tforstracker penningar eller nvad det vara ma, m; göra det i 2:ne vittnens närvaro eller taga bref derå skulle upphöra, samt att följden af ett sådant rätts vidrigt bevisningssätt ovilkorligen skulle medför: rlallmän osäkerhet. David Andersson från Hallands Län var icke äl -Iskare af skråtvång; yrkade derföre, att skråintres -Iset, åtminstone i rättegångsväsendet, icke må fort farande få vara gällande, utan att derutinnan m: stadgas likhet för alla. RBans Hansson från Götheborgs och Bohus Lär ech Jonas Kylander från Wermlands Län förenade sig med Heurlin. Petter Persson från Örebro Län yrkade att Bet I måtte åtterremitteras och det af Hr Hjerta framIställde förslag antagas. ! Anders Larsson från Westerås Län fruktade, att Igenom utvidgningen till allmogen skulle denns säkerligen tillskyndas de menligaste påföljder, emeIdan få bland bönderna förstå, att i behörig tid och lordning emot dylika räkningar anställa klander. Johan Fredrik Dahllöf tillkännagaf, att han ansåg Utskottet hafva alltför knapphändigt behandlat lifrågavarande ämne, och ehuru det förklarat sig Igilla grunderne till det af Hr Hjerta framställde I förslag, likväl, utan giltig anledning, vägrat att tillstyrka dess antagande. Detta förslag vore egnadt att förskaffa mera säkerhet uti affärer, man och man emellan, och han yrkade derföre, att betänkandet måtte återremitteras, på det Utskottet måtte komma i tillfälle att taga samma förslag under närmare pröfning och tillstyrka dess antagande. Lars Larsson från Elfsborgs Län ville mot dem, som åberopat allmogens mindre skrifkunnighet, erinra, att allmogens affärer äro af så inskränkt beskaffenhet, att den lika lätt vid bokföring som vid uppsättandet af andra skrifter, till exempel stämningsansökningar och dylikt, kan förskaffa sig andra kunnige personers biträde. Talaren hade således ingalunda i förevarande fall talat för person, utan för sak; och någon utsträckning af rättigheter att, vid fordringars bestyrkande, få använda edgång, önskade Talaren så mycket mindre, som han yrkade att det af Hr Hjerta framställde förslag, om tillställande af motbok, må antagas; hvarigenom skulle förekommas många af de vlägenheter, som uti ifrågavarande afscende nu förefinnas, samt säkerhet och förtroende uti affärer blifva rådande. Sven Isaksson från Calmare Län ansåg den ibland allmogen, som är så skrifkunnig, att han kan öfver sina utborgningar och handelsföretag föra riktig bok, böra, lika med handlande, vara berättigad att bokens riktighet med ed besanna; dock borde, genast efter det anteckningen blifvit i boken verkställd, en dermed lika lydande räkning utskrifvas och giäldenär tillställas. Diskussionen förklarades slutad och betänkandet blef, jemte de dervid gjorde anmärkningar, till LagUtskottet återremitteradt. Vid förnyad föredragning af Stats Utsk:s memorial N:o 134, i anledning af skiljaktige beslut i fråga om den af StatsRädets förändrade organisation föranledde lönereglering, afslog Ständet Utsk:s inbjudning till Borgareoch Bondestånden, att förena sig i Höglofl. Ridderskapet och Adelns samt Presteståndets beslut, att de departements-chefer, som icke komma i åtnjutande af boställen, må erhålla en årlig hyresersättning af 1000 Rdr Banko hvardera; hvaremot Ståndet godkände den af Utsk. föreslagne proposition till votering uti förstärkt StatsUtskott. Stats-Utsk. utl. N:o 148, anledning af anmärkningar vid Utsk:s, wti Bet. N:o 45 afgifne yttranden, angående Rikets Ständers Revisorers berättelser om granskningen af Riksgäldsverket m. m., Ståndet biföll hvad Utsk. uti andra punkten af sistberörde Bet., angående f. d. Kanslistyrelsens handkassas öfverlemnande till Riksgäldskontoret tillstyrkt, med tillägg af hvad första punkten uti ifrågavarande Utl N:o 148 af Utsk. är vordet föreslaget, hvaremot Ståndet afslog Utsk:s uti 17 punkten af Bet. N:o 45 gjorde framställning om ett årligt understöd för f. d. f. Öfverkommissarien J. P. Åhman. De öfrige punkterne af Bet. N:o 45, mot hvilka några anmärkningar icke blifvit gjorde, biföllos. Stats-Utsk:s utl. N:o 149 angående föreslagna åtgärder till Ullkulturens befrämjande. Hans Jansson från Elfsborgs Län och med honom flere ledamöter biföllo förslaget. Öfverläggningen angående Bränvinsbränningsfrågan. (Bevillningssamt EkonomieUtskottens betänkan), le 34 2) Många Ledamöter hade ordet, och en mängd lj; skriftliga anföranden ingåfvos Utrymmet medgif-l, ver oss endast ett kort sammandrag. Bengt Gudmundsson från Halland (skriftligen) iberopade Friherre Klingspors vid betänkandet fo-, sade reservation och ansåg Utsk. förslag förderfligt; örst i moraliskt afseende, emedan, derest husbelj rofsbränningen borttoges och bränvinspriset upp-l, tegrades öfver dess verkliga värde, lönbrännerier lt ch lurendräjerier till bränvins anskaffande säker-l, igen deraf skulle uppkomma, med alla dess sede-l örderfvande påföljder, såsom angifvelser, åtal, muf or, falska vittnen, värjemålseder och annat saml vällsupplösande ondt. Dryckenskapslasten ansåg ta1 aren bäst motverkas genom upphjelpande af folkets c ntellektuella bildning och moraliska uppfostran il Ia riktningar samt förbättrande af dess ekonomif ka ställning. Vidare ansåg talaren Utskottens beJ änkande vara i ekonomiskt afseende grundfalskte ch ändamålsvidrigt; ty cgenom husbebofs-bränvinss ränningens borttagande och bränvinsbränningens f örvandlande till fabriksnäring skall jordbruket o-l1 ilkorligen försämras, enär genom upphbörandet aflj et bidrag dranken lemnat för kreaturens utfo-l; ring, ladugårdarne måste inskränkas, och åker-) rukets lidande deraf blifva en följd, utom andra b lägenheter och förluster. Allmogens ställning, som js ärigenom obestridligen blifver försämrad, skall ock y n ytterligare försvåras derigenom, att den sjelf ödgas köpa det bränvin, som för dess hushåll och rbetsfolk är behöfligt, hvartill dess tillgångar desto indre kunna förslå, som den minskade spanmåilskastningen, hvilken utgör allmogens hufvudsakliiste och nästan enda inkomstkälla härtill, jemte la öfrige behofs fyllande, icke kan annat än blifr högst otillräcklig, helst då dertill kommer, att l lingen af potates, som hos allmogen hitintills utort egentliga råämnet vid bränvinstillverkningen, 8