äfven en omständighet, hvarpå det åtminstone synes oss tillkomma representationen att göra Regeringen uppmärksam. Att nu påstå, det Rikets Ständer i allt sådant icke skulle hafva ett ord att säga, utan att alltsammans måste öfverlemnas åt regeringens och den militära hierarkiens godtfinnande, det är påtagligen detsamma som att proklamera folkets beroendei en af deför dess ekonomiska bestånd väsendtligaste angelägenheter, af ett janitschareller pretorianvälde; ty militärdespotismen kan väl under konstitutionella former svårligen komma längre, än att den utan folkets hörande äger att egenmäktigt förfoga om dess penningar. Hade, som sagdt är, StatsUtskottet vid Riksdagens början betraktat sakerna under den synpunkt vi här ofvan angifvit, så hade ock Rikets Ständer sannolikt funnit medel, icke blott att utan prutande förse alla de behof för den civila styrelsen, hvarå man nu måst pruta i ett och annat, utan äfven derutöfver kunnat åstadkomma en högst betydlig nedsättning i skatterna, som då hade fått stadna qvar i folkets fickor. NR rRr—-—ww — Svenska Minerva innehåller i dag några högst betydelsefulla ord. I anlednicg af en uti Aftonbladet från ett landsortsblad upptagen berättelse om Biskop Kullbergs och några andras återuppbådande till Riksdagen, hvaraf samme tidning drog den slutsatsen, att gamla gardet, nu skulle behöfvas, begagnar nemligen Minerva följande uttryck: Det torde väl gå med gamla gardet här, som vid Waterlo; man erinrar sig general Cambronnes svar: La Garde mcurt net ne se rend pasn (Gardet dör, men ger sig nicke).. Detta innehåller kanhända mer än Minerva sjelf äsyftat att dermed tillkännagifva; det är åtminstone mycket sagdt i få ord, att man väljer döden hellre än koncessioner åt allmänpa tänkesättet. — Kongl. Maj:t har, vid regleringen af utgifterne å Riksstatens 9:de bufvudtitel för innevarande år, beviljat ett anslag af 4000 Rdr Bko åt hvartdera af Westernorrlands och Wermlands Län, för att användas till premier för befrämjande af tjäruoch potteskatillverkningen, samt betydligare uppköp af artiklar, inom nämde län; hvilket anslag, enligt Kongl. Maj:ts Bref af den 49 sistl. Juni till StatsKontoret och Kgl. Maj:ts Befallningshafvande i berörde län, kommer att af dessa Läns HusbållningsSällskap disponeras för ifrågavarande ändamål, med vilkor, att premierne för tillverkningen af nämnde artiklar icke fås utgifvas till högre belopp än 235 proe. af tillverkninsvärdet. Derjemte har Kgl. Maj:ts befallt dess ofvanbemälde Befallningshafvande att vid slutet af detta år tll Kgl. Maj:t inkomma med berättelse, huru medlen blifvit använda, samt i hvad mån någon fördelaktig verkan deraf syntes vara beredd.