cutr kommunallagarne, fattigvaärdslagstiltningen m.lf:
am., hvarom förslag vid denna Riksdag äro på g
aStändernas pröfning beroende, om de antagas, må-q
aste åstadkomma en ej ringa tillökning uti Eckle-
asiastik-Departementets göromål Efter all san-la
nolikhet, yttrade Tal., komma dessa förändringard
icke att sättas i verkställighet förr än efter ännule
ett decenium, och det tyckes derföre vara för tidigt t
att, af denna anledning, redan anslå ett nytt tjen-(
stemannarfvode. Sedan flera ledamöter yttrat sig i
samma syftning, återremitterades denna punkt.
Äfven den 4:de punkten äterremitterades, sedan
Bans Jansson från Elfsborgs Län, Nils Persson
från Södermanland m. fl. yttrat, det de ansågo åter-
remiss såsom en följd af hvad inom Ståndet redan
blifvit yttradt vid föregående punkter, Öfrige delar
af Utlåtandet biföllos.
KonstitutionsUtskoltels memorial N:o 48, med för-
slag till borttayande af ordet: allena samt ordet: :
frälse eller ofrälse ur 4 Regeringsformen. :
I Följande hade ordet: )
Hans Jansson från Elfsborgs Län åberopade de :
motiver Utskottet anfört, och erinrade, huruledes !
frågan om allenastyrandet en längre tid, utan
skäl, varit ett tvisteämne emellan olika politiska o-
pinioner. Talaren fortfor: Jag sade: cutlan skäl;
ty läser man 4 Y Regeringsformen till slut, så finner,
hvar och en den inskränkning, hvilken lagstiftaren ,
sjelf gifvit åt ordet kallena, då han tillsatt orden:
1
j
j
q
j
j
a br RA Kor fär fr
på det sätt, denna Regeringsform föreskrifver,!;
samt dä föreskrifter meddelas om StatsRädet och
dess funktioner, äfvensom, i det följande, om före-
dragande med deras skyldighet att kontrasignera
eller vägra kontrasignation, utan hvilken sistnämn-
de ingen från Konungen utgående expedition och
befallning, utom i kommandomål, är gällande, så-
som Regeringsformens 33 Y föreskrifver. Härutaf
synes, att ordet aallena uti nämnde 48. är all-
deles öfverflödigt, samt endast utgör ett trätofrö.
Utskottet har derföre, till förekommande af all
tvist och möjligen äfven tvetydighet, föreslagit det-
ta ords borttagande, hvarigenom ingalunda någon
inskränkning sker i Konungens höga prerogativ, e-
när 9 Y Regeringsformen tydeligen förbehåller Hans!
Maj:t rättigheten att callena beslutan. Hvad se-
dermera vidkom borttagande af orden afrälse eller
ofrälsen, åberopade Tal. Utsk:s yttrande: det Ut-
Iskottet litligt önskar att se spåren af misstroende:
emellan frälse och ofrälse svenske män försvinna
utur Grundlagarne; hyarjemte Utskottet förklarat
sig anse frågan om frälse- och ofrälsemäns ömsesi-
diga anspråk på rikets tjenster genom Regerings-
formens 28 S så fullkomligen afgjord, att någon
särskild erinran derom icke i 4 8 erfordras, helst
allmänna tänkesättet i detta afseende med hvarje
dag gör sig mer gällande och erbjuder den ofrälsel
förtjensten en säkerhet, större än hvarje tillägg, som
i Grundlagarne kan göras till 23 S:s klara stadgan-I
de. Dessa skäl syntes Talaren vara så ovedersäg-
ligt riktiga, att han icke kunde annat än på det!
högsta tillstyrka, det Ständet måtte godkänna fö-
revarande förslag, till grundlagsenlig behandling af
Ikommande Ständer. — Nils Strindlund från We-
ster Norrlands Län: om vi na skulle skrifva en helt
och hället ny Grundlag, så gjorde det visserligen
ingen ting till saken, derest ordet: allena i 4 5
bibebölles eller icke, när det stär qvar i 6 S; tyl
hvar och en tänkande menniska, som läser 4 Y till
slut, finner, att detta ord ingalunda innebär någon
tvetydighet. Sedan berörde S nu öfver 30 år haft
en sådan ordalydelse, så måste, i hvarje konstitu-
tionelt samhälle, man hafva så mycken aktning för
Grundlagarne, att man icke deruti gör några än-!
dringar i andra fall, än då sådane äro nödvändiga,
samt således icke uti oträngde mål. Detsamma gäl-
ler om borttagande af orden: frälse eller ofrälse,
hvilkas insättande uti denna paragraf, såsom hvar
man vet, har en historisk anledning, och genom
hvilka ord skicklige ofrälsemäns rätt är bevarad
läfven till rikets högsta embeten. Så länge ej skil-
naden emellan frälse och ofrälse män i alla öfriga
hänseenden borttages, synes det alldeles öfverflö-
Idigt att borttaga ifrågavarande ord. Skulle, genom
försvinnande af ordet: allena uti förevarande 4:de
,Iparagraf, någon framtida inskränkning uti Konun-
.Igamakten åsyftas, så är det hvarje svensk medbor-
Igares pligt, att af all sin förmåga, i tid motarbeta
Jen sådan syftning. Historien lärer oss, buruledes
bördsaristokratien och mångväldet gå paralellt med
len försvagad konungamakt. Jag behöfver blott näm-
Ina den så kallade frihetstiden, och jag är öfverty-j
slgad, att hvarje reålig Svensk skall, vid åtankan!
Iderpå, bedja Gud bevara sig från återkomsten af
ett Herrevälde.
- Dawid Andersson från Halland erinrade, att:
sKongl. Maj:t i propositionen om försvinnande at
de 2 rösterna i Högsta Domstolen, såsom skäl, bland
-Jlannat, anfört: att massan af folket icke skulle upp-
fatta det förhållande, att Konungen i Högsta Dom-
stolen dömer öfver brottslingen efter lag, men i
t Statsrådet gifver densamma nåd. Den princip, som
ligger till grund för bibehållandet af ordet: sallena
i 4 S, syntes Talaren stå i strid mot den i nämn-
;Ide proposition yttrade äåsigt, enligt hvilken Hans
Maj:t önskar blifva qvitt nämnde 2 röster. Tal.
,ville derföre, med tillämpning af samma åsigt på
; förevarande fall, gå Hans Maj:ts önskan till mötes,
loch yrkade derföre godkännande af Konstitutions-
Utskottets förslag.
ss! Nils Persson från Södermanland förklarade, att
derest ej ordet dallenap uti förevarande paragraf
gifvit anledning till hvarjehanda misstydning, skul-
le han icke velat tillstyrka detsammas borttagande.
Men, fortfor Tal,, som en af de förnämsta egenska-
perna i en Grundlag är tydlighet, samt undvikan-
de af alla öfverflödsord, och då orden: allena sty-
ra ingalunda kunna anses lämpliga i ett konstitlu-
-Itionelt, ett inskränkt monarkiskt samhällsfördrag,
tder Konungens pligt att styra med Råds råde, och
licke utfärda andra, vederbörligen kontrasignerade
-! expeditioner och befallningar, är tydligen bestämd,
I fastän högstdensamme äger ensamt beslutande rät-
Iten; så hade han ej trott, att någon inom vårt
,Ständ skulle sätta sig emot Utskottets väl grunda-
,Ide förslag. Med Hans Jonsson och Nils Persson in-
Istämde ett betydligt antal af Ståndets ledamöter.
-I— Petter Persson från Jönköpings län och Nils
-I Persson från Örebro län tillstyrkte betänkandet.
Hans Jansson från Blfsborgs Län: Det bade blif-
tivit yttradt, att ingen misstydning rimligtvis bör
-Ikunna äga rum af 4 S, då den med uppmärksam
om Po Re RK