Barcelona, kunde göra på sianena.
För att rätt fatta anledningen tll händelser-
ne i Barcelona, torde några detaljer i afseende
på den nya municipal-lagen ej vara ur vägen.
4842 års konstitution hade organiserat muni-
cipaliteterna; 4837 års konstitution stadgade,
att denna organisation skulle blifva föremål för
en serskild lag, och denna hade nu af mini-
steren blifvit föreslagen, bifallen af Kamrarne
och af Drottningen sanktionerad. 4842 års
konstitution erkänner hvarje Spansk medborga-
re såsom valbar och elektor; den nya lagen in-
skränker elektorsbefattringen tili dem, som fyllt
235 år och med en bestämd census. 4842 års
konstitution utesluter hvar och en, som har ett
embete under kronan från befattningen af al-
calde, regidor och kommun-prokurator; till ett
municipal-embete kan hvar och en Spanior väl-
jas, som fyllt 25 år, kan läsa och skrifva och
3 år bott inom kommunen. Enligt den nya
municipal-lagen skulle det icke lägga hinder i
vägen för antagandet af ett municipal-förtroen-
de, att man innehade ett embete med lön un-
der kronan. Ingen kan väljas, som icke är val-
man eller en af dem inom kommunen, som be-
talar högsta skattebelopp; för öfrigt behölfver
han blott hafva varit 2:ne år bosatt inom kom-
munen. Enligt 4842 års konstitution hade re-
geringen ingen direkt inverkan på municipali-
tetsförsamlingarne; genom nya lagen hafva de
blifvit underkastade kontroll af regeringens a-
genter. Enligt gamla lagen kunde hvarken al-
calden eller kommunens prokurator afsättas af
regeringen; nu deremot kan hon, på tillstyr-
kan af provinsens politiske chef, afsältta 1le-
damöterne af ayuntamiento och till och med
upplösa detsamma. Förra lagen gaf municipa-
liteterna rättighet, att direkte ingå till statens
öfverhufvud med föreställningar ; denna rättig-
het är dem genom den nya lagen betagen. —
Af allt detta finner man, att minskningen af
valmännens antal, införandet af census, fören-
ligheten af municipala och statsembeten, de kon-
troller, som ledamöterne af ayuntamiento blif-
vi. underkastade, försvaga den demokratiska
princip, hvilken förut genoraträngt denna in-
rättning, Att detta skulle väcka missnöje och
motstånd i ett land, der städernes municipala
friheter äro så gamla och rotfästade, som i Spa-
nien, var naturligt.
Sista resten af de Carlistiska guerillorna, an-
förde af Tristany, har nu flyktat öfver på Fran-
syska gebitet. Den bestod af 1500 man infan-
teri och 40 ryttare.
Den bekante general Narvaez, som fallit i
onåd vid bofvet, har erbjudit Abd-el-Kader sin
tjenst, och det säges, att det varit han, som fört
befälet i desista striderne emellan emirens trup-
per och Fransmännen,
ENGLAND.
Ministeren har i parlamentet begärt anslag
för ytterligare, 2000 matroser under nästkom-
mande 40 månader. Lord Russel! erkände i
Unaderhuset, att händelser inträffat, som gjorde
en tillökning i antalet af matroser för flottan
nödvändig. Lord Palmerston yttrade sig myc-
ket mystiskt i afseende på de Orientaliska an-
gelägenheterne, öfver hvilka Hume begärt åt-
skilliga upplysningar. Han erkände väl, att in-
vecklade och svåra underhandlingar just nu vo-
ro å färde emellan de stora makterne rörande
detta ämne, men ansåg tillika för sin pligt att
ännu ingenting derom meddela. Tvenne punk-
ter vidrörde han dock, hvilka synas tala för
ryktet, att de stora makterne, med Frankrikes
uteslutande, ämna reglera affärerne i Orienten.
Han tog Ryssland i försvar för de ärelystna
planer, man tillvitat denna makt åt Turkiska
sidar, och sökte bevisa, att resningen i Syrien
icke borde kallas cinsurrektion,, ty Syrien ha-
de rest sig emot en usurpator, och icke emot
sin laglige beherskare, hvilket blott Sultan vore.
Regentskaps-billen har nu erhållit tredje läs-
ningen i Öfverhuset, och således der blifvit an-
tagen.
TYSKLAND
Professorerne och de öfrige akademiske lä-
rarne i Bonn hafva med mycken högtidlighet
firat Arndis återinsättande i hans professors-
embete. En stor middag gafs för honom, hvar-
vid han af den yngste docenten, å de stude-
randes vägnar, kröntes med en eklöfskrans. Om
aftonen gafs honom en serensd af studenterne
vid fackelsken. Tåget bestod af mer än 500
studenter, och alltsedan universitetet i Bonn
stiftades har man ej der sett en så briljant
tillställning.
ORIENTEN.
Enligt de. sednaste underrättelserne från Bei-
rut af den 20 Juni, höll denna plats sig ännu.
Ibrahim Pascha stod qvar i Marasch, och för-
stärkningarne: från Egypten bade uppbrutit i
ilmarscher till Damaskus. De Turkiska trup-
per, som landsattes vid Beirut från flottan, ha-
de vägrat att slåss emot Druserne, och Soli-
man Pascha måste derföre genast låta åter in-
skeppa dem, hvarpå de skick:des till Candia.
Sami Bei återväntades till Alexandria med
