samt Hr Winges motion, om öns bortgifvande.
Hvad slutligen beträffar Bengt Gudmundssons mo-
tion, att 5:t Barthelemy må:te siäilas under samma
styrelse och förvaltning, som Sverges öfriga pro- ji
visser; så fästar Utskotten Rikets Ständers upp: ;
märksamhet derå, att Rikets Ständers den 48 Ap- I
ril 4842 fattade beslut, att till Kongl. Maj:s öfver-
lemna styrelsen af S:t Barthelemy, dels grundade
sig å de omständigheter, som Ständernes i ämnet !
aflitna underdåniga skrifvelse af samma dag gilver
vid handen, dels ock innefattade det vilkor, att
svenska statsverkot icke skulle belastas med några
utgifter i och för öns förvaltning; och då, efter!
hvad Kongl. Maj:ts vid denna Riksdag till Statsut-;
skottet aflåtna skrifvelse, angående ön, innehåller, )
densammas förvaltning medförer betydliga kostna-
der, utöfver de inkomster, som deraf erbållas, samt,
1 händelse det af Motionären väckte förslag vunno
bifall, otvifvelaktigt skulle inträffa, att statsverket i;
komme att vidkännas stora uppoffringar I och för
ön; anse Utskotten sig böra tillstyrka, aatt äfven
detta förslag måtte förfalla.
Utskotten bafva anför: detta, utan att det rin-
gasie utreda, hvarföre kosinaderza äro så stora,
eller huruvida ej en municipalstyrel:e på ön vore
möjlig, som kunde medgifva minskade utgifter, o.
8. v. Emot detta besiut har Hr Ribbing, Arvid,
anfört följande reservation:
Att, såsom Utskotten gjort i sednare delen af
sitt betänkande, afstyrka ett förslag, som åsyftar
det rättas tillämpning, ef det skäl endast, att ma-
terielia uopoffringar erfordras, kan i allmänhet icke
gillas. Ön S:t Barthelemy står redan i flere bän-
seenden under svensk lag och styrelse, har sin egen
Justitiarie, samt rättighet ett få sina tvister full-
följda i Sverges Högsta Domstol. Bengt Gudmunds-
sons motion är sålunda redan till en del satt i
verket, men då inom Uiskotten under diskussion
blifvit upplyst, att slafveri och följaktligen derifrån
oskiljaktig slafhandel på ön bedrifves, samt detta
står i strid mot svensk lag och svensk ära; så och
då svenska nationen icke lärer kunna undskylla sig,
att detta slafveri å ön ännu fortfar, dermed att
densamma, på sätt Utskotten uppsaga, blifvit öf-
verlemnad, geaom Rikets Ständers beslut den 18
April 4812, till styrelse af Sverges Konung; finner
jag, för min del, att Bengt Gudmundssons motion
bordt föranleda låtminstone en underdånig skrif-
velse till Kongl. Maj:t, af syftning, att slafveriet
på den ännu svenska ön S:t Barthelemy måtte af-
skaffas. Svenska nationen skall förmodligen lika
beredvilligt, som den engelska, då fråga om slaf-
vars befrielse uppstått, derför vilja göra uppoff-
ringar; och icke finnas egennyttigt vårda sig om
ön ech dess invånare blott så länge, som någon
statsinkoxwst åeraf varit att förvänta.
— — Bel. M 13, i anl. af väckt fråga om man-
talspenningarnes användande för fattigvårdens be-
hof, m. m. Utskotten anse sig förhindrade att här-
om något yttra, då StatsUtsk. redan inräknat man-
talspenningarne ibland Statsverkets inkomster, m. m.
— — M AG, i anl. af väckt fråga om sänkning
af den så kallade Brunnsviken. Utskotten anse, att
anmälan derom bör göras hos vederbörliga aukto-
riteter.
— — Ull. MM 47, 1 anl. af väckta motioner, ait
frågorna om mötsspassevolsnsens upphörande, lin-;
dring i båtsmanshållet, lindring is:ädernas ingvar-
teringsbesvär, samt inqvarterings-tolagons utgående
och användande, måtte i ett betänkande af Utiskot-
ten behandlas. U:iskotten, hvilka till gemensam
handläggning ej fått emottaga ofvanberörde motio-
ner, förr än den 24 sist). Juli, vid hvilken tid ifrå-
gavarande ämnen redan blifvit behandlade 1 ser-
skilda utlåtanden, som hos Rikets Ständer äfvenle-
des varit under öfverläggning, anse af sådan orsak,
att hvad om dessa frågors gemensamma behandling
blifvit yrkadt och framstäldt, nu mera ej kan till
någon åtgärd föranleda ).
— — HM 18, i anl. af väckt fråga om förändradt !
beräkningssätt för voteringshjelpens utgörande in-
om Kronobergs län. Motionen anses böra förfalla.
— — JM 19, i anl. af väckt motion om lindricg
för hemmansägarne å Hammearön, i deras rotezings-
skyldighet, m. m. Utskotten anse sakens outredda
skick föranleda, att ingen åtgärd af R. St. må, en-
ligt motionen, vidtagas.
— — JM 20, i anl. af väckta frågor om förnyad
granskaing af grunderna för båtsmanshållets för-
delning Rikets städer emellan. Utskotten yttra, att
som regleringen af städernes båtsmanshåll blifvit
verkställd på det sätt och efter da grunder, som
af Rikets Ständer sjelfve vid sistförflutne Riksdag
godkändes, och hvilka sedermera af Kongl. Maj:t,
under den 21 Sept. nästl. år, i nåder fastställdes,
hvarvid icke allenast de till stöd för motionerne
anförda skäl blifvit pröfvade, utan det också med-
gilvits, att det på städerne sjilfva finge bero, att
vid hvarje Riksdag hos Rikets Stäcder göra anhål-
lan om gen förändring i denna reglering, hvartill
städernas stigande elier sjunkande välstånd eller
ndra omständigheter kunde föranleda; alltså och
då härtill kommer, att under loppet af de måna-
der, som efter regleringens stadfästelse fö:flutit,
Icke från erfarenheten kunnat hemtas någon till-
förlitlig grund för omdömet, huruvida några an-
språk på en under nyssberörde vilkor medgifven
rättelse i meranämnde reglering nu förtjena afse-
ende, eller icke, få Utskotten tillstyrka, att de väckta
motionerne må för det närvarande förfalla.n
Häremot hafva sig reservaråt: Grefve Horn, huf-
vudsakligast derföre, att Utskotten icke velat af-
vakta den väntade Kongl. propositionen, i anled-
ning af Stockholms strds grundlagsenliga besvär
öfver den nya båtsmansfördelningen emellan Rikets
städer, samt att Utsk. vägrat taga kännedom af de
Kgl. Bref, som rörande detta ämne emanerat sedan
d. 24 Sept. 1839; samt Frih. Sprengtporten, Frih.
von Kremer, H:r Åbom, Helsingius och Gustafs-
son, samt Hr Schartau,som trott den af Hr Hel-
singius väckta motion hafva bords på så sätt be-
handlas, att sammansatta Stata- och EkonomiUt-
skotten tillstyrkt Rikets Höglofl. Ständer att bifalla,
det medeltalet af bevillningen, hvarefier båtsmans-
hålls-skyldigheten bestämmes, alltid skulle beräk-
nas efter nästförutgående 5 år, i stället för de i K.
Cirkuläret bestämda åren 48928 till 1832, likväl, att
hvad sålunda hvart 5:te år i detta afseende stadga-
des, skulle gälla oförändradt under de påföljande 5
åren; hvarigenom förra Ständers yttrade afsigt, att!