvilken lagstiftaren , sjelf gifvit åt ordet kallena, då han tillsatt orden: 1 j j q j j a br RA Kor fär fr på det sätt, denna Regeringsform föreskrifver,!; samt dä föreskrifter meddelas om StatsRädet och dess funktioner, äfvensom, i det följande, om föredragande med deras skyldighet att kontrasignera eller vägra kontrasignation, utan hvilken sistnämnde ingen från Konungen utgående expedition och befallning, utom i kommandomål, är gällande, såsom Regeringsformens 33 Y föreskrifver. Härutaf synes, att ordet aallena uti nämnde 48. är alldeles öfverflödigt, samt endast utgör ett trätofrö. Utskottet har derföre, till förekommande af all tvist och möjligen äfven tvetydighet, föreslagit detta ords borttagande, hvarigenom ingalunda någon inskränkning sker i Konungens höga prerogativ, enär 9 Y Regeringsformen tydeligen förbehåller Hans! Maj:t rättigheten att callena beslutan. Hvad sedermera vidkom borttagande af orden afrälse eller ofrälsen, åberopade Tal. Utsk:s yttrande: det UtIskottet litligt önskar att se spåren af misstroende: emellan frälse och ofrälse svenske män försvinna utur Grundlagarne; hyarjemte Utskottet förklarat sig anse frågan om frälseoch ofrälsemäns ömsesidiga anspråk på rikets tjenster genom Regeringsformens 28 S så fullkomligen afgjord, att någon särskild erinran derom icke i 4 8 erfordras, helst allmänna tänkesättet i detta afseende med hvarje dag gör sig mer gällande och erbjuder den ofrälsel förtjensten en säkerhet, större än hvarje tillägg, som i Grundlagarne kan göras till 23 S:s klara stadgan-I de. Dessa skäl syntes Talaren vara så ovedersägligt riktiga, att han icke kunde annat än på det! högsta tillstyrka, det Ständet måtte godkänna förevarande förslag, till grundlagsenlig behandling af Ikommande Ständer. — Nils Strindlund från Wester Norrlands Län: om vi na skulle skrifva en helt och hället ny Grundlag, så gjorde det visserligen ingen ting till saken, derest ordet: allena i 4 5 bibebölles eller icke, när det stär qvar i 6 S; tyl hvar och en tänkande menniska, som läser 4 Y till slut, finner, att detta ord ingalunda innebär någon tvetydighet. Sedan berörde S nu öfver 30 år haft en sådan ordalydelse, så måste, i hvarje konstitutionelt samhälle, man hafva så mycken aktning för Grundlagarne, att man icke deruti gör några än-! dringar i andra fall, än då sådane äro nödvändiga, samt således icke uti oträngde mål. Detsamma gäller om borttagande af orden: frälse eller ofrälse, hvilkas insättande uti denna paragraf, såsom hvar man vet, har en historisk anledning, och genom hvilka ord skicklige ofrälsemäns rätt är bevarad läfven till rikets högsta embeten. Så länge ej skilnaden emellan frälse och ofrälse män i alla öfriga hänseenden borttages, synes det alldeles öfverflöIdigt att borttaga ifrågavarande ord. Skulle, genom försvinnande af ordet: allena uti förevarande 4:de ,Iparagraf, någon framtida inskränkning uti Konun.Igamakten åsyftas, så är det hvarje svensk medborIgares pligt, att af all sin förmåga, i tid motarbeta Jen sådan syftning. Historien lärer oss, buruledes bördsaristokratien och mångväldet gå paralellt med len försvagad konungamakt. Jag behöfver blott nämIna den så kallade frihetstiden, och jag är öfverty-j slgad, att hvarje reålig Svensk skall, vid åtankan! Iderpå, bedja Gud bevara sig från återkomsten af ett Herrevälde. Dawid Andersson från Halland erinrade, att: sKongl. Maj:t i propositionen om försvinnande at de 2 rösterna i Högsta Domstolen, såsom skäl, bland -Jlannat, anfört: att massan af folket icke skulle uppfatta det förhållande, att Konungen i Högsta Domstolen dömer öfver brottslingen efter lag, men i t Statsrådet gifver densamma nåd. Den princip, som ligger till grund för bibehållandet af ordet: sallena i 4 S, syntes Talaren stå i strid mot den i nämn;Ide proposition yttrade äåsigt, enligt hvilken Hans Maj:t önskar blifva qvitt nämnde 2 röster. Tal. ,ville derföre, med tillämpning af samma åsigt på ; förevarande fall, gå Hans Maj:ts önskan till mötes, loch yrkade derföre godkännande af KonstitutionsUtskottets förslag. ss! Nils Persson från Södermanland förklarade, att derest ej ordet dallenap uti förevarande paragraf gifvit anledning till hvarjehanda misstydning, skulle han icke velat tillstyrka detsammas borttagande. Men, fortfor Tal,, som en af de förnämsta egenskaperna i en Grundlag är tydlighet, samt undvikande af alla öfverflödsord, och då orden: allena styra ingalunda kunna anses lämpliga i ett konstitlu-Itionelt, ett inskränkt monarkiskt samhällsfördrag, tder Konungens pligt att styra med Råds råde, och licke utfärda andra, vederbörligen kontrasignerade -! expeditioner och befallningar, är tydligen bestämd, I fastän högstdensamme äger ensamt beslutande rätIten; så hade han ej trott, att någon inom vårt ,Ständ skulle sätta sig emot Utskottets väl grunda,Ide förslag. Med Hans Jonsson och Nils Persson inIstämde ett betydligt antal af Ståndets ledamöter. -I— Petter Persson från Jönköpings län och Nils -I Persson från Örebro län tillstyrkte betänkandet. Hans Jansson från Blfsborgs Län: Det bade bliftivit yttradt, att ingen misstydning rimligtvis bör -Ikunna äga rum af 4 S, då den med uppmärksam om Po Re RK