svar mot Ryska: gränsen. Kunde derföre ej tillstyr-,
ka bifall Af en Committee, nedsatt i Westerbot I,
ten för att verkställa Röteringsjemkning har utrönts,
att 7 å 800 fullgode hemmån erfordrades ;säsom aug-
ment för att upphjelpa de gamla rotarne till full-
god beskaffenhet. Efter vanlig beräkning af vacance-
afgiften i allmänhet, skulle 32 å 40,000 Ridr behöf-
vas i statsbidrag, till åstadkommande af den äsyf-
tade lindringen; men talaren hade ej kunnat vara
så oblyg, alt väcka motion derom 1 en tidpunkt, då
landet af så mänga andra skattebördor är nedtyngdt.
Remitterades till: Stats-Utskottet. j
Bänko-Utskottets utlåtande Nr 8 bifölls.
Lag-Usk:s utl. Nr:14 öfver Hr Lars Hjertas mo-
tion om: rättighet för parter, att deras till Domstol
ingifna handlingar återbiekomma, blef efter fram-
ställda anmärkningar, i öfvergusstämmelse med de
vid utlåtandet fogade reservationer, återremitterad.
Pienum den 44 April. !
Villyftige diskussioner föreföllo angående skyl-)t
dighet för Lag-Utsk:t att behandla åtskilliga åf sam-l:
ma Utskott till Ständet återlemnade motioner. L
Stats-Utsk:s utlåtande, i anledning af Prof:ssarl.
Geijers motion om inköp och inredning af tjenlig)
lokal för Biksarkivet, bifölls.
Likaledes bifölls Lag-Utsk:s bet. Nr 22, i anled- :
ning of väckt: motion om tillägg till 70 Kap. 32 !
i
i
(1
- - a o-K vv -
Rältegångs- Balken, sådan den lyder i Kongl, För-
ordningen den 20-Januari 4779. i
Bevillnings-Utsk:s bet., t anledning af J. O: Wi-
degrens motion om br-frielse for allmogen alt erlåg-
ga bevillning för utöfvande och försäljnin ; af hand-
smide. hvilken molion Utsk:t afstyrkt, emedan den
öfverklagade beskattningen härrör af orijtig tillämp-
ning af Bevillningsförordningen, återvemitterades
sedan åtskillige. ledamoter yrkat, att Utsk:t måtte
tillstyrka, det föreskriften Ihärutinnan måtte i den
blifvande Bevillningsförordaingen göras klar och):
lydlig, så att något missförstånd i. det afseendet ej
må komma att hädanefter äga rum.
I öfrigt upptogs detta plenum med läsning och
bordläggning af Konungens skrifvelser och åtskilliga
Utskottsbetänkanden. p
. Plenum den 435 Maj 1840.
LagUtskottets. Betänkande Nr 33: Om Stockstraf-
fets föreslagna upphörande m, m. företogs, och yt-
trade .sig :deröfver en mängd ledamöter, af hvilka
ingen ville hafva qvar stockstraffet. 1 öfrigt an-
förde Bengt Gudmundsson: Utskotts-?etänkandet
innehåller, alt den, som nedhugger eller förderfvar
annans till prysnad eler lugn plant-rade träd,
skall för hvarje sådant böta 6 Rdr 32 sk..önskadel,
någon skillnad och högre ansvar för den händelse,
att sådan åverkan sker å fruktbärande träd. Sven!
Heurlin: likaså; ville tredubbla böterna. Han tyckte,
att den, som på sådant sätt sig förbryter, bör sitta!
vid Tings- eller Rådstufvudörr med en qvist ihan-!
den, att skämmas: en välförtjent, apina för hans
själn, :
Nils Persson från Södermanland: Ansåg böternal:
tillräckliga, för att freda sådane träd, som blifvit h
till prydnad planterade. För åverkan å fruktbäran-
Å
l
AN - -— ss
de träd är ansvar i Lagen bestämdt.
Lars Larsson från Elfsborgs län: ville ock hafva
högre böter. Nidingsverk kunde aldrig för hårdt.
straffas.
David Andersson från Halland: Ville visst ickels
lägga hyende under brottet, men trodde dock, att:
Utskottet gjort nog till sådane okynnens förekom-ls
mande. För åverkan å fruktbärande träd borde kan-Js
ske ansvaret vara något större, dock torde 6 Rdrlc
32 sk. böter göra tillfyliest. i
Sone Persson från Skåne: lika med Heurlin.
Anders Andersson från Skaraborgs län: lika medj:
Lars Larsson 1 afseende på ansvaret för nedbrytan- l4
de af fruktbärande träd. En så beskaffad nidiuvg är 1
ej bättre än en mordbrännare, som brukar straffas li
minst med fästning.
- Johan Fredrik Dahllöf: Böterna trodde han varali
tillräckligt stora, enär derjemte ersättving måste ut-4
gifvas. Häri instämde Johan Erik Jansson frånl:
Wermland och Ephraim Larsson från Elfsborgs län. j
von Zweigbergk: Med afseende på straffbestämmel-l
ser it allmänhet, har af LagUtskottet ej kunnat an-
norlunda, än som skett, tillgöras med stockstraffet,
byvars olämplighet väl ingen nu för tiden lärer ne-
ka, hvilket dessutom bäst bevisas deraf, att ingen
stock numera finnes vid någon kyrka; och den fö
reslagna plikten utom böter efter lag för våld på
fruoktbärande träd, samt ersättning och vitesböter,
måste anses för tillräckligt straff. För så beskaf-
fade okynnen bör väl icke högre straff äga rum, än
t. ex. för ljufnad. Denna mening delades af Perl:
Hansson från Wermlands, Per Märtensson från
Jönköpings, J. O. Dahlberg från WesterNorrlands
och Nils Månsson från Calmare län, jemte flera af
ståndet. i
Johannes Christoffersson från Kronobergs län: An- i!
såg i molnehtet bestämde böter vara för låga; före-l:
nade sig derföre med Heurlin och yrkade återremiss.
Nils Persson från Södermanland: Hvad Heurlin ji
framställt, kån jag visst icke ogilla. Ofta kan manll
t
l
Nr mata mm — AE
ej vilja mista ett fruktbärande träd för 50 Rdr Bko;
men då Utskottet föreslagit ersältlning efter mätis-
manna ördom, tillika med vitesböter o. s v.; ochi:
då man betänker, att böterna mäste aftjenas med ll
fängelse vid vatten och hröd; att ju gröfre böternal(
äro, desto längre blir fängelsetiden och större kostna- -
den för staten; att lärdomar, som i fängelset inhem-
tas, alltid verka menligt på moraliteten, så att den If
brottslige kommer ur fängelset mera förderfvad, änjs
han kom dit; anser jag Bet. böra bifallas. — Dermed
förenade sig Peter Claösson från Eifsborgs län, Nilsc
Jeppsson från Skåne, Hans Hansson från Göth-borgs
och Bohus län samt Olof Jacobsson från Söderman-
land.
Henrik Andersson från Örebro län: Förekommenl!
af Nils Persson. Nu, då man arbetar på brottslin-
gars moraliska förbättring, vore ett så beskaffadtl
Bet. alldeles i sin ordning.
Nils Strindlund böll före, att ett brott, som för-!
öfvas af egennytta, icke förtjenar att så hårdtstraf-l:
fas, som det, hvilket begås af blott skadebegär; och
som det sednare merändels är händelsen med; ifrå-
gavarande brott, kunde han: icke biträda von Zweig- ls
bergks mening, serdeles som böterna synas för lin I!
driga med betraktande af det värde, man sätter på l!
träd, hvilka blifvit till prydnad eller nytta plan-l:
terade. Ersättningen är merändels ett tomt ord.
Få exempel finnas, att de, som föröfva slike okyn-
Iman haftoa ni fant att ersätta med Derföre må sa-l;
