Konungen. Äfven häraf slöt man, att det lyckats diplomaterne i Windsor att bringa affärerne emellan England och Frankrike närmare en fredlig lösning. Tidningen Standard söker att i en enkom dertill egnad artikel bevisa, att Frankrikes rustningar i och för sig sjelfva icke äro serdeles farliga, och anställer för detta ändamål en jemförelse emellan Franska och Engelska marinerma samt det antal matroser, som finnas på hvartdera Jandets handelsfartyg. Antalet af matroser på Franska handelsflottan uppgifves till 27,000 och de på örlogsflottan till 35,000, då deremot England ensamt på sin handelsflotta eger 425 å 450,000 matroser. Globe har en artikel, som afhandlar samma ämne, och i hvilken säges att England, i fall det behöfves, kan för sin örlogsflotta välja matroser bland ett antal af 300,000, hvilka handeln sysselsätIter, och utan att derigenom handelsflottans behof i någon märkbar mån komme att eftersättas. Hvad antalet af de både makternas krigsskepp beträffar, så beräknar Globe de Engelska krigsskepp, hvilka för närvarande äro utrustade, till 22 linisskepp, 29 fregatter, 87 mindre fartyg och 65 ångbåtar, hvartill ännu kommer en reserv af 43 linieskepp och 44 freigatter. Frankrike deremot bar blott 43 linieskepp 22 fregatter, 33 mindre fartyg och 30 ångfartyg utrustade eller i reserv. Antalet af aftacklade men brukbara fartyg och sådana, som ännu stå under byggnad, uppgifver Globe: för England till 70 linieskepp, 56 fregatter, 252 mindre fartyg och 44 ångfartyg; för Frankrike. till 25 linieskepp, 28 fregatter, 93 mindre fartyg och 40 ängfartyg, hvarvid ytterligare bör märkas, att de många privata ångfartygen i England kunna användas för örlogsflottans bebof. Antalet af matroser för örlogsfartygen utgör i England 37,163 och i Frankrike 22.464. Den bekante luftseglaren Green företog nyligen en luftresa, hvilken slutades så, att ballonpgen kom ned i förtid, ankaret bröts sönder, samt Hr Green och hans följeslagare släpades ett långt stycke på marken, hvarvid den förre I krossade ett par refben och fick flere leder i olag. Den sednare blef ej skadad. ITALIEN. Underrättelsen om traktaten i London och Frankrikes rustningar hade förorsakat stark jäsning i sinnena inom påfvestaten. I Forli skola till och med oroliga uppträden redan hafva förefallit. I Civita Vechia beredde man sig på ett besök af Franska landstigningstrupper. TYSKLAND. En af de 7 från Göttingen förviste professorerne, Dahlmann, har blifvit kallad till en lärostol vid universitetet i Bern. Katholske erkebiskopen i Breslau, grefve Sedlnitzky, har, i anseende till misshälligheter med påfliga stolen, nedlagt sitt embete. Konungen i Preussen bar i stället utnämnt honom till geheimeråd och ledamot af statsrådet. Ett rykte börjar sprida sig, att erkebiskopen af Köln skulle få återvända till sitt stift, liksom det blifvit erkebiskopen i Posen tillåtet att åter begifva sig till sitt. ORIENTEN. Anläggningen emot Sultans lif bekräftas af de sedoaste underrättelserne från Konstantinopel; men förloppet beskrifves deremot helt annorlunda, än det uppgafs i den förra, såsom vi vid dess meddelande äfven yttrade, osannolika berättelsen om denna händelse. Då Sultan den 28 Juli på eftermiddagen skulle återvända till sitt nya palats vid Bosforen, ifrån Pera, der han besökt några Derwischer, passerade han en kasern med dervid belägen exercisplats. Flere bataljoner och några batterier hade der blifvit uppställde, för att, såsom vanligt, då Sultan passerade denna kasern, mönstras af honom. Då! trupperne defilerade för Sultan, lossades på honom sex skott, hvaraf tvenne träffade bans kappa. I ögonblicket skyndade hans eskort att omgifva honom, och betäckt af densamma ankom han lyckligt till palatset. Nu skedde enj mävgd arresteringar bland officerarne, och tor-: tyr användes för att tvinga dem till bekännelse. Enligt hvad de nu tillstodo, bade deras plan varit att mörda Sultan och hans ministrar, samt upphöja hans yngre broder på thronen, under förmynderskap af den afsatte Storviziren Halil Pascha. Etter de anledningar, som gåfvos under flere fortsatte förhör, hade slutligen omkring 2000 personer blifvit arresterade, hvariIbland flere Greker samt öfverstar och högre officerare. Under loppet af den vecka, som följde på sammansvärjningens upptäckande, hade redan 4,500 personer blifvit strypta och kastade i Bosforen. Strypningen hade skett på ett alldeles nytt mantr, medelst skruf, förmodligen en följd af den nya konstitutionella kartan. I Adrianopel och äfven i Smyrna hade mordbrandsförsök blifvit gjorda, hvilka förmodades stå i sammanhang med anläggningen emot Sultans lif. ET a a I H