mas och tillfällen beredas till arbete, samt med
detsammt otvifvelaktigt sedligheten inom hvarje
samhälla.så- småningom ökas. ; Ansåg betänkandet
böra antagas i sin helhet, samt vid en kommande
Riksdag kuhöa förbättras, derest så befunnes nö-
digt. Eaåferremiss tjenar till intet annat än ätt
öka Riksdagskostnaden. Tal. slutadö med den ån-
märkning: om vi hvar för sig skulla stifta lag ef-
pter våra hufyuien, så blefve deraf ett ömkeligt
sammelsuriäm.
Tryseh från Östörgötblånd gillade principerna d
betänkandet, men ville, i händelse af återremiss,
fästa uppmärksamhet på Hr Cbristierssons reser-
vation. .
Lars Nilsson från Blekinge län ansåg det mora-
liska budet tillräcklig:, beträffande ascendenters och
descendenters pligt att bidraga till hvarandras för-
sörjning. — 5 trödds Tal. böra modifieras, I hvil-
ket afseende han föreslog, att genast, då legoaftal
eller öfverenskommelse upprättas, Socknenämnden,
med ledning af-aftalet; ovilkorligen borde fitra sig,
huruvida enskild öller allmäna ansvarighet, i föjjd
af de kontrahenterne emellat betingade vilkoren,
skulle komma att för hvarje fal! tillåmpas. Blefve
detta stadgadt, äfvan 1 afseende på inflyttning I
socknen, trodde Tall att många obehagligheter och
tvister stulet undvikas: Sluttigen hemställdes, hu:
ruvida det ej måste bestämdt uttryckas, att stadgan
icke blifver retroaktiv.
Häri instämde Bengt Gudmindsson fr. Halland
och. Lars Pettersson fr. Biekinge.
Lindbäck tr. Halland erinrade om en af Hr Eden-
hjelm hos Ridd. och Adein väckt. motion, att en
författning: måtte utgifvas, som -serskildt stadgade,
angående vården om fattig borsonålen -vidide fabri-
ker, som i sednare tider äro anlägdå 1 lanädsorter-
na, samt ansåg Utskottetryhafvaj bordt fästa mera
uppmärksamhet vid denna .mottonsa Tal. föreslog,
att iden sockeny der frbrikb, fiones inrättad, denp--
sammäå måtte fråtskiljas söcknen, i afseende på fat-
tigvården, med sorskildt åläggande för febrikiäga-
rer att vårdå så väl de utifrån fitågne afsigkomne
arbetare, .som ock att bekosta läkemedel och Ufs-
tidsförsörjning till dem, hvilka uti fabrikbns tjenit
olyckligtvis blifvit så skadsde-till, sina lemmar, ;att
de tcke-förmå underhålla stg-sjollves För vinnan-
de af ett sådant ändamål, torde det äfven vara
lämpligt att vid hvarje fabrik en besparingsfond
inrättas, hvarigenom hvarje fabrik kommo i uillrälle
att sjelf underhålla sina fattige, likasom hvarje soc-
ker sina.
Peter Claösson fr. Elfsborgs län gillade principen
1 betänkandst, men fruktade för tillämpningen af
4 S; sk vid: den törer fjärmare anhörige. Talaren
framställde det fall, ätt forförätdrär bo inom en
socken; möh :t. er. birdbarnön Vid sin fadörs död
tillHöra en avdän ; OCH under ett slikt förhållande
vore det kEnavpt ätt förmoda, det Sockennämnden
på ststberördå ställe skulls rättvisligen bedöfna för-
föräldrårnes förmåga ett fullgöra hvåd före!
skrifver:
Ephraim Larsson fr. Elsborgs lin förtnade sig
med Peter Claösson:
Nils Persson fr. Södermanland ansåg de flestes
åsigter vara i förslaget sammanjemkade, så vidt ske
kunnat; öch trodde de många tvister, som nu I fåt-
tigvirdsfrågor uvpstå, vara gönota 4; 5 och 6:S9
förekomma. Tal. gjörde enskildring af det sök.
statdräng-systemet på de större godsen; och visade
huruledes egendomsberren deorigenom endast bere-
der siz en tillfällig vinst, men gör arbetsren möd-
1ö8 och svag, samt dess afkomlingar till föremål! för
den allinänna Bärmbertigheten. Avsåg icke såda
ne anmärkningar värda gjorda, som borde föran-
leda en återremiss, utan biföll betänkandet 1 sin
kölhet.
Lars Rasmusson fr. Götheborgs och Bohus, Olof
Persson och John Olsson fr. Gefleborgs, Peter Pers-
son och Sven Isaksson fr. Calmare, Olof Jacobsson
fr. Södermanlands, Jonas Kylander fr. Wermlands,
Sven Andersson fr. Skaraborgs län, samt Niklas
Jönsson fr. Skånes instämde med Nils Persson från
Södermanland.
Åtskillige förklarade, det de insämda med Sabl
ström.
Måns Jösseson; fr. Skåne gjorde anmärkninger mot
4,5, 6, 15 och 46-58. Han ansåg nemligen der
utkastadt-ett frö till ett förtryck, utöftadt af dem,
son ärifva gårdsbruk i stort på landet med gifta,
men: obösutna, arbetare, med s. k. stat-torpare,
emot dem; som ännu idka jordbruk på gammsidags
sätt, med -egna och deras barns arbete, understöd-
da af ogiftutjenstefölk, somide gifva kost och lön.
Dessa bönder, : efter. -gamla begreppet, blifva med
hvar 2dsg7 fårre; ty, åtminstone i Talarens ort, sät-
tas alla frälsebönder efier hand af ifeån hemmsnen,
doch dessa: frälsehberersen drogas till bruk under
Herregården; eller ock slås ibop till afvelsgårdar,
och -brukas-i begge fallen af lösa arbetere, stat-
torpare; hvilka gifia sig och falla med sin förvil-
dads afkomma de återstående skatte- och kronos
hemmans-åboerne i socknen till last. Det är up-
penbar örättvisse, till förtigendes att det snart blif-
ver ensuppenbar. omöjlighet att underhålla en så-
dan fattigvård.. Talaren tillstyrkte; att hos Kongl.
Mej:tiisuvderdånighet begära, det en serskild stad-
gå för sted och land måtte blifva utfärdad, hvilken
noga bestämdes förhållandet. emsllan sådana jord-
ägare; som vilja .bruka sin jord med stat-torpare,
sarmt-desse sistnämnde, äfvensom emellan fsbriks-
ägare..och deras. .arbetsfolk, så att de; 1 hvilkas
tjohst hågon användt sina krafter, äfven må till-.
förbindas att underhålla honom; . när han blir ork-
lös.0 I-afseendo på 4 S yttrade sig Teli öfvar-
ensstämmelse. med Peter Persson från Örebro län.
- Likmätigt :5: skall väl husbonde; svara för. si-
pa arbetares, stat-torpares och andras försörjning, !
men med rättighet, om han vill, att hålla. sig ska-
deslös af deras tillgångar och deras arbete; men.
när de-sedan. falla :socknen till last, hvad: skall den
hafva? Troligen. blir: ej .något. qvar. Den, soml
dregit nytianu al försörjningshjonet, 1 dess arbets-!
föra och friske: tid, får. ersätta sig, om något finnes
att tara. men socknen får blott betala — I stället.
för den, utan tydlig, avledning . och. godtyekligt,,
uti 6 S-stadgade.ansvarighet för den, som från en- i
dra socknar integer gift arbetsfolk, eller. enka med
barn, hade-det väl varit lämpligare. och rättvisare,
att Iläoca honom hela deras framtida undar k2t. IK