mas och tillfällen beredas till arbete, samt med detsammt otvifvelaktigt sedligheten inom hvarje samhälla.såsmåningom ökas. ; Ansåg betänkandet böra antagas i sin helhet, samt vid en kommande Riksdag kuhöa förbättras, derest så befunnes nödigt. Eaåferremiss tjenar till intet annat än ätt öka Riksdagskostnaden. Tal. slutadö med den ånmärkning: om vi hvar för sig skulla stifta lag efpter våra hufyuien, så blefve deraf ett ömkeligt sammelsuriäm. Tryseh från Östörgötblånd gillade principerna d betänkandet, men ville, i händelse af återremiss, fästa uppmärksamhet på Hr Cbristierssons reservation. . Lars Nilsson från Blekinge län ansåg det moraliska budet tillräcklig:, beträffande ascendenters och descendenters pligt att bidraga till hvarandras försörjning. — 5 trödds Tal. böra modifieras, I hvilket afseende han föreslog, att genast, då legoaftal eller öfverenskommelse upprättas, Socknenämnden, med ledning af-aftalet; ovilkorligen borde fitra sig, huruvida enskild öller allmäna ansvarighet, i föjjd af de kontrahenterne emellat betingade vilkoren, skulle komma att för hvarje fal! tillåmpas. Blefve detta stadgadt, äfvan 1 afseende på inflyttning I socknen, trodde Tall att många obehagligheter och tvister stulet undvikas: Sluttigen hemställdes, hu: ruvida det ej måste bestämdt uttryckas, att stadgan icke blifver retroaktiv. Häri instämde Bengt Gudmindsson fr. Halland och. Lars Pettersson fr. Biekinge. Lindbäck tr. Halland erinrade om en af Hr Edenhjelm hos Ridd. och Adein väckt. motion, att en författning: måtte utgifvas, som -serskildt stadgade, angående vården om fattig borsonålen -vidide fabriker, som i sednare tider äro anlägdå 1 lanädsorterna, samt ansåg Utskottetryhafvaj bordt fästa mera uppmärksamhet vid denna .mottonsa Tal. föreslog, att iden sockeny der frbrikb, fiones inrättad, denp-sammäå måtte fråtskiljas söcknen, i afseende på fattigvården, med sorskildt åläggande för febrikiägarer att vårdå så väl de utifrån fitågne afsigkomne arbetare, .som ock att bekosta läkemedel och Ufstidsförsörjning till dem, hvilka uti fabrikbns tjenit olyckligtvis blifvit så skadsde-till, sina lemmar, ;att de tcke-förmå underhålla stg-sjollves För vinnande af ett sådant ändamål, torde det äfven vara lämpligt att vid hvarje fabrik en besparingsfond inrättas, hvarigenom hvarje fabrik kommo i uillrälle att sjelf underhålla sina fattige, likasom hvarje socker sina. Peter Claösson fr. Elfsborgs län gillade principen 1 betänkandst, men fruktade för tillämpningen af 4 S; sk vid: den törer fjärmare anhörige. Talaren framställde det fall, ätt forförätdrär bo inom en socken; möh :t. er. birdbarnön Vid sin fadörs död tillHöra en avdän ; OCH under ett slikt förhållande vore det kEnavpt ätt förmoda, det Sockennämnden på ststberördå ställe skulls rättvisligen bedöfna förföräldrårnes förmåga ett fullgöra hvåd före! skrifver: Ephraim Larsson fr. Elsborgs lin förtnade sig med Peter Claösson: Nils Persson fr. Södermanland ansåg de flestes åsigter vara i förslaget sammanjemkade, så vidt ske kunnat; öch trodde de många tvister, som nu I fåttigvirdsfrågor uvpstå, vara gönota 4; 5 och 6:S9 förekomma. Tal. gjörde enskildring af det sök. statdräng-systemet på de större godsen; och visade huruledes egendomsberren deorigenom endast bereder siz en tillfällig vinst, men gör arbetsren möd1ö8 och svag, samt dess afkomlingar till föremål! för den allinänna Bärmbertigheten. Avsåg icke såda ne anmärkningar värda gjorda, som borde föranleda en återremiss, utan biföll betänkandet 1 sin kölhet. Lars Rasmusson fr. Götheborgs och Bohus, Olof Persson och John Olsson fr. Gefleborgs, Peter Persson och Sven Isaksson fr. Calmare, Olof Jacobsson fr. Södermanlands, Jonas Kylander fr. Wermlands, Sven Andersson fr. Skaraborgs län, samt Niklas Jönsson fr. Skånes instämde med Nils Persson från Södermanland. Åtskillige förklarade, det de insämda med Sabl ström. Måns Jösseson; fr. Skåne gjorde anmärkninger mot 4,5, 6, 15 och 46-58. Han ansåg nemligen der utkastadt-ett frö till ett förtryck, utöftadt af dem, son ärifva gårdsbruk i stort på landet med gifta, men: obösutna, arbetare, med s. k. stat-torpare, emot dem; som ännu idka jordbruk på gammsidags sätt, med -egna och deras barns arbete, understödda af ogiftutjenstefölk, somide gifva kost och lön. Dessa bönder, : efter. -gamla begreppet, blifva med hvar 2dsg7 fårre; ty, åtminstone i Talarens ort, sättas alla frälsebönder efier hand af ifeån hemmsnen, doch dessa: frälsehberersen drogas till bruk under Herregården; eller ock slås ibop till afvelsgårdar, och -brukas-i begge fallen af lösa arbetere, stattorpare; hvilka gifia sig och falla med sin förvildads afkomma de återstående skatteoch kronos hemmans-åboerne i socknen till last. Det är uppenbar örättvisse, till förtigendes att det snart blifver ensuppenbar. omöjlighet att underhålla en sådan fattigvård.. Talaren tillstyrkte; att hos Kongl. Mej:tiisuvderdånighet begära, det en serskild stadgå för sted och land måtte blifva utfärdad, hvilken noga bestämdes förhållandet. emsllan sådana jordägare; som vilja .bruka sin jord med stat-torpare, sarmt-desse sistnämnde, äfvensom emellan fsbriksägare..och deras. .arbetsfolk, så att de; 1 hvilkas tjohst hågon användt sina krafter, äfven må till-. förbindas att underhålla honom; . när han blir orklös.0 I-afseendo på 4 S yttrade sig Teli öfvarensstämmelse. med Peter Persson från Örebro län. Likmätigt :5: skall väl husbonde; svara för. sipa arbetares, stat-torpares och andras försörjning, ! men med rättighet, om han vill, att hålla. sig skadeslös af deras tillgångar och deras arbete; men. när de-sedan. falla :socknen till last, hvad: skall den hafva? Troligen. blir: ej .något. qvar. Den, soml dregit nytianu al försörjningshjonet, 1 dess arbets-! föra och friske: tid, får. ersätta sig, om något finnes att tara. men socknen får blott betala — I stället. för den, utan tydlig, avledning . och. godtyekligt,, uti 6 S-stadgade.ansvarighet för den, som från eni dra socknar integer gift arbetsfolk, eller. enka med barn, hade-det väl varit lämpligare. och rättvisare, att Iläoca honom hela deras framtida undar k2t. IK