förslag, som är byggds på en i alla afssenden osviklig rättsgrund. Hvsd det af några föreburna skäl vidkommer, att lagförändringen skuile föra till en möjligtvis skadlig hemmansklyfning, får jag erinra om hvad U:skottet anfört: att då arfvingen till en systerlott är berättigad utbryta densam ma, såvida hon derå finnes besuten, måste nödvändigt mindre jordlotter uppkomma efter nuvaranda arfslag, än efter den föreslagna nya. För öfrigt är det skä!, men sålunda velat hemta från förmenta olägenheter af för stor hemmansklyfning, belt och hållet ekonomiskt, hvadan korrektivet emot dessa olägenheter icko bör nedläsgas uti arfslagarne, utan hädanefter som hit:ills har sin plats uti deserszilda stadganden, hvilka om gruaderna för hemmaecsklyfning äro eller varda meddelade. — Jag tillstyrker bifall till betänkandet. Mod Nils Persson förenade sig Dahllöf och Ephraim Larsson från Elfsborgs, Jöns Ersson och Per Hansson från Wermlands län, samt Appelqvist från Blskinge. Johannes Civristoffersson från Kronobergs län: M2d synnerlig tillfredsställelse har jag höst, det de fleste inom detta Stånd äro banägno ett antaga ifrågavarande lagförändring. Den lika arfsrätten och liga giftorätten har i min hemort vari: gällande nära 600 år, utan att någon olägenhet deraf blifvit förspord; vi skulle deremot ingalunda vilja bortbyta denna rättighet, enär den leder till en följd, som med naturlig billighet är öfverensstämmande. Jag skulle derföre högeligen önska, att ifrågavaranIde lagförändring blefve af vårt Stånd godkänd. I afseende på hvad som blifvi: yttradt angående hamimensklyfaing och lösningsrätt, får jag erinra om innehållet af 42 kap. 7 Arfdabalken, hvilken, med det af Utskottet föreslagna tillägg, skulle komma latt lyda sålunda: aNu få flere del i sätesgård, elq!er annan jord; ken then ej väl! delas, eller klyfavas; hafye tå then rätt, som större delen äger, att asfier laga värdering löra the andra wu!, antingen cmed penningar, eller jamngod ränta, hvilketthera atben helst vill, som löss taga skall. Åro deiarne alika, hafve då broder, eller then, som ärfver brodiers lott, rättighet att broders lott till sig lösa.n Jag yrkar bifall till betänkandet., oSven Heurlin från Kronobergs län: Då denna fråga förut uti Ståndet blifylt behandlad, har jag fästet uppmärksamheten på de goda följder, som den lika arfsrätten och gif:orätten medfört i min hembygd Wärendslandet, samt omnämnt huruledes i da angränsande trakterna, hyvaribland äfven mnorra delarne af Skåne, man länge insett det rättsonliga uti.en slik fördelning, och derföre söker genom testamenten jeamna de missförhållanden, som härflyta af nu gälianda allmänna lags föreskrifter härutionan. Dan oreda och tvist, som slike testamenten medföra, då de äro författade af mindre kunnige skrifvare, har redan blifvit af flare Ståndsbrödear skildrad. Följden dsrafatt en son erhåller dubbelarfslott emot dotiren hafva vi ofia sett vara den, att sonen, ! för hvilken tusende frestelser 1 sådant afseende! möta, slösar bort sin större arfslott, då deremot dottren bevarar sin mindre, så att, om den satsan är giltig, att en son har flera utvägar att förvärfva, än en dotter, så gäller äfven den sats, att han har flera tillfällen att förstöra hvad ban förvärfvat. Hvad makar beträffar, så är välingenting billigare, än att, då de förena sina hjertan, de äfven förena! sin egendom. Det är onödigt, att upprepa alla de; af Lagkommitten och Lagutskottet anförda skäl för billigheten af ifrågavarande lagförändring, hvilken jag på det högsta tillstyrker. Häri instämde Peter Gabrielsson från Kronobergs I: och Lundberg från Norrbottens Län. E Mats Persson från Stockholms Län: xJag åbe-! ropar hvad jag i detta ämne yttrat, vid remissen af de motioner, som föranledt Lagutskottets förevarande betänkando, till hvilken jag högeligen önskar bifall. ; I samma syftning yttrade sig Nils Jeppsson från Skåne. David Andersson från Halland: Så väl vid remissen af de inom vårt Stånd i förevarando ämnel! väckta motioner, som äfven i dag, då jag varit! biend dem, som förenat sig med Hans Jansson,l har jog yttrat mig för bifall till denna lagförän-. dring. Några Talaro hafva antydt den förmodan, att den lika erfsrätten skulle vara menlig för fastighetsskiften, ehuru hvar och en inser den vä-l: sendtliga nytta och reda, som vid alla arfskiften! skulle häraf uppkomma. Ena annan Ledamot talar !! om lappning af gamla hål. Den, som har en dålig, sak, behöfver sådana hål att krypa uti. Må del, dertill begagnas af den, som försvarar nu gällande j: lagstadganden i dessa frågor.n i Lars Rasmusson från Götbeborgs och Bobus! Län: cVid betraktande af de oredor, rättegångar och den oenighet mellan föräldrar och barn, hvilka , ofta uppkomma genom de testamenten, som föräldrar upprätta, för att jömna nu gällande lags, med en naturlig billighbet ingalunda öfverensstämmanrde föreskrifter, beiräffande arfsrätten, yrkar jag bifalll:! till detta betänkande i sin helhet.n ; Per Sahlström från Stockholms Län: aJemtel. det jag förklarar mig dela deras mening, som yrka bifall till betänkandet, vill jag endast tillägga en kort anmärkniog. Man har 1 äldre tider ansett en nations krafi och styrka vara uttryckt genom det värde och de företräden, som dess lagar lemnade åt mannen. Qvinnan ansågs såsom en slaf och hennes rättigheter undertrycktes. Med den stigande civilisationen har ett annat förbållande inträdt. Erkännandet och för-! bättrardet af qvinnans ställning i samhället har blifvit en gradmätare på em nations hyfsning, och alla bildade folk anse numera qvinnans arfsoch !. giftorätt böra vara lika med mannens. Jeg åberopar de skäl, Utskottet anfört, men hemställer huruvida ej frågorne om lika arfsrätt och giltorätt ! kunna skiljas från den af mig väckta fråga om ut: sträckning af arfsrätten för syskons afktomlingar, a hvilken utsträckning ingen af vårt Stånd talat.n Per Jönssom från Jönköpings Län: Af öfver-! läggningen tycker jag mig inhemta, det Ståndets: pluralite: är böjd för att antaga Utskottets: förslag. !! Jag kan för egen del icka underlåta att vidhålla den öfvertygelse, som jeg äfven vid föregående Rits-l. dag yttrat, att förevarande lagförändring icke skall.