RIKSDAGEN. UTSKOTTS-BETÄNKANDEN. Ekonomiutsk:s, JM 84, i anl. af väckta motion, om sfsteffande af helfrihetsbref och förändring i Kongl. förordningen den 22 April 1829, ang. passhandlingar för fartyg, som segla till utrikes ort. Utsx. tillstyrker: acatt R. Ständar till Kongl. Maj:t frambära den önskan, att föreskriften om anskaffande af Kommerekollegil helfrihetsbref må helt och hål!et upphäfsas och såsom bevis om fartygs nationalitet måge gålla vederbörande Magistrats bilbref och certifiket, detta sodnare bestyrkande, bvad i formuläret M 1 af Kongl. förordningen den 22 April 4829 är föreskrifvet, utan att certifikatet behöfver förnyas ofiare, än fartyget ombyter redare eller skeppsre, samt att Magistraterne måge förpliztas att årligen iIngifra förtsexningar öfver utfärdade cörtifikst, på det bemälde Kolieglum må fortfarande ega det tillfälle, att hafva öfversigt af förhållandet med skeppsfarten, som hittills genom helf-ibe:sbrefvens ut:rgande varit baredt.n Häremot har Hr Wijk afgifvit en reservation, hvari flera af Utskottets, ledamöter sig förenst, hufvuisakligen föranledd af Reservantens mening, att Utskottet bort tillstyrka adet förslag till betänkande uti förevarande fråga, som blifvit framlagdt, det underdånig framställning måtto göras om nödvändigheten af att, sedan Kommersekollegium i föreskrifven ordning utfärdat fribref för fartyg, samma icke behöfde årligen ombytas, utan gälla, så länge samma egsare eller intressenter ännu hafva fartyget, utan afseende dorpå, om ombyte af skeppare inträffade och stt fribrefyen borde, för att ega varaktighet, utfärdas på pergament. Om fribrefven skulle komma att utfärdas, på sätt Utskottet nu föreslagit, betviflar han att desse dokumenter uti alla utrikes hamnar skola godkännas, och Konsulerne kunna dessuton ej känna alla Magistrater, då de deremot jemt äro uti korrespondens med Kommerskollegium och således i till fälla att vitsorda dess utfärdade handlingar, der så skulle behöfvas. Dessutom äro uti de handelstraktater, som under sednare tider blifvit afslu tade, grundade på reciprocitetssystemet, uttryckligen nämnt, att svenska skepp skola vara försedde med Kommersekollegii fribref, såsom nationalitetsoch passhandling, för att tillgodonjuta de fördelsr, som skeppsrederierne äro genom traktater med utrikass makter tillförsåkrade, och hviken handling måste företes äfven i de länders hamnar, som ligga oss närmast. Härl hafva instämt Hr Friberre Kremer, Hr af Schmidt, Hr Biskop Bustch, Prosten Sylvan, H:r Åbom och Wallander, samt Riksdagsmannen Anders Trysen från Östergöthlend. LaqUtskottet 6 88, i anledning af en motion från BondeStåndet, angående sättet för stämningsdelgifvande. Utskottet afstyrker förslaget. LagUtsk:s JM 89, i anledning af en motion från BoråeStåndet om skyldighet för köpare af fast egendom på landet, att i händelse säljaren innehar förmynderskap tillse, att derför genast varder redovisadt. Utskottet afstyrker förslaget. LagUtsk:s M 90 i anledning af väckt fråga om ändring af sista momentet i 5 af 23 Kap. Arfla balken, så att förmyndare skulla få beräkna en procent af omyndigs räntebärande kapitel. Utskottet afstyrker förslaget, emedan då förmynderskap kunna vera af betydligt skljaktig beskaffenhet, i det att en dei medförer många besvärligheter, hvaremot ringa möda och ansvsrighet äro med andra förenade, skulle det, efter Utskottets tanka, ej vara lämpligt att, på sätt motiorären föreslagit, stadga ett lika arfvoda för alla sådana uppdrag. Utskottet, som anser det böra förblifva vid lagens stadgande i 23 Kap. 5 S. Arfda bålken, att den, som förmynderskap väl och troliga förestått, skall njuta den lön och vedergällning, som rätten pröfvar skälig, u:sn han sig annorledes åtnöja låter, hemstäl ler, att ofvavberörde yrkande icke måtte bifallas. LagUtsk:s Je 94 i anledning af väckt fråga om tillägg till 42 Kap. Arfda balken. Utskottot afstyrker det föreslagna tillägget. LagUtsk:s J4 92 i anledning af väckta motioner om skärpning af straffet för åverkan. Utskottet, som redan, gerom betänkandet JM 38, tillstyrkt fördubbling af de i skogsordningens 64 . för våldsverkan å annans till lugn ellar prydnad planterade träd, stadgade bö:er, hemställer derföre vördsamt, att 692 ij sisträmnde förordning af den 4 Aug. 1805 måtte erhålla följande förändrade lydelse; Gör någon åverkan å kronans parker, gehäg och djurgårdar, och der fäller Ek. Bok, Apel, Oxel eller Storverksträd, böte för Ek Tjuge Riksdaler, för Bak och Oxel Tio Riksdaler, för Apel Sex Riksdaler trettiotvå skillingar, för Masteträd och Mastespira eller Storverksträd Trettiotre Riksdaler sexton skillingar, för annat stort träd Tio Riksdaler, och gälde skadan, vars ock böterne lika, fest åverkaren trädet ej bortfört. Syrer, bläcker, eller annorledes skadar någon uti kronans parker, gebäg och djurgårdar slike trän, vare lika bot, som om trädet olofligen fälles. Gör någon annan åverkan å kronans parker, gehäg och djurgårdar, och der tager torf, näfver, löf, bast eller hugger ved, gärdsel, stör, timmer, eller hvåd det helst är, böte för timmer och sågestock Fem Riksdaler, för hvart lass af det andra Fem Riksdalor, för mansbörda En Riksdaler tolfskillin: gar, och ersätte dessutom värdet. I dessa mål äro böterna Korungens ensak, dock vill Kongl. Maj:t i Nåder tillåta, stt åklagaren må en tredjedel isamma böter bekomma. De öfriga två tredjedelarne skola, såvida icke något Serskildt derom i vissa orter. redan i Nåder är, eller vidare kan varde förordnadt, planterings-kassan tillfalla; och bör med dessa och dylika planterings-kassan enslagne medel förhålles, på sätt i 14 Sär föreskrifvet; men orkär den brottslige icke böta, aftjene han då plikten med dagsverken, efter markegång räknade, vid kronoparken, hvartill han, efter behörig kallelse, sig bör inställa, vid vite att genom kronobetjente eljest varda hemtad. (I alla sådana åverkans-mål, såväl å kronoparker, gehäg och djurgårdar, som allmänningar, der skogsoch jägeri-betjente ega talan föra, måge ej mindre de, än Öfverjägmästaren, sjelfve edligen vittna, om hvad de sett och åtalst hafva, der ej andre vittneu till äro.n Öfriga föreslagna förändringar afstyrka?.