ee ee ee oo .
De med dagens utländska poster ankomna
tidningar medföra underrättelser från Konstan-
tinopel af d. 6, från Paris af d. 20, från Lon-
don af d. 21, samt från Hamburg af d. 25
dennes.
FRANKRIKE,
Tidningarna äro uppfyllde med de mest oli-
ka och besynnerliga rykten, om hvilka likväl
förmodligen kan användas det välbekanta: amyc-
ket väsen för ingenting.n
På börsen i Paris var d. 21 mycken oro.
Man talade om depescher, som skulle ingått
från Toulon, och hvilka varit af den utomor-
dentliga vigt, att hertigen af Orleans omedel-
bart afrest till Eu; Engelsmännen skulle nemli-
gen hafva besatt en punkt på Syriska kusten
eller passet vid Dardanellerna, hvarpå Ryssar-
ne genast tågat in i mindre Asien. Amiral
Lalande skulle då skynda att med Mehemed
Alis vetskap och tillåtelse besätta Candia. Lud-
vig Filip påstods till följe af allt detta redan
samma nalt eller dagen derpå skola inkomma
till Paris, sammanhalla kamrarna och anbefalla
nationalgardets mobilisering. Äfven vill man
veta, att engelska parlamentet blifvit samman-
kalladt.
Engelska ambassadören Lord Granville hade
rest ifrån Paris; detta ser visserligen ganska
betänkligt ut, men de mindre lättskrämde vilja)
förklara det sålunda, att hans herrlighet ämna-
de begagna hafsbaden i Havre.
Fiera tidningar hafva påstått, att föremålet
för herr S:t Aulaires mission till Wien varit
att erbjuda Österrikiska hofvet Frankrikes be-
medling i orientaliska frågan och att denna mis-
sion alldeles misslyckats. Hr Thiers har väl
nu genom en sin journal låtit förstå, att ett
dylikt påstående är fullkomligen falskt. Men
National gör dervid den lilla anmärkning, att
saken ganska väl kan ega sin riktighet, oaktadt
Thbiers alla dimentier, om icke af andra skäl,
ur det enkla, att han, herr konseljpresidenten,
möjligen vet just ingenting om Hr S:t Aulaires
hela mission, och att denna sednare kan hafva
helt andra depescher på fickan, än dem Hr
Thiers öfverlemnat honom. Imedlertid bar ett
ytterligare utomordentligt sändebud, general
d Houdetot, verkligen blifvit afsändt till Met-
ternich.
Enligt en skrifvelse från Paris skulle man!
ämna skicka Hr Casimir Påerier, (son tll f. d.
ministern) till Petersburg för att i egenskap af
simpel chargö daffaires öfvertaga missionen
derstädes efter Hr de Barante, som vore rap-
pellerad; franska kabinettet skulle härigenom
vilja visa Ryssland en min af missnöje.
Ludvig Filip har varit i Boulogne och bållit
tal till allahanda slags deputationer, samt utde-
lat belöningar kors och tvärs. Stilen i bansl.
orationer är fullkomligt densamma, som han be-
gagnade i fordna dagar, då han förtroligt tryck-
te handtverksgesällers och hyrkuskars händer
och gick i grå hatt. De börja alla sålunda:
aMina kära kamrater af nationalgardet! amina
kära kamrater vid tullkammaren!p o. s. v. Högst
karakteristiskt, i fall det vore fullkomligt att
lita på, är hvad som för öfrigt yttras om ko-
nung Ludvig Filips nästan jakobinska sinnes-
stämning på sista tiderna, Sålunda påstås han
hafva utlåtit sig till en nordisk makts ambas-
-:sadör: aSkrif till er herre och säg honom, att
jag icke lagt min röda mössa längre afsides, än
att jag i nödfall kan åter hitta rätt på den,
och att, om man tvingar mig att sätta den på
mitt hufvud, det icke är jag som beböfver
frukta. Till en annan skall han hafva sagt:
Hr grefve, betäsk, att Frankrike, om det skrif-
ver på sina fanor orden: afolkens frihet och in-
ga eröfringarl, kan sätta hela verlden i rörelse !,
Den 20 befuonnos om morgonen en ofantlig
mängd stora plakater uppslagna på husen i de
förnämsta qvarteren af Paris; de innehöllo en
uppmaning att befria Ludvig Napoleon ur
fängelset. Polis-agenterne hade fasligt besvär
att få bort dem, så tätt voro murarne dermed
öfverklistrade,
Legitimisterne äro sysselsatta med att i ka-
serner, administrationsbyråer, offentliga anstal-
ter o. d. insmyga en skrift med titel: cappella-
tion till alla fransmän emot de försmädelser,
hvarmed man sökt brännmärka grefve Bour-
monts beteende år 4845. Befallning lär redan
bafva utgått, att arrestera de personer, som be-
slås med att låna sig till verktyg för denna
parti-manöver. i
Pärsdomstolen bar i Napoleonska affären sam-
manträdt, och förklarat sig kompetent. Instruk-
tions-kommissionen har redan haft sitt första
förhör med de anklagade. För öfrigt är det
icke Ferd. Barrot, som blifvit utsedd till prin-
sens försvarare, utan skall man i detta afseende
bafva vändt sig till Hr Berryer, hvilken också
påstås hafva visat sig dertill ganska beredvillig.
De anklagade äro till antalet 74.
SPANIEN.
a PIE am ss a MM MPR AA -m Mm ÅF amd AR AA MA