förglag 1 dess memorial M 14, kan komma att De-j
stämmas. Men riksens Siänder hafva icke någon
säkerhet, att hvad af dem härutinaan varder för
deras del bestämdt, skall erhålla Kongl. Maj:ts sank-
tion. Helt avnat hade förhållandet derföre varit,
om förslag i detta afseende blifvit i Kong!. Msj::s
proposition intsget.
Skola Riksens Ständer, enligt hvad förslagen till
ändring af 49 Regeringsformen och 2 Riks-
dagsordningen innefatta, afstå deras motiorsrätt
vid urtima riksdagar,så hade Riks. Ständer, i Ut-
skoitafs tanka, bordt åtminstone såsom ett veder-
lag erhålla den möjligen största säkerhet att vid
lagtima riksdagar hinna inom behörig tid sluta si-
na egna göromål och afgöra de frågor, som inom
Ståndsn blifvit väckte. Sådant hade säkrast kun-
nat ske derigenom, att Kongl. Mej:t föreslagit en
ändring i 56 Riksdagsordningen, hvarmedelst
Kongl. Maj:ts propositionsrätt blifvit inskränkt till
likhet mad hvad rörande tiden för motioners väc-!
kande inom Riksstånden är stadgad:.
Uii 56 och 81 SS Regeringsformen, samt 29 S
Riksdagsordningen är sådan ändring föreslagen, i
följd hvaraf beredde grundlagsändringsförslag ej
skulle vid urtima riksdag, utan först å nästföljande
lagtima, få definitift antagas. Utan att vilja ingå
i pröfning deraf, buruvida frågor om ändringar i
grundlagarna böra, enligt hvad i den Kongl. pro-
positionen åtminstone för Konungen är medgifvet,
vid urtima riksdag få väckas, finner Utskottet det
vara lika vådligt, som olämpligt, om en då baredd
förändring ovilkorligen kunde vid nästföljande lag-
tima fiksdag antagas. I händelse den urtima riks-
dagen knappt vore slutad, förrän den lagtima in-
träffsde, skulle en grundlagsändring kunna tillvä-
gabricgas, innan nationen fått rådrum att deröfver
stadga sin opinion, oaktadt grundlagarnas stadgan-
de, att berörde slags frågor ej må afgöras vid sam-
ma riksdag då de väckas, ovedersägligen åsyftar,
att besincingstid i sådant hänssende skall ega rum.
Utskottet är alltså af den mening, att Grundlags-
ändriögsförslag icke böra få beredas vid urtima
riksdag, derest icke minst ett år ännu återstår, in-
nan ligtima riksdag inträffar.
Utskottet bör icke underlåta att fästa Riksens
Ständers synnerliga nppmärksamhet på den in-
skränkning i Riksens Ständers rätt att granska
staisverkets ställning och staismedlens förvaltning,
som de i 58 f:n Regeringsformen, samt 27 och!
30 SS:ne Riksdagsordnivgen föreslagna ändrin-
gar innefatta. En sådan rätt skattas med skäl
högt i alla konstitutionella stater, och då Utskot-
tet tager i betraktande, så väl det värde, som Rik-
sens Ständer visat sig sätta på denna rätt, som att
dess tillvaro utgör ett af villkoren för de bådal
statsraagternes goda förstånd inbördes, anser Ut-
skottet skäl icke vara till en afsägelse af densam-
ma. Skulle granskningen af Stats-verkets ställning
finnas upptaga en alltför stor del af den Urtima
Riksdagen, så borde på Riksers Ständer få ankom-
ma att, i mån af förtroendet till styrelsen, vid de!
Urtima Riksdagarne inskränka eller icke alls be-
gagna deras granskningsrätt; men denna synes all-
tid böra qvarstå. För öfrigt har Utskottet, i an-:;
ledning af ändringsförslaget i förevarande punkt,!
bord: erinra, att den Kongl. propositionen medgif-
ver, det vid Urtima Riksdag inom RiksStånden få!
väckas frågor, som blifva en omedelbar följd af dem,
hvilka Konungen framställt, samt att det häraf:
skulla tyckas, som Riksens Ständer borde hafva
rätt att äfven vid Urtima Riksdag granska Stats-
verket i de delar, sådant erfordras för att bedöma
behof7et af de ökade eller nya anslag, om hvilka
Kongl. Maj:t tilläfventyrs gjort propositionen. För:
att förekomma all osäkerhet och tvist om lagens
rätta mening, hade detta likväl bordt klart och be-
stämdt uttryckas.
Fr Jemnlikt den Kongl. propositionen, skulle 405 .
Regerings-formen och 29 . Riksdags-Ordningen
förändras derhän, att icke blott den Riksens Stän-
ders KonstitutionsUtskott ålagda pligt att granska
Statsrådets protokoll inskränkes till de Lagtima
Riksdagarne, utan KonstitutionsUtskottet äfven be-
tages rättighet att vid Urtima Riksdagar infordra
berörde protokoll. Beträffande rättigheten att gran-
ska dem, åberopar Utskottet dess yttrande, rörande
pröfningsrätten af Stats-verkets ställning; och tror
Utskottet det åtminstone vara alldeles nödvändigt,
att RIksStåndens ledamöter bibehållas, äfven under
Urtima Riksdag vid rättigheten att i sina Stånds-
plena väcka frågor om anmärkning emot Konun-
gens Rådgifvare, och följaktligen att est Konstitu-
tionsUtskott i sådant fall tillsättes, med rätt att in-
fordra de Statsråds-protokoll, som innehålla de be-
slut eller åtgärder, från hvilza anledning till an-
märkniog blifvit hemtad.
Genom det föreslagna insättandet i 32 8. Riks-
dags Ordningen af ordet cLagtima, skulle tvekan
kunna uppstå, i afseende på Rizsens Stärders rätt
att vid Urtima Riksdagar, der så nödigt pröfvas,
meddela förordnande rörande Bankens styrelse och
förvaltning.
Slu:ligen seknas uti den Kongi. propositionen
all garsnti för Ritsens Ständer, att meningen verk-
ligen skulle vara att göra de Urtima Riksdagarne
så korta som möjligt. En dylik garanti hade kun-
nat gifvas. dels genom bestämmandet af en viss tid,
hvarutöfver Urtima Riksdag icke finge räcka, t. ex.
fyra eller sex månader, dels ock genom det stad-
gandel; att Kongl. Maj:t skulle vid Riksdagens öpp-
nande genast meddela Riksens Ständer alla de pro-
positiöntr, som komma att blifva föremål för deras
handlåggning. Och tror Utskottet, att, i samman-
harg härmed, lämpligen kunnat föreslås den be-
stämmelse, att uti kallelsen till Urtima Riksdag de
frågor borde uppgifvas, för hvilka Riksens Ständer
sammänkallades. Derigenom skulle de väljande få
någonledning för sina val, och de valde, äfvensom
Ridf. och Adeln, tid att öfverväga de ämnen, som
komme att behandlas.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, anser
Utskottet sig böra afstyrka bifall till Kongl. Maj:ts
ifrågavarande nådiga proposition.
KonstilutionsUtsk:s utlåtande J4 928 öfver Kongl.
Maj:ts nådiga proposition angående ändring i 109
S. Regerings-formen och 80 . Riksdagsordningen,
så att tiden för Riksdagssammanvaro skulle defini-
tift utsättas till fyra månader, utan att Rikets Stän-
der vid de 3 månadernas utgång behöfde, såsom nu,
anmäla behofvet af att under den fjerde samman-
Vara. NM
j
j
l
;
;
j
!
j
-
R
d
4
j
Å
j
-
4
f
1
f
Å
d
F
ä
d
j
1
f
r
E
r
f
1
d
1
8
Vv
8
d
l
e
1
t
a
fg
bh
;
r
g
1
d
g
fi
i