sig VILJA IäRLLegd. WIJUMSM Vv: HM ste JA Er länge tillfälle egna uppmärksamhet åt en tendens och ena förmåga att, så väl inom grundlagens mest bestämda förbud, som Rikzsens Ständers beslut och föreskrifter, i afssende på Statsmedels disposition, ja till och med enskilde personers förordnande om sin egendom och vilkoren för dess öfverlemnande, — alltid stå till tjanst, i början med tydningar af ordalag, så långt de någonsin kunnat sträckas, derefcer, i den mån tilltagsenheten blifvit utan påföljd, något längre, och som slutligen, med den härdade och säkra godtycklighetens öfvermod, liksom i sett, siäadigt climax vid hvarje ny föredragning, öfver-; träffas sig sjelf. Således, i den mån man jemför, data a? föredrazandens äldre tillstyrkande med del; af en sednare, fiansr man honom hafva alltmer utit : E I t mm om ER KT RR Br vecklat sig till en man, som vetat råd för alla behof, hvilken icke mer hejdades af några former, af några förut fattade beslut, af positiva eller negativa föreskrifter, men hvarsrika uppfinningsförmåga, äfven i konsten att anlägga planer till bemliga operstioner, och att utsträcka sin verksamhot till nästan alla vitala frågor, der penningeintressen fö-:! rekommit, icke allenast varit ett farligt redskap, utan synbsrligen varit en spriritus rector, af hvars affärsvana, skicklighet och routine den ena af Komungens öfriga rådgifvare, efter den andra, synes hafva blifvit inledd till delsktighet i ett system, som troligen få af dem eljest på egen hand skulle hafva utsänkt eller befordrat. För att bevisa denna min opinionsyttring, hvilken eadast derföre synes sträng, att den är koncentrerad, likväl icke så mycket som den kunnat och bordt vara, om jeg i samma period kunnat inrymma å.skilliga andra utmärkands egenskeper, hvilka äfven synnerligen måste falla samme föredrazands till last, såsom oginhet emot representationen och dess å folkess vägnar framburna önskningar, obastämdhet i åsigter, ledande till orättvisa och undantogssystem vid behandling af frågor, söranda handel och näring, — med ett ord, en så dan oefterrättlighet, som påtagligen innefattat en uppmaning åt de mera förmögne inom handelsklassen, att försöka sin lycka med ansökningar om licanser, behöfver jag endast åberopa Konstitutionsiskottets remisser till RiksRätt; neml. N:ris 4, 8, 44, 14, 16, 18, 19, 20, 21, 29, 30 och 31, samt vidare U:sk. anmärkningar under N:ris 3, 10,11, 15, 18, 21, 25, 26, 27, 28, 30, 31, 32, 33, 37, 39, 43, 46, 47, 51, 52, 56, 63, 67 och 69. Ea hvar kan i sitt exemplar af Konst. Utskottets memorial efterso hvilka åtgärder under dessa N:or äro upptagne. Jag inskränker mig blott att nämna, att deribland finnas frågorne om Judo-reglamentet, om Nja Trollhätte Kanalbolaget, om Tolagen, om Korgl. Myntet, om Bankassociationer, om kabinettskassans sammanparande med Barthelemy-fonden och om disvosition af Filnska medlens afkastning. Öfvertygad som jag är, att den regering, soraj. framdeles bibehåller i rikets tjonst en person, hvars) offeniliga handlingar äro så talande emot honom, icke inser och följaktligen behöfver upplysning om de slusatser, en hvar medborgare deraf måste ans2 sig berättigad att draga, bar jag sålunda måst yttra mig om den nuvarande Presidenten i Kongl. Kommerskollegium. Fullgörandet af denna obehagliga pligt, att uttala opinion emot afsigter, inskränker sig lyckligtvis till blott ännu en person, nemligen den äfven nu afcrädda Statssekreteraren för Krigsärender; meni. karakteren af hans tillstyrkande vill synas vara af en helt annan art, neml. af ett I förening med trotsanda ar Riksens Svänders rätt i statsregloringsfrågor, tydligt framståsnde bemödande att utvidga det såkallade kong!. prerogativet och således undergräfva det konstitutionella systemet. Sjelfva ordst preroativ, som icke finnes i vår regdringsform, inneär, i den mening det blifvit nyttjadt och allmän: nsligen nyttjas, ett begrepp, ledande till obehörig utsträckning af den konungsliga makt och myndighet Svensk Konung efier lag tillkommer. Bevisen för mitt yttrande ligga i N:ris 2, 3, 4, 5, 6, 7, 42, 45, 25 och 26 af de till RiksRätt anmälte å:gärder, samt uti N:ris 5, 12, 18, 49, 20, 22, 23, 94, 98, 34, 35, 38, 40, 41, 42, 49, 60, 61, 62, 70, och 72. Dornäst må jag yttra mig om den närvarande Ge-) neral-Tulldirektören, att jag önskade att han kunde på ett tillfredsställande sätt för allmänheten ådagalägga, att han i den dubbla egenskapen af ordförande i Götha Kanalbolag och af Statsråd, icke lemnat någon tvetydighet efler sig i afseende på den förra och i afseende på den hemlighetsfulla operationen med stiftelsen af det nya Trollhätte kanalbolaget. Jag skyr villigt att gå längre på dunkla företeelser, men uppenbart är, att det ålegat honom i främsta rummet jemte föredraganden, vid de tillfällen när besluten af den 25 Aug. 1837 och 2 Febr. 4838 fattades, inför Konungen och sine medbröder utreda utom andra omständigheter, åtminstone det förhållande med det allmännas naturliga och på aftal med förra Trollhätte slussverks bolag grundads rätt och förväntan, att nemligen i framtiden få kanal afgifterne nedsatta, hvilket numera icke utan det nya bolagets medgifvande får äga rum, och att han för alla händelser bordt såsom Götha KanalboIsgets ordförande stå fri och fremmande för ens medvetandet af några, inom det nya bolaget, hemligt träffade aftal eller kontrakter, när deicke voro af natur att kunna inflyta i bolagsreglorne, och lemnes öppna för allmänhetens ögon. Afven jag bar någon erfarenhet om stiftelsen af slussverksbolag, men hemliga afial, när Statens medel äro ifråga ait vinnas, när bolagets personal måste svara inför allmänna domstolar till sine förbindelser, äro för mig och mitt begrepp om juridisk påföljd lika ofattliga, som moraliskt motbjudande. Detta borde alla stiftare besinna. Den ifrågavarande f. d. kenaldirektören och StatsRådet har nu beklädt ett af riksts vigtigaste embeien, der stora summor rulera och der stora intressen komma i frågs. Omjag af mannens takt och förmåga att aktgifva på förändrade ställningar och förhållanden vågar draga icke absolut vådliga slutsatser för hans blifvands embetsåtgärder, så tror jag mig dock bestämdt kunna och böra yttra, att de upplysningar Konst. U:-), skottets memorisl lemnat om hans flera anmärkningsvärds tillstyrkanden såsom rådgifvare, under) den relativt korta tiden ban fungerat, icke äro af någon serdeles tillfredsställande art. OR för detta Konungens rådsifvare i komman: os mm Les sm mm ss Mm a Åk a kr KR KK RK KRA FR RR AK RR RR PY