kenkyrka, som är så gammal att, enligt Ekman:
sons beskrifning öfver Wermland, valfarter und:
katolska tiden dit anställdes från sjslfva Rom, ick
erhållit Kongl. Maj:ts tillstånd att få insamla ko
lekt till den mest nödtorftiga reparation. Afstyrkt
anslaget. — Peter Claösson från Elfsborgs Län m.f
lika med de föregående. — Rutberg förenade sig me
dem, som ansågo tak behöfligt å kyrkan, och trodd
detsamma redan hafva bort bekostas af de mede
för hvilka tornet blifvit uppfördt. Men han för
menade, att det behöfliga takst borde kuana an
skaffas för mindre än 52,000 Rdr. — Lars Larsso
likaledes. — Jon Olsson från Geflaborgs Län anså
det förete en viss märkvärdighot, att den Kong
propositionen kom på samma gång, som Hartmans
dorffska kalkylerns, samt på samma gång, son
propositionen om afskrifningar för vissa betryckt
orter för erhållen undsättningsspanmål, hvilken sist
nämnde proposition syntes Talsren innefatta et
motsiycse till de två förstnämnde handlingarne
Talaren högaktade visserligen de stora minnen
som med kyrkan äro förenade; men han gjorde de
lika bögt, om de stoft, hvilka der förvares, om
gifvas af guld och sirater eller icke. T-odde sät
tet, ait verkställa reparationen, vara förvändt, nä!
ej taket förr byggdes. Ansåg da allmänna skatte
bördorna ej böra ökas med utgifter af dylik be
skaffenhet, samt förraenade, att insamling möjligen
kuade ske bland hufvudstadens invånare, hvilka
säkerligen skulie omfatta tillfället, att, förmedels
besparing af en eller annan champagnebutelj eler
en och snnan riksdelsr, som annars vandrar till
Israeliternas krambodar, sammsenskjuta hvar sin
skärf, som skulla gifva dem tillfredsställe!se, övar
gång de betraktade det slratliga tornet, 0. 8. V. —
Brissman afstyrkte äfven anslaget. — Östman 9r-
inrade, att ett begärdt lån ej zunnat baviljas till
stiftskyrkan i hans hemort för eu nödvändig repe-
rition, hvadan han önskade, att Statsutskottet ville
begagna samma skäl till afstyskanda af nu ifråga-
varande anslag.
Minga förenade sig med Jon Olsson. Propos-
tionen remicterades till Statsutskottet.
Kongl. proposition om afskrifning af undsältnings
skulderna i Westerboltens och Norrboltens Län.
Bengt Gudmundsson yttrade, i ett långt, skrift
ligt anförande, att Ständerna ej borde befatta sig
med kontraktsr emellan enskilda och staten, hvar-
före frågan om Liljewalchska medeln borde skiljas
från frågan om det öfriga, samt väckte motion om
enahanda afskrifning för Halland, som den för de
norra orterne begärde. — Ölriga Riksdagsmän från
Halland instämde hårl, och begärde Fullmäktige
från Götbeborgs och Bohus Läa eashanda afskrif
niog för deras ost, hvilken begäran Hans Jansson
m. fl. utsträckte till alla orter i riket, som fått
undsättningsspanmål och ej kunna betala. — Strind-
lund tillstyrkte en slik afskrifaing, hvarigenom
vanns minskoing i den tjenstamannapersonal i
Statskontoret, som har befattning med slike under-
stödsmadel. — Nils Persson från Örebro Län lika
med Bongt Gudmundsson. — Rulberg upplyste, att
den Kongl. propositionen icke handlade om den
undsättning, Hr Liljewalch lemnat, uten om den
direkte eaf staten bekomna, och yrkade sorskild be
handling af dessa 2 frågor. — v. Zweigbergk trodde
ej afskrifning böra på en gång genast ske af all
undsättningsskuld, men väl mildring tillvägabrin-
gas. — Flera förenade sig härmed. — Per Jönsson
från Jönköpings Län ansåg undjisättningarne vara
lemnade på så goda vilkor (hvaribland Tealaren
serskildt nämnde, att en mängd varor undantagas,
som ej få gå i mät för gäldande af slike lån), att
han ej ville tillstyrka en för häftig afskrifning,
heldst många beböfvande finnas äfven på de orter,
der undeättningsspanmål icke bekommes. Der un-
dantsges ingenting vid utmätningarne för deras
gäld. — Peter Persson i Slätthult, Jonas Andersson
från Jönköpings Län samt Jan Andersson från We-
sterås Län lika med Peter Jönsson. — Nils Pers-
son från Södermanland kunde ej medgifva en ge-
nerel afskrifning för hvad de nor:a orterna erhål-
lit ända sedan 1830, enär en sådan afskrifning ej
var i Kongl. propositionen begärd, och en del
af den undsättning, som de under sednare åren
bskommit, säkerligen kunde återgäldes. — Lars
Bengtsson och Per Jönsson från Skåne, Lars Pet-
tersson från Blekinge, Johannes Christoffersson och
Peter Persson i ÄÅtelfors från Småland instämde
med Nils Parsson. — Rulberg erinrade om inne-.
hållet af den Kongl. propositionen, hvilken remit-
terades till Statsutskottet.