RIKSDAGEN.
UTSKOTTS-BETÄNKANDEN.
Ekonomiutsk:s, JM 84, i anl. af väckta motion,
om sfsteffande af helfrihetsbref och förändring i
Kongl. förordningen den 22 April 1829, ang. pass-
handlingar för fartyg, som segla till utrikes ort.
Utsx. tillstyrker: acatt R. Ständar till Kongl. Maj:t
frambära den önskan, att föreskriften om anskaf-
fande af Kommerekollegil helfrihetsbref må helt och
hål!et upphäfsas och såsom bevis om fartygs natio-
nalitet måge gålla vederbörande Magistrats bilbref
och certifiket, detta sodnare bestyrkande, bvad i
formuläret M 1 af Kongl. förordningen den 22 April
4829 är föreskrifvet, utan att certifikatet behöfver
förnyas ofiare, än fartyget ombyter redare eller
skeppsre, samt att Magistraterne måge förpliztas
att årligen iIngifra förtsexningar öfver utfärdade
cörtifikst, på det bemälde Kolieglum må fortfa-
rande ega det tillfälle, att hafva öfversigt af för-
hållandet med skeppsfarten, som hittills genom
helf-ibe:sbrefvens ut:rgande varit baredt.n
Häremot har Hr Wijk afgifvit en reservation,
hvari flera af Utskottets, ledamöter sig förenst,
hufvuisakligen föranledd af Reservantens mening,
att Utskottet bort tillstyrka adet förslag till betän-
kande uti förevarande fråga, som blifvit framlagdt,
det underdånig framställning måtto göras om nöd-
vändigheten af att, sedan Kommersekollegium i
föreskrifven ordning utfärdat fribref för fartyg,
samma icke behöfde årligen ombytas, utan gälla,
så länge samma egsare eller intressenter ännu hafva
fartyget, utan afseende dorpå, om ombyte af skep-
pare inträffade och stt fribrefyen borde, för att
ega varaktighet, utfärdas på pergament. Om fri-
brefven skulle komma att utfärdas, på sätt Ut-
skottet nu föreslagit, betviflar han att desse doku-
menter uti alla utrikes hamnar skola godkännas,
och Konsulerne kunna dessuton ej känna alla Ma-
gistrater, då de deremot jemt äro uti korrespon-
dens med Kommerskollegium och således i till
fälla att vitsorda dess utfärdade handlingar, der
så skulle behöfvas. Dessutom äro uti de handels-
traktater, som under sednare tider blifvit afslu
tade, grundade på reciprocitetssystemet, uttryck-
ligen nämnt, att svenska skepp skola vara försedde
med Kommersekollegii fribref, såsom nationalitets-
och passhandling, för att tillgodonjuta de fördelsr,
som skeppsrederierne äro genom traktater med
utrikass makter tillförsåkrade, och hviken handling
måste företes äfven i de länders hamnar, som ligga
oss närmast.
Härl hafva instämt Hr Friberre Kremer, Hr af
Schmidt, Hr Biskop Bustch, Prosten Sylvan, H:r
Åbom och Wallander, samt Riksdagsmannen Anders
Trysen från Östergöthlend.
LaqUtskottet 6 88, i anledning af en motion från
BondeStåndet, angående sättet för stämningsdelgif-
vande. Utskottet afstyrker förslaget.
LagUtsk:s JM 89, i anledning af en motion från
BoråeStåndet om skyldighet för köpare af fast e-
gendom på landet, att i händelse säljaren innehar
förmynderskap tillse, att derför genast varder re-
dovisadt. Utskottet afstyrker förslaget.
LagUtsk:s M 90 i anledning af väckt fråga om
ändring af sista momentet i 5 af 23 Kap. Arfla
balken, så att förmyndare skulla få beräkna en pro-
cent af omyndigs räntebärande kapitel. Utskottet
afstyrker förslaget, emedan då förmynderskap kun-
na vera af betydligt skljaktig beskaffenhet, i det
att en dei medförer många besvärligheter, hvaremot
ringa möda och ansvsrighet äro med andra före-
nade, skulle det, efter Utskottets tanka, ej vara
lämpligt att, på sätt motiorären föreslagit, stadga
ett lika arfvoda för alla sådana uppdrag. Utskot-
tet, som anser det böra förblifva vid lagens stad-
gande i 23 Kap. 5 S. Arfda bålken, att den, som
förmynderskap väl och troliga förestått, skall njuta
den lön och vedergällning, som rätten pröfvar skä-
lig, u:sn han sig annorledes åtnöja låter, hemstäl
ler, att ofvavberörde yrkande icke måtte bifallas.
LagUtsk:s Je 94 i anledning af väckt fråga om
tillägg till 42 Kap. Arfda balken. Utskottot afstyr-
ker det föreslagna tillägget.
LagUtsk:s J4 92 i anledning af väckta motioner
om skärpning af straffet för åverkan. Utskottet, som
redan, gerom betänkandet JM 38, tillstyrkt fördubb-
ling af de i skogsordningens 64 . för våldsverkan
å annans till lugn ellar prydnad planterade träd,
stadgade bö:er, hemställer derföre vördsamt, att 692
ij sisträmnde förordning af den 4 Aug. 1805
måtte erhålla följande förändrade lydelse;
Gör någon åverkan å kronans parker, gehäg och
djurgårdar, och der fäller Ek. Bok, Apel, Oxel el-
ler Storverksträd, böte för Ek Tjuge Riksdaler,
för Bak och Oxel Tio Riksdaler, för Apel Sex
Riksdaler trettiotvå skillingar, för Masteträd och
Mastespira eller Storverksträd Trettiotre Riksdaler
sexton skillingar, för annat stort träd Tio Riksda-
ler, och gälde skadan, vars ock böterne lika, fest
åverkaren trädet ej bortfört.
Syrer, bläcker, eller annorledes skadar någon uti
kronans parker, gebäg och djurgårdar slike trän,
vare lika bot, som om trädet olofligen fälles.
Gör någon annan åverkan å kronans parker, ge-
häg och djurgårdar, och der tager torf, näfver, löf,
bast eller hugger ved, gärdsel, stör, timmer, eller
hvåd det helst är, böte för timmer och sågestock
Fem Riksdaler, för hvart lass af det andra Fem
Riksdalor, för mansbörda En Riksdaler tolfskillin:
gar, och ersätte dessutom värdet. I dessa mål äro
böterna Korungens ensak, dock vill Kongl. Maj:t
i Nåder tillåta, stt åklagaren må en tredjedel isam-
ma böter bekomma. De öfriga två tredjedelarne
skola, såvida icke något Serskildt derom i vissa or-
ter. redan i Nåder är, eller vidare kan varde för-
ordnadt, planterings-kassan tillfalla; och bör med
dessa och dylika planterings-kassan enslagne me-
del förhålles, på sätt i 14 S- är föreskrifvet; men
orkär den brottslige icke böta, aftjene han då plik-
ten med dagsverken, efter markegång räknade, vid
kronoparken, hvartill han, efter behörig kallelse,
sig bör inställa, vid vite att genom kronobetjente
eljest varda hemtad.
(I alla sådana åverkans-mål, såväl å kronoparker,
gehäg och djurgårdar, som allmänningar, der skogs-
och jägeri-betjente ega talan föra, måge ej mindre
de, än Öfverjägmästaren, sjelfve edligen vittna, om
hvad de sett och åtalst hafva, der ej andre vittneu
till äro.n
Öfriga föreslagna förändringar afstyrka?.