Ii nädivas, på 101janae satl:, Rom: Giftermåls Balken. 9 Kap. 3 8. De två sista punkterna förändras till följande lydelse: Har husiru, som mannen öfverlefver, barn efser honom, tage ej heller då morgongåfva.n 40 Kap. 28. Man och hustru hafva gifio-rätt till hälften hvardera i all boets lösa egendom, så ock i all fast egendom i stad, samt den fasta egendom på landet, hvilken de i bjonelag afla tillsammans. Men i den fasta egendom på landet, som man eller hustru före eller under äktenskapet ärft, eller förut förvärft, äger ej andra makan gifio-rä!t; dock vare all årlig ränta och afrad deraf under lösören räknad. 3, 4, 5 och 6 S upphäfvas. 41 Kap. 26. Slutet af 2 punkten: ehvad de under landseller stadsrätt höra, utgår. 7 . 2 punkten erhåller följande förändrade 1ydolse: Är den jord till begges deras nytta såld, fylle då hvar af sin jord, till hälften hvardera. ÄrfdaBalken. 2 Kap. 4 erhåller följande lydelse: Dör fader aller moder, ärfva då son halft, och halft dotter. 3 Kap. Detta Kapitel erhåller följande förändrade lydelse: 4 8. År ej bröst-arfvinge till efter den döde, och lefva dess föräldrar, då tagen de arfvet hälfien hvardera. 2 8. Är en af föräldrarne död, och äro syskon till, ett eller flere, efter den, som ärfvas skall; ärfven då de med den af föräldrarne, som lefver, och tagen den del, som den döda fadren eller modrenr ärfva skolat, om han eller hon lefvat. Ar något af syskonen dödt, då skola dess afkomlingar i dess ställe och rätt träda. Finnes ej syskon, eiler afkomlingar af dem; tage den af föräldrarne, som lefver, hala arfvet. 3 . Lefver ej någon af den dödes föräldrar, och äro syskon till; då skola de allt arfvet taga. Ar något af syskonen dödt, njuten dess afkomlingar den rätt, som i 2 S sägs. 48. Aro ej syskon eller afkomlingar af dem; ärfven då förfåder i andra led, som äro faderfader och fadermoder, moderfader och modermoder. 5 S. Lefva ej de; då ärfven den dödes föräldrars syskon. 6 . Lefva ej de; då ärfven den dödes förfäder i tredje led. 7 8. Lefva ej de; då ärfven faders och moders syskons barn. 8 S. Lofva ej de; då ärfven de, som äro syskan med förfäder i andra led. 9 . Lefva ej de; då ärfven den dödas förfäder i fjerde led. 40 S. Finnes ej arfvinge i någon af de leder, som nu sagde äro, tege den arfvet, som sedan är i närmaste led, ehvad han är bak-arfvinge eller sidoarfvinge. Aro både bak-arfvinge och sido-arfringe i lika Jed; gånge sido-arfvinge till och bak-arfvinge ifrån. Äro sido-arfvinge i lika led, men olika gren; ! tege då den arfvet, som är af närmare stamfader eller stammoder med den döda; äro de af samma stamfader eller stammoder; varen samarfva. 414 g. Aro bak-arfvingar å fäderneoch mödernasidan samarfva; tage hvardera sidan hälften, ändå att å den ena flere arfvingar äro, än å den andra; ! äro å eadera sidan alla döde, falle alltsammans andra sidan till. Aro sido-arfvingar å fäderne och möderne samarfva, eller finnes å endera sidan ej någon till; vare Lig, som om bak-arfvingar sagdt är. År arfvinge både å fäderne och möderne skyld med den döde; njute då han både fäderne och möderne del. 42 S. Halfslägt hafve lika rätt till arf som helslägt, dock, derest båda äro samarfva, ej till annan del än den, som fader eller moder, genom hvilken de med hvarannan skylde äro, efter ätteräkningen. taga skolat, om den lefvat. 43 . Skall arf delas emellan flere grenar i en ätt; tage hvar gren lika lott. Finnas under en hufvudgren flere grenar; delen ock de sig emellan efter lika grund; och tegon sedan de, som inom en gren äro, hvar sin lott efter hufvudtalet. 14 S. Bak-arfvingar och sido-arfvingar ärfven, till och med nionde led: den i fjärmare skyldskap är, vare ej arfvinge. 15 . Åro bröst-arf, sido-arf eller bak-arf fallne tillsammans i dens hand, som ärfves, gånge dermed, som sagdt är, utan åtskilnad ifrån hvad stam egendomen är kommen. 9 Koop. 4 H. 3 och 4 punkterna erhålla följande förändrade lydelse: Lyder boet under stads domstol, eller är egendomen fastighet i stad; då skola, när ej annorlunda serskildt stadgadt är, Borgmästare och Råd nämna två eller flere redliga män, som egendomen uppteckra och värdera. Lyder boet under annan domstol, eller är egendomen fastighet å landet, då äga sterbbus-delägarne kalla de Gode män, som efter bästa förstånd uppteckningen och värderingen förrätta. (5:te eller sista punkten blifver eförändrad, i 42 Kap. 7 erhåller följande tillägg: Äro delarne lika, hafve då broder, eller den, som ärfver broders lott, rättighet att systers lott till sig lösa. JordaBalken. 6 Kap. 1 S. Bördemän äro säljarens barn och bröstarfvingar, så länge de till äro; sedan föräldrar och syskon samt syskons barn, inom det led, som i 3 Kap. 14 S ArfdaBalken sägs; derefter andra sidofränder, samt förfäder till och med fjerde led. För det fall, att ej jemlikhet i giftooch arfsrätt medgifves, men deremot utsträckning af arfsrätten för syskons afkomlingar antages, föreslår Utskottet följande alternativ, nemligen: 4:0 Att ofyanberörde förslag, 1 hvad angår ändringar i 9, 40 och 41 Kap. GiftermålsBalken, samt 2, 9 och 42 Kap. ÄrfdaBalken, måtte förfalla; 2:0 Att, i det föreslagna 3 Kap. ÅArfdaBalken, 1 och 2 SS, 41 8 4 punkten och 13 må erhålla följande förändrade lydelse: j 1 S. Åro ej bröst-arfvingar till efter den döde ech lefva dess föräldrar; då ärfven de, efter landsrätt, fader två delar, och modren tridjung, men efter stadsrätt, hälften hvardera. 2 6. År en af föräldrarne död, och äro syskon till efter den, som ärfvas skall; ärfven då de med den af föräldrarne, som lefyer, och tagen den del, som den döda fadren eler modren ärfva skolat, om han eller hon lefvat. Är något ef syskonen dödt, mm 22 Aase afkl nm 2. VET -—VU) WH AV -6L mm AN KR tr ee HD