förglag 1 dess memorial M 14, kan komma att De-j stämmas. Men riksens Siänder hafva icke någon säkerhet, att hvad af dem härutinaan varder för deras del bestämdt, skall erhålla Kongl. Maj:ts sanktion. Helt avnat hade förhållandet derföre varit, om förslag i detta afseende blifvit i Kong!. Msj::s proposition intsget. Skola Riksens Ständer, enligt hvad förslagen till ändring af 49 Regeringsformen och 2 Riksdagsordningen innefatta, afstå deras motiorsrätt vid urtima riksdagar,så hade Riks. Ständer, i Utskoitafs tanka, bordt åtminstone såsom ett vederlag erhålla den möjligen största säkerhet att vid lagtima riksdagar hinna inom behörig tid sluta sina egna göromål och afgöra de frågor, som inom Ståndsn blifvit väckte. Sådant hade säkrast kunnat ske derigenom, att Kongl. Mej:t föreslagit en ändring i 56 Riksdagsordningen, hvarmedelst Kongl. Maj:ts propositionsrätt blifvit inskränkt till likhet mad hvad rörande tiden för motioners väc-! kande inom Riksstånden är stadgad:. Uii 56 och 81 SS Regeringsformen, samt 29 S Riksdagsordningen är sådan ändring föreslagen, i följd hvaraf beredde grundlagsändringsförslag ej skulle vid urtima riksdag, utan först å nästföljande lagtima, få definitift antagas. Utan att vilja ingå i pröfning deraf, buruvida frågor om ändringar i grundlagarna böra, enligt hvad i den Kongl. propositionen åtminstone för Konungen är medgifvet, vid urtima riksdag få väckas, finner Utskottet det vara lika vådligt, som olämpligt, om en då baredd förändring ovilkorligen kunde vid nästföljande lagtima fiksdag antagas. I händelse den urtima riksdagen knappt vore slutad, förrän den lagtima inträffsde, skulle en grundlagsändring kunna tillvägabricgas, innan nationen fått rådrum att deröfver stadga sin opinion, oaktadt grundlagarnas stadgande, att berörde slags frågor ej må afgöras vid samma riksdag då de väckas, ovedersägligen åsyftar, att besincingstid i sådant hänssende skall ega rum. Utskottet är alltså af den mening, att Grundlagsändriögsförslag icke böra få beredas vid urtima riksdag, derest icke minst ett år ännu återstår, innan ligtima riksdag inträffar. Utskottet bör icke underlåta att fästa Riksens Ständers synnerliga nppmärksamhet på den inskränkning i Riksens Ständers rätt att granska staisverkets ställning och staismedlens förvaltning, som de i 58 f:n Regeringsformen, samt 27 och! 30 SS:ne Riksdagsordnivgen föreslagna ändringar innefatta. En sådan rätt skattas med skäl högt i alla konstitutionella stater, och då Utskottet tager i betraktande, så väl det värde, som Riksens Ständer visat sig sätta på denna rätt, som att dess tillvaro utgör ett af villkoren för de bådal statsraagternes goda förstånd inbördes, anser Utskottet skäl icke vara till en afsägelse af densamma. Skulle granskningen af Stats-verkets ställning finnas upptaga en alltför stor del af den Urtima Riksdagen, så borde på Riksers Ständer få ankomma att, i mån af förtroendet till styrelsen, vid de! Urtima Riksdagarne inskränka eller icke alls begagna deras granskningsrätt; men denna synes alltid böra qvarstå. För öfrigt har Utskottet, i an-:; ledning af ändringsförslaget i förevarande punkt,! bord: erinra, att den Kongl. propositionen medgifver, det vid Urtima Riksdag inom RiksStånden få! väckas frågor, som blifva en omedelbar följd af dem, hvilka Konungen framställt, samt att det häraf: skulla tyckas, som Riksens Ständer borde hafva rätt att äfven vid Urtima Riksdag granska Statsverket i de delar, sådant erfordras för att bedöma behof7et af de ökade eller nya anslag, om hvilka Kongl. Maj:t tilläfventyrs gjort propositionen. För: att förekomma all osäkerhet och tvist om lagens rätta mening, hade detta likväl bordt klart och bestämdt uttryckas. Fr Jemnlikt den Kongl. propositionen, skulle 405 . Regerings-formen och 29 . Riksdags-Ordningen förändras derhän, att icke blott den Riksens Ständers KonstitutionsUtskott ålagda pligt att granska Statsrådets protokoll inskränkes till de Lagtima Riksdagarne, utan KonstitutionsUtskottet äfven betages rättighet att vid Urtima Riksdagar infordra berörde protokoll. Beträffande rättigheten att granska dem, åberopar Utskottet dess yttrande, rörande pröfningsrätten af Stats-verkets ställning; och tror Utskottet det åtminstone vara alldeles nödvändigt, att RIksStåndens ledamöter bibehållas, äfven under Urtima Riksdag vid rättigheten att i sina Ståndsplena väcka frågor om anmärkning emot Konungens Rådgifvare, och följaktligen att est KonstitutionsUtskott i sådant fall tillsättes, med rätt att infordra de Statsråds-protokoll, som innehålla de beslut eller åtgärder, från hvilza anledning till anmärkniog blifvit hemtad. Genom det föreslagna insättandet i 32 8. Riksdags Ordningen af ordet cLagtima, skulle tvekan kunna uppstå, i afseende på Rizsens Stärders rätt att vid Urtima Riksdagar, der så nödigt pröfvas, meddela förordnande rörande Bankens styrelse och förvaltning. Slu:ligen seknas uti den Kongi. propositionen all garsnti för Ritsens Ständer, att meningen verkligen skulle vara att göra de Urtima Riksdagarne så korta som möjligt. En dylik garanti hade kunnat gifvas. dels genom bestämmandet af en viss tid, hvarutöfver Urtima Riksdag icke finge räcka, t. ex. fyra eller sex månader, dels ock genom det stadgandel; att Kongl. Maj:t skulle vid Riksdagens öppnande genast meddela Riksens Ständer alla de propositiöntr, som komma att blifva föremål för deras handlåggning. Och tror Utskottet, att, i sammanharg härmed, lämpligen kunnat föreslås den bestämmelse, att uti kallelsen till Urtima Riksdag de frågor borde uppgifvas, för hvilka Riksens Ständer sammänkallades. Derigenom skulle de väljande få någonledning för sina val, och de valde, äfvensom Ridf. och Adeln, tid att öfverväga de ämnen, som komme att behandlas. På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, anser Utskottet sig böra afstyrka bifall till Kongl. Maj:ts ifrågavarande nådiga proposition. KonstilutionsUtsk:s utlåtande J4 928 öfver Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående ändring i 109 S. Regerings-formen och 80 . Riksdagsordningen, så att tiden för Riksdagssammanvaro skulle definitift utsättas till fyra månader, utan att Rikets Ständer vid de 3 månadernas utgång behöfde, såsom nu, anmäla behofvet af att under den fjerde sammanVara. NM j j l ; ; j ! j R d 4 j Å j 4 f 1 f Å d F ä d j 1 f r E r f 1 d 1 8 Vv 8 d l e 1 t a fg bh ; r g 1 d g fi i