Ii nädivas, på 101janae satl:, Rom:
Giftermåls Balken.
9 Kap. 3 8. De två sista punkterna förändras
till följande lydelse: Har husiru, som mannen öf-
verlefver, barn efser honom, tage ej heller då mor-
gongåfva.n
40 Kap. 28. Man och hustru hafva gifio-rätt
till hälften hvardera i all boets lösa egendom, så
ock i all fast egendom i stad, samt den fasta egen-
dom på landet, hvilken de i bjonelag afla tillsam-
mans. Men i den fasta egendom på landet, som
man eller hustru före eller under äktenskapet ärft,
eller förut förvärft, äger ej andra makan gifio-rä!t;
dock vare all årlig ränta och afrad deraf under lös-
ören räknad.
3, 4, 5 och 6 S upphäfvas.
41 Kap. 26. Slutet af 2 punkten: ehvad de
under lands- eller stadsrätt höra, utgår.
7 . 2 punkten erhåller följande förändrade 1y-
dolse: Är den jord till begges deras nytta såld,
fylle då hvar af sin jord, till hälften hvardera.
ÄrfdaBalken.
2 Kap. 4 erhåller följande lydelse: Dör fader
aller moder, ärfva då son halft, och halft dotter.
3 Kap. Detta Kapitel erhåller följande förändra-
de lydelse:
4 8. År ej bröst-arfvinge till efter den döde,
och lefva dess föräldrar, då tagen de arfvet hälfien
hvardera.
2 8. Är en af föräldrarne död, och äro syskon
till, ett eller flere, efter den, som ärfvas skall; ärf-
ven då de med den af föräldrarne, som lefver, och
tagen den del, som den döda fadren eller modrenr
ärfva skolat, om han eller hon lefvat. Ar något af
syskonen dödt, då skola dess afkomlingar i dess
ställe och rätt träda. Finnes ej syskon, eiler af-
komlingar af dem; tage den af föräldrarne, som
lefver, hala arfvet.
3 . Lefver ej någon af den dödes föräldrar,
och äro syskon till; då skola de allt arfvet taga.
Ar något af syskonen dödt, njuten dess afkomlin-
gar den rätt, som i 2 S sägs.
48. Aro ej syskon eller afkomlingar af dem;
ärfven då förfåder i andra led, som äro faderfader
och fadermoder, moderfader och modermoder.
5 S. Lefva ej de; då ärfven den dödes föräldrars
syskon.
6 . Lefva ej de; då ärfven den dödes förfäder
i tredje led.
7 8. Lefva ej de; då ärfven faders och moders
syskons barn.
8 S. Lofva ej de; då ärfven de, som äro syskan
med förfäder i andra led.
9 . Lefva ej de; då ärfven den dödas förfäder
i fjerde led.
40 S. Finnes ej arfvinge i någon af de leder,
som nu sagde äro, tege den arfvet, som sedan är i
närmaste led, ehvad han är bak-arfvinge eller sido-
arfvinge. Aro både bak-arfvinge och sido-arfringe
i lika Jed; gånge sido-arfvinge till och bak-arfvinge
ifrån. Äro sido-arfvinge i lika led, men olika gren; !
tege då den arfvet, som är af närmare stamfader
eller stammoder med den döda; äro de af samma
stamfader eller stammoder; varen samarfva.
414 g. Aro bak-arfvingar å fäderne- och möderna-
sidan samarfva; tage hvardera sidan hälften, ändå
att å den ena flere arfvingar äro, än å den andra; !
äro å eadera sidan alla döde, falle alltsammans an-
dra sidan till. Aro sido-arfvingar å fäderne och
möderne samarfva, eller finnes å endera sidan ej
någon till; vare Lig, som om bak-arfvingar sagdt
är. År arfvinge både å fäderne och möderne skyld
med den döde; njute då han både fäderne och mö-
derne del.
42 S. Halfslägt hafve lika rätt till arf som hel-
slägt, dock, derest båda äro samarfva, ej till annan
del än den, som fader eller moder, genom hvilken
de med hvarannan skylde äro, efter ätteräkningen.
taga skolat, om den lefvat.
43 . Skall arf delas emellan flere grenar i en
ätt; tage hvar gren lika lott. Finnas under en huf-
vudgren flere grenar; delen ock de sig emellan ef-
ter lika grund; och tegon sedan de, som inom en
gren äro, hvar sin lott efter hufvudtalet.
14 S. Bak-arfvingar och sido-arfvingar ärfven,
till och med nionde led: den i fjärmare skyldskap
är, vare ej arfvinge.
15 . Åro bröst-arf, sido-arf eller bak-arf fall-
ne tillsammans i dens hand, som ärfves, gånge der-
med, som sagdt är, utan åtskilnad ifrån hvad stam
egendomen är kommen.
9 Koop. 4 H. 3 och 4 punkterna erhålla följande
förändrade lydelse: Lyder boet under stads dom-
stol, eller är egendomen fastighet i stad; då skola,
när ej annorlunda serskildt stadgadt är, Borgmä-
stare och Råd nämna två eller flere redliga män,
som egendomen uppteckra och värdera. Lyder boet
under annan domstol, eller är egendomen fastighet
å landet, då äga sterbbus-delägarne kalla de Gode
män, som efter bästa förstånd uppteckningen och
värderingen förrätta. (5:te eller sista punkten blif-
ver eförändrad, i
42 Kap. 7 erhåller följande tillägg: Äro de-
larne lika, hafve då broder, eller den, som ärfver
broders lott, rättighet att systers lott till sig lösa.
JordaBalken.
6 Kap. 1 S. Bördemän äro säljarens barn och
bröstarfvingar, så länge de till äro; sedan föräldrar
och syskon samt syskons barn, inom det led, som
i 3 Kap. 14 S ArfdaBalken sägs; derefter andra
sidofränder, samt förfäder till och med fjerde led.
För det fall, att ej jemlikhet i gifto- och arfs-
rätt medgifves, men deremot utsträckning af arfs-
rätten för syskons afkomlingar antages, föreslår Ut-
skottet följande alternativ, nemligen:
4:0 Att ofyanberörde förslag, 1 hvad angår än-
dringar i 9, 40 och 41 Kap. GiftermålsBalken, samt
2, 9 och 42 Kap. ÄrfdaBalken, måtte förfalla;
2:0 Att, i det föreslagna 3 Kap. ÅArfdaBalken,
1 och 2 SS, 41 8 4 punkten och 13 må erhålla
följande förändrade lydelse: j
1 S. Åro ej bröst-arfvingar till efter den döde
ech lefva dess föräldrar; då ärfven de, efter lands-
rätt, fader två delar, och modren tridjung, men ef-
ter stadsrätt, hälften hvardera.
2 6. År en af föräldrarne död, och äro syskon
till efter den, som ärfvas skall; ärfven då de med
den af föräldrarne, som lefyer, och tagen den del,
som den döda fadren eler modren ärfva skolat, om
han eller hon lefvat. Är något ef syskonen dödt,
mm 22 Aase afkl nm 2.
VET
-—- VU) WH AV -6L mm AN KR
tr -
ee HD