Konungen. Äfven häraf slöt man, att det lyc-
kats diplomaterne i Windsor att bringa affä-
rerne emellan England och Frankrike närmare
en fredlig lösning.
Tidningen Standard söker att i en enkom
dertill egnad artikel bevisa, att Frankrikes rust-
ningar i och för sig sjelfva icke äro serdeles
farliga, och anställer för detta ändamål en jem-
förelse emellan Franska och Engelska mariner-
ma samt det antal matroser, som finnas på
hvartdera Jandets handelsfartyg. Antalet af
matroser på Franska handelsflottan uppgifves
till 27,000 och de på örlogsflottan till 35,000,
då deremot England ensamt på sin handels-
flotta eger 425 å 450,000 matroser. Globe
har en artikel, som afhandlar samma ämne, och
i hvilken säges att England, i fall det behöfves,
kan för sin örlogsflotta välja matroser bland
ett antal af 300,000, hvilka handeln sysselsät-
Iter, och utan att derigenom handelsflottans
behof i någon märkbar mån komme att efter-
sättas. Hvad antalet af de både makternas
krigsskepp beträffar, så beräknar Globe de En-
gelska krigsskepp, hvilka för närvarande äro ut-
rustade, till 22 linisskepp, 29 fregatter, 87
mindre fartyg och 65 ångbåtar, hvartill ännu
kommer en reserv af 43 linieskepp och 44 fre-
igatter. Frankrike deremot bar blott 43 linie-
skepp 22 fregatter, 33 mindre fartyg och 30
ångfartyg utrustade eller i reserv. Antalet af
aftacklade men brukbara fartyg och sådana, som
ännu stå under byggnad, uppgifver Globe: för
England till 70 linieskepp, 56 fregatter, 252
mindre fartyg och 44 ångfartyg; för Frankrike.
till 25 linieskepp, 28 fregatter, 93 mindre
fartyg och 40 ängfartyg, hvarvid ytterligare
bör märkas, att de många privata ångfartygen i
England kunna användas för örlogsflottans be-
bof. Antalet af matroser för örlogsfartygen
utgör i England 37,163 och i Frankrike 22.464.
Den bekante luftseglaren Green företog nyli-
gen en luftresa, hvilken slutades så, att bal-
lonpgen kom ned i förtid, ankaret bröts sönder,
samt Hr Green och hans följeslagare släpades
ett långt stycke på marken, hvarvid den förre
I krossade ett par refben och fick flere leder i
olag. Den sednare blef ej skadad.
ITALIEN.
Underrättelsen om traktaten i London och
Frankrikes rustningar hade förorsakat stark jäs-
ning i sinnena inom påfvestaten. I Forli skola
till och med oroliga uppträden redan hafva
förefallit. I Civita Vechia beredde man sig på
ett besök af Franska landstigningstrupper.
TYSKLAND.
En af de 7 från Göttingen förviste professo-
rerne, Dahlmann, har blifvit kallad till en
lärostol vid universitetet i Bern.
Katholske erkebiskopen i Breslau, grefve Sedl-
nitzky, har, i anseende till misshälligheter med
påfliga stolen, nedlagt sitt embete. Konungen
i Preussen bar i stället utnämnt honom till
geheimeråd och ledamot af statsrådet.
Ett rykte börjar sprida sig, att erkebiskopen
af Köln skulle få återvända till sitt stift, liksom
det blifvit erkebiskopen i Posen tillåtet att åter
begifva sig till sitt.
ORIENTEN.
Anläggningen emot Sultans lif bekräftas af
de sedoaste underrättelserne från Konstantino-
pel; men förloppet beskrifves deremot helt an-
norlunda, än det uppgafs i den förra, såsom vi
vid dess meddelande äfven yttrade, osannolika
berättelsen om denna händelse. Då Sultan den
28 Juli på eftermiddagen skulle återvända till
sitt nya palats vid Bosforen, ifrån Pera, der
han besökt några Derwischer, passerade han en
kasern med dervid belägen exercisplats. Flere
bataljoner och några batterier hade der blifvit
uppställde, för att, såsom vanligt, då Sultan pas-
serade denna kasern, mönstras af honom. Då!
trupperne defilerade för Sultan, lossades på ho-
nom sex skott, hvaraf tvenne träffade bans
kappa. I ögonblicket skyndade hans eskort att
omgifva honom, och betäckt af densamma an-
kom han lyckligt till palatset. Nu skedde enj
mävgd arresteringar bland officerarne, och tor-:
tyr användes för att tvinga dem till bekännelse.
Enligt hvad de nu tillstodo, bade deras plan
varit att mörda Sultan och hans ministrar,
samt upphöja hans yngre broder på thronen,
under förmynderskap af den afsatte Storviziren
Halil Pascha. Etter de anledningar, som gåf-
vos under flere fortsatte förhör, hade slutligen
omkring 2000 personer blifvit arresterade, hvari-
Ibland flere Greker samt öfverstar och högre of-
ficerare. Under loppet af den vecka, som följ-
de på sammansvärjningens upptäckande, hade
redan 4,500 personer blifvit strypta och ka-
stade i Bosforen. Strypningen hade skett på
ett alldeles nytt mantr, medelst skruf, förmod-
ligen en följd af den nya konstitutionella kar-
tan. I Adrianopel och äfven i Smyrna hade
mordbrandsförsök blifvit gjorda, hvilka förmo-
dades stå i sammanhang med anläggningen e-
mot Sultans lif.
ET a a
I
H