besagde nya begrepp och redan äro införda till verkställigtet, icke just visat sig mycket lämpliga och nyttiga i detta land, hvarpå ban såsom exempel alienast vills anföra lagen om fast egandoms bortspelande på lotteri, och i flera hänseenden lagen om vattuverk m. m. Han hysie derföre betänklighet vid att nu med sin röst bifalla LsgU:skotiets betänkande, utan tillstyrkte så mycket heldre afslag derå, som det deru:i uilofvade goda, om det verkligen är ett godt, må komma i est sammanhang msd öfriga väntade fördelar af det nya lagförslaget, och icke verka som en ny lepp på gammalt kläde, nemligen efter bibelspråtet sålunda, att det nya rifver det gamla sönder och hålet blifver större. Lars Nilsson från B!ekinge: För egen delsku!l: han visseriigen icke tveka att bifalla ifrågavarande förslag, så väl i afseende på den lika arfsrätten, spm den lika giftorätsen; men då detta är en angelägenhet, som rörer största delen af allmogen i riket, med undantag af fem härader i Småland, trodde äfven han det vara lämpligast att uppakjuta med denna frågas afgörande, tilldess nya lagförslaget i sin helhet kommer under pröfalng. Imedlertid blefve tillfälle, att under tiden höra allmogen 1 orterna öfver detta vigtiga ämne, helst så många olika åsigter härom bland densamma förspörjas. Johannes Johansson från Göthsborgs och Bohus län: kuade ej hellsr lemna sin röst till bifall af detta betänkande. Han hade af sina kommittenter högeligen blifvit uppmanad att bestrida de principer, som vilja göra sig gällande i afseende på den lika arfsoch giftorätten, ech han kuade ej frångå den öfvertygelsen, att en sådan lag skule, i ansei ende till don deraf följande hemmansklyfoing, micska allmogens besutenhet, och dessutom voro, efter! hans omdöme, regtorne för lösningsrätten ganska l obestämda, enär hvarken står näsindt att lösningssumman skall bessämmas genom laga värdering! eller sfier mätesmanna ordom, samt således skulle: komma att bero på god lycka. Ville äfven vänta: på nya lagförslaget. Lars Petersson fråa Blekinge: Då Högloflige: LigUtskottets betänkande i afsaendo på förslagen: lika arfsrätt mellan båda könen är helt och hållet: öfverensstämmande med den plan, jag ämnat följa! vid arfsfördelningen mellan mina barn vid mitt blifvande frånfälle, om ock lagen i förevarande fall: af Rikets Ständer bibebålles oförändrad, har jag så mycket mera skäl att lemna bifail till detta betänkaade, och får derjemte uttrycka min bögellga öpskan, att den orättvisa, som qvinnokönet från lärgre tid tillbaka vederfarits, måtte nu upphöra. -N:turens Jag fordrar det. — När nu bärtill kommer: att föräldrapligten är lika helig mot alla 1 afseende på alla barnen och det bör vara mindre tänk: j: bart, -ått någon fader eller moder icke hyser lika : varmt hjerta för dem alla, då de äro lydiga ochi välartade; hvarföre då hbylla sådana samhällslagar, :: som göre ena könet till stjufbarn i!jemförelse med 1 det andra? Jag gillar Utskottots betänkande. 5 Håruti instämde Christen Persson från Gottland.: Per Jönsson från Skåne yttrade med egna ord:l. eVid första påseendet kan det väl tyckas att kär-. leken, makar föräldrar och barn emellan fordrar, det I. barnen böra ärfva lika efter sina föräldrar, helst : de sednares hjerten kleppa lika varmt för dotter, som för son; men om jag för egen del vore böjd dertill, så kan jeg i sanning säger, att inom do fyra härader, som jag representerar, icke en enda röst höjt sig för denna lagförändring, eburu den, genom de förra Riksdagsrnes förhandlingar, varit känd. — Orsaken härtill finner man i den så vidt utsträckta hemmansklyfolng, som härigenom skulle än mera obegränsad fortgå; ty ehuru en gräns är satt i författningen, så, om alla hamman styckas ända ned till den minsta del som räknas för besutenhet,! så uppkommer i sjelfva verket på slättbygden,) med sine inskränkte planer, ingen besutenhet, i brist på bete, skog, m. m., och man skulle om 20 ä 30 å icke finna en sjölfständig Svensk bonde, utan endast torpare och stackare. — Man hör ju ropas från alla håll om fåttigdom i landet. En af bröderna har här i dog erkänt, att uti Skaraborgs län 356 åboer fianas på ett hemman, alla tiggare; månne man kan förbättra detta usla tillstånd med att ärfva lika, då ingen ting fisnes att ärfva? Nej det skall medföra en större fattigdom, helst på de orter, der intet byggnadsvirke eller vedbrand finns, utan måste förskaffes från efligsna håll. För öfrigt vet jag icke hvad man fikar efter, då nya lagförslegst är i vänten; jag tror med visshet ett sådant steg skall föranleda i framtiden till mycken oreda och förargelsa, emsdan, som jag förut sagt, der en mängd af tillökta bushåll icke förmå att skaffa sig det nödvändigaste till lifveis bergning, sedan de af nyfikenhet u:tagit sin jordlowt, skuldsätta de sig så långt krediten medgifver, och falle slutligen gig sjelfva och sambället till lasi.n Henrik Jansson från E fsborgs län: aJag kan ej annat än höja min röst för bifall till detta förslag, enär det är i alla afseenden med billighöt och rättvisa öfverensstämmande. Dat är väl i hög grad naturenligt, att föräldrar älska det ena barnet lika hög! som det andra, hvadan de ock gerom tostamente göra deres rätt lika, såsom flere talare anmärkt, hvilta beskrifvit de olägenheter, som deraf uppkomrm2. Sådana testamenten höra numera nästan till ordvingen för dagen. Samma skäl, som tala för don lika arfsrätten, gälla äfven för den lika giftorätton. Hustrun bör nemligen lika mycket bidraga till buseis förkofran, som mannen, och hennes rättigheter böra derförs vara lika iafseende på! deras gemensamma bo. Min hemort gifrer exempel derpå, att hustrun och döttrarne genom kusslöjder bidraga till välståndet lika mycket som männen och sönerea. Jeg åberopar de af Utskottet anförde motiver och yrkar bifall till betänkandet. Peter Mårtensson från Jönköpings län: cMed välbehag antager jag för min del Utskottets, på rättvisa grunder byggda förslag, deruti qvinnans naturliga rätt blifvit erkänd, i likhet med hvad som äger rum i andra civiliserade länder, och jag lyekönskar 4840 års Ständer, derest de förena sig att! bifalla detta betänkande, för hvilket jag hembär LagUtskottet min synnerliga taeksamhet. Nils Persson från Södermanland yttrade med egna ord: Det lagstiftningsärende, som nu är föremål för ståndets öfverläggning, har vid tvenno bäst Ta Masi ss OO gt a TR RR 0 0