besagde nya begrepp och redan äro införda till
verkställigtet, icke just visat sig mycket lämpliga
och nyttiga i detta land, hvarpå ban såsom exem-
pel alienast vills anföra lagen om fast egandoms
bortspelande på lotteri, och i flera hänseenden la-
gen om vattuverk m. m. Han hysie derföre be-
tänklighet vid att nu med sin röst bifalla LsgU:-
skotiets betänkande, utan tillstyrkte så mycket
heldre afslag derå, som det deru:i uilofvade goda,
om det verkligen är ett godt, må komma i est sam-
manhang msd öfriga väntade fördelar af det nya
lagförslaget, och icke verka som en ny lepp på
gammalt kläde, nemligen efter bibelspråtet sålun-
da, att det nya rifver det gamla sönder och hålet
blifver större.
Lars Nilsson från B!ekinge: För egen delsku!l:
han visseriigen icke tveka att bifalla ifrågavarande
förslag, så väl i afseende på den lika arfsrätten,
spm den lika giftorätsen; men då detta är en an-
gelägenhet, som rörer största delen af allmogen i
riket, med undantag af fem härader i Småland,
trodde äfven han det vara lämpligast att uppakjuta
med denna frågas afgörande, tilldess nya lagförsla-
get i sin helhet kommer under pröfalng. Imedler-
tid blefve tillfälle, att under tiden höra allmogen
1 orterna öfver detta vigtiga ämne, helst så många
olika åsigter härom bland densamma förspörjas.
Johannes Johansson från Göthsborgs och Bohus
län: kuade ej hellsr lemna sin röst till bifall af
detta betänkande. Han hade af sina kommitten-
ter högeligen blifvit uppmanad att bestrida de prin-
ciper, som vilja göra sig gällande i afseende på den
lika arfs- och giftorätten, ech han kuade ej frångå
den öfvertygelsen, att en sådan lag skule, i anse- i
ende till don deraf följande hemmansklyfoing, mic-
ska allmogens besutenhet, och dessutom voro, efter!
hans omdöme, regtorne för lösningsrätten ganska l
obestämda, enär hvarken står näsindt att lösnings-
summan skall bessämmas genom laga värdering!
eller sfier mätesmanna ordom, samt således skulle:
komma att bero på god lycka. Ville äfven vänta:
på nya lagförslaget.
Lars Petersson fråa Blekinge: Då Högloflige:
LigUtskottets betänkande i afsaendo på förslagen:
lika arfsrätt mellan båda könen är helt och hållet:
öfverensstämmande med den plan, jag ämnat följa!
vid arfsfördelningen mellan mina barn vid mitt
blifvande frånfälle, om ock lagen i förevarande fall:
af Rikets Ständer bibebålles oförändrad, har jag så
mycket mera skäl att lemna bifail till detta betän-
kaade, och får derjemte uttrycka min bögellga öp-
skan, att den orättvisa, som qvinnokönet från lär-
gre tid tillbaka vederfarits, måtte nu upphöra. -N:-
turens Jag fordrar det. — När nu bärtill kommer:
att föräldrapligten är lika helig mot alla 1 afseen-
de på alla barnen och det bör vara mindre tänk: j:
bart, -ått någon fader eller moder icke hyser lika :
varmt hjerta för dem alla, då de äro lydiga ochi
välartade; hvarföre då hbylla sådana samhällslagar, ::
som göre ena könet till stjufbarn i!jemförelse med 1
det andra? Jag gillar Utskottots betänkande. 5
Håruti instämde Christen Persson från Gottland.:
Per Jönsson från Skåne yttrade med egna ord:l.
eVid första påseendet kan det väl tyckas att kär-.
leken, makar föräldrar och barn emellan fordrar, det I.
barnen böra ärfva lika efter sina föräldrar, helst :
de sednares hjerten kleppa lika varmt för dotter,
som för son; men om jag för egen del vore böjd
dertill, så kan jeg i sanning säger, att inom do fyra
härader, som jag representerar, icke en enda röst
höjt sig för denna lagförändring, eburu den, genom
de förra Riksdagsrnes förhandlingar, varit känd.
— Orsaken härtill finner man i den så vidt ut-
sträckta hemmansklyfolng, som härigenom skulle än
mera obegränsad fortgå; ty ehuru en gräns är satt
i författningen, så, om alla hamman styckas ända
ned till den minsta del som räknas för besutenhet,!
så uppkommer i sjelfva verket på slättbygden,)
med sine inskränkte planer, ingen besutenhet, i
brist på bete, skog, m. m., och man skulle om 20
ä 30 å icke finna en sjölfständig Svensk bonde, u-
tan endast torpare och stackare. — Man hör ju
ropas från alla håll om fåttigdom i landet. En af
bröderna har här i dog erkänt, att uti Skaraborgs
län 356 åboer fianas på ett hemman, alla tiggare;
månne man kan förbättra detta usla tillstånd med
att ärfva lika, då ingen ting fisnes att ärfva? Nej
det skall medföra en större fattigdom, helst på de
orter, der intet byggnadsvirke eller vedbrand finns,
utan måste förskaffes från efligsna håll. För öfrigt
vet jag icke hvad man fikar efter, då nya lagför-
slegst är i vänten; jag tror med visshet ett sådant
steg skall föranleda i framtiden till mycken oreda
och förargelsa, emsdan, som jag förut sagt, der en
mängd af tillökta bushåll icke förmå att skaffa sig
det nödvändigaste till lifveis bergning, sedan de af
nyfikenhet u:tagit sin jordlowt, skuldsätta de sig så
långt krediten medgifver, och falle slutligen gig
sjelfva och sambället till lasi.n
Henrik Jansson från E fsborgs län: aJag kan ej
annat än höja min röst för bifall till detta förslag,
enär det är i alla afseenden med billighöt och rätt-
visa öfverensstämmande. Dat är väl i hög grad
naturenligt, att föräldrar älska det ena barnet lika
hög! som det andra, hvadan de ock gerom tosta-
mente göra deres rätt lika, såsom flere talare an-
märkt, hvilta beskrifvit de olägenheter, som deraf
uppkomrm2. Sådana testamenten höra numera nä-
stan till ordvingen för dagen. Samma skäl, som
tala för don lika arfsrätten, gälla äfven för den lika
giftorätton. Hustrun bör nemligen lika mycket bi-
draga till buseis förkofran, som mannen, och hen-
nes rättigheter böra derförs vara lika iafseende på!
deras gemensamma bo. Min hemort gifrer exem-
pel derpå, att hustrun och döttrarne genom kus-
slöjder bidraga till välståndet lika mycket som män-
nen och sönerea. Jeg åberopar de af Utskottet
anförde motiver och yrkar bifall till betänkandet.
Peter Mårtensson från Jönköpings län: cMed väl-
behag antager jag för min del Utskottets, på rätt-
visa grunder byggda förslag, deruti qvinnans na-
turliga rätt blifvit erkänd, i likhet med hvad som
äger rum i andra civiliserade länder, och jag lyek-
önskar 4840 års Ständer, derest de förena sig att!
bifalla detta betänkande, för hvilket jag hembär
LagUtskottet min synnerliga taeksamhet.
Nils Persson från Södermanland yttrade med eg-
na ord: Det lagstiftningsärende, som nu är före-
mål för ståndets öfverläggning, har vid tvenno bäst
Ta Masi - ss OO
gt a
TR RR 0 0