sig VILJA IäRLLegd. WIJUMSM Vv: HM ste JA Er
länge tillfälle egna uppmärksamhet åt en tendens
och ena förmåga att, så väl inom grundlagens mest
bestämda förbud, som Rikzsens Ständers beslut och
föreskrifter, i afssende på Statsmedels disposition,
ja till och med enskilde personers förordnande om
sin egendom och vilkoren för dess öfverlemnande,
— alltid stå till tjanst, i början med tydningar af
ordalag, så långt de någonsin kunnat sträckas, der-
efcer, i den mån tilltagsenheten blifvit utan påföljd,
något längre, och som slutligen, med den härdade
och säkra godtycklighetens öfvermod, liksom i sett,
siäadigt climax vid hvarje ny föredragning, öfver-;
träffas sig sjelf. Således, i den mån man jemför,
data a? föredrazandens äldre tillstyrkande med del;
af en sednare, fiansr man honom hafva alltmer ut- it
:
E
I
t
mm om ER KT RR Br
vecklat sig till en man, som vetat råd för alla be-
hof, hvilken icke mer hejdades af några former, af
några förut fattade beslut, af positiva eller negati-
va föreskrifter, men hvarsrika uppfinningsförmåga,
äfven i konsten att anlägga planer till bemliga o-
perstioner, och att utsträcka sin verksamhot till
nästan alla vitala frågor, der penningeintressen fö-:!
rekommit, icke allenast varit ett farligt redskap,
utan synbsrligen varit en spriritus rector, af hvars
affärsvana, skicklighet och routine den ena af Ko-
mungens öfriga rådgifvare, efter den andra, synes
hafva blifvit inledd till delsktighet i ett system,
som troligen få af dem eljest på egen hand skulle
hafva utsänkt eller befordrat.
För att bevisa denna min opinionsyttring, hvil-
ken eadast derföre synes sträng, att den är kon-
centrerad, likväl icke så mycket som den kunnat
och bordt vara, om jeg i samma period kunnat in-
rymma å.skilliga andra utmärkands egenskeper,
hvilka äfven synnerligen måste falla samme före-
drazands till last, såsom oginhet emot representa-
tionen och dess å folkess vägnar framburna önsk-
ningar, obastämdhet i åsigter, ledande till orättvi-
sa och undantogssystem vid behandling af frågor,
söranda handel och näring, — med ett ord, en så
dan oefterrättlighet, som påtagligen innefattat en
uppmaning åt de mera förmögne inom handelsklas-
sen, att försöka sin lycka med ansökningar om li-
canser, behöfver jag endast åberopa Konstitutions-
iskottets remisser till RiksRätt; neml. N:ris 4, 8,
44, 14, 16, 18, 19, 20, 21, 29, 30 och 31, samt vi-
dare U:sk. anmärkningar under N:ris 3, 10,11, 15,
18, 21, 25, 26, 27, 28, 30, 31, 32, 33, 37, 39, 43,
46, 47, 51, 52, 56, 63, 67 och 69. Ea hvar kan i
sitt exemplar af Konst. Utskottets memorial efter-
so hvilka åtgärder under dessa N:or äro upptagne.
Jag inskränker mig blott att nämna, att deribland
finnas frågorne om Judo-reglamentet, om Nja Troll-
hätte Kanalbolaget, om Tolagen, om Korgl. Myn-
tet, om Bankassociationer, om kabinettskassans
sammanparande med Barthelemy-fonden och om
disvosition af Filnska medlens afkastning.
Öfvertygad som jag är, att den regering, soraj.
framdeles bibehåller i rikets tjonst en person, hvars)
offeniliga handlingar äro så talande emot honom,
icke inser och följaktligen behöfver upplysning om
de slusatser, en hvar medborgare deraf måste an-
s2 sig berättigad att draga, bar jag sålunda måst
yttra mig om den nuvarande Presidenten i Kongl.
Kommerskollegium.
Fullgörandet af denna obehagliga pligt, att uttala
opinion emot afsigter, inskränker sig lyckligtvis
till blott ännu en person, nemligen den äfven nu
afcrädda Statssekreteraren för Krigsärender; meni.
karakteren af hans tillstyrkande vill synas vara af en
helt annan art, neml. af ett I förening med trotsan-
da ar Riksens Svänders rätt i statsregloringsfrågor,
tydligt framståsnde bemödande att utvidga det så-
kallade kong!. prerogativet och således undergräfva
det konstitutionella systemet. Sjelfva ordst prero-
ativ, som icke finnes i vår regdringsform, inne-
är, i den mening det blifvit nyttjadt och allmän:
nsligen nyttjas, ett begrepp, ledande till obehörig
utsträckning af den konungsliga makt och myn-
dighet Svensk Konung efier lag tillkommer. Be-
visen för mitt yttrande ligga i N:ris 2, 3, 4, 5, 6,
7, 42, 45, 25 och 26 af de till RiksRätt anmälte
å:gärder, samt uti N:ris 5, 12, 18, 49, 20, 22, 23,
94, 98, 34, 35, 38, 40, 41, 42, 49, 60, 61, 62, 70,
och 72.
Dornäst må jag yttra mig om den närvarande Ge-)
neral-Tulldirektören, att jag önskade att han kun-
de på ett tillfredsställande sätt för allmänheten å-
dagalägga, att han i den dubbla egenskapen af
ordförande i Götha Kanalbolag och af Statsråd, ic-
ke lemnat någon tvetydighet efler sig i afseende på
den förra och i afseende på den hemlighetsfulla opera-
tionen med stiftelsen af det nya Trollhätte kanalbola-
get. Jag skyr villigt att gå längre på dunkla företeelser,
men uppenbart är, att det ålegat honom i främsta
rummet jemte föredraganden, vid de tillfällen när
besluten af den 25 Aug. 1837 och 2 Febr. 4838
fattades, inför Konungen och sine medbröder ut-
reda utom andra omständigheter, åtminstone det
förhållande med det allmännas naturliga och på af-
tal med förra Trollhätte slussverks bolag grundads
rätt och förväntan, att nemligen i framtiden få
kanal afgifterne nedsatta, hvilket numera icke utan
det nya bolagets medgifvande får äga rum, och att
han för alla händelser bordt såsom Götha Kanalbo-
Isgets ordförande stå fri och fremmande för ens
medvetandet af några, inom det nya bolaget, hem-
ligt träffade aftal eller kontrakter, när deicke voro
af natur att kunna inflyta i bolagsreglorne, och
lemnes öppna för allmänhetens ögon. Afven jag
bar någon erfarenhet om stiftelsen af slussverksbo-
lag, men hemliga afial, när Statens medel äro ifråga
ait vinnas, när bolagets personal måste svara inför
allmänna domstolar till sine förbindelser, äro för
mig och mitt begrepp om juridisk påföljd lika o-
fattliga, som moraliskt motbjudande. Detta borde
alla stiftare besinna. Den ifrågavarande f. d. ke-
naldirektören och StatsRådet har nu beklädt ett af
riksts vigtigaste embeien, der stora summor rule-
ra och der stora intressen komma i frågs. Omjag
af mannens takt och förmåga att aktgifva på för-
ändrade ställningar och förhållanden vågar draga
icke absolut vådliga slutsatser för hans blifvands
embetsåtgärder, så tror jag mig dock bestämdt kun-
na och böra yttra, att de upplysningar Konst. U:-),
skottets memorisl lemnat om hans flera anmärk-
ningsvärds tillstyrkanden såsom rådgifvare, under)
den relativt korta tiden ban fungerat, icke äro af
någon serdeles tillfredsställande art.
OR för detta Konungens rådsifvare i komman- :
os mm Les sm mm ss Mm
a Åk a kr KR KK RK KRA FR RR AK RR RR PY