AE SP ORSA SEE KTIRENIGTATINTTARERAT
RIESDAGEN.
PRESTESTÅNDET,
Plenum den 29 Juli.
(Slut från gårdagsbl.)
Professor Geijer erkände syftningen I betankar
det, och fann sig upplyst af flera aktade Siånds
medlemmars nu yttrade erfarenhet. Var af de
tanka, att, för att förstå en regel rätt och full
uadanteagen böra tegas i bet:aktande, och, låogt i
från att störa, tvertom styrka satsen. Föräldrsun
dervisningen har af ålder varit och är grunden fö
all undervisning, och i landets norra delskötes un
dervisnirgen ännu mest och bäst af föräldrar. Ta
laren har Med förvåning hört omtalas, att det
är ovanligt der finna en sllmoge, som har det ord
som hos medbröderno ofta saknas. Den har sin
gockenbibliotek, och är begärlig på all sorts kun
skaper. Tsalarea skulle derföre önska höra, ku u
vida de nu gjorda förslagen der kunde tillåmpss
I söder deremot är undervisnings- och skolverke
högst kominet; men emellan dessa båda ytterlighe
ter fianas många mellangrader, med och utan fast:
och ambulatoriska skolor. Talsren gjorde nu de:
anmärkning, att, då det obestridligt finnes en hö
gre och en lägre folkskola, en fast och en embula
torisk, han skulle vilja beståmdt veta, till hvilzen
dera betänkandet borde lämpeg. Då en ristig ia
nanläsning och grundlighet i elementerna äro si
vigtiga för all vidare uiveckling, och dessa säkras
vinnas i da fasta gkolorne, så böra decsa, sisom
egentliga vilkoret för undervisningens framgång, på
glit sätt befrämjse; och är det just I den fasta sko
lan som Staten bör komplettera det ofullständiga I
föräldra- och ambulatoriska undervisningen cc.
ersätta både. Staton står således närrsare den fa-
sta skolan, och bör ej våra främmende för bidrag,
då köramuneine bestått skolsum ceh boställa
raren. Dessa lärarebefattningar kunde gan:ka väl
genom prester underbjelpas; ja dot vers till och
med ej omöjligt, utlan efier talarenas öfvertygelse,
juit tilldörligt, att adjunkter oah komministrar vo-
to fölklärare och att prebenden, stomhemman och
andra pastorernes bi-inkomster ind:oges och in-
skränktes till sådane lärares förraop. Ejest böra lä-
rare, enligt talarens tanka, bäst bildas i srdra skolor.
Läraren vld foläskolen i Upsala, Oldberg, hir bildst
flire sådsre uten acvnsnp belöning, än av bafra gjort
hvad han ansett för sin pligt. Sådant förtjanede efter
följd och belöning. Det föreslagna tvänget bordsisam-
marhang med ksrkorid och tyrkodi:ciplin bebind-
las. På den fasta skolan fäste ta!sren slutliga upp-
märkscmhat emedin på den hbiilede folkets möj
liga undervisztivg cch bättro bildning; dock böra
olika fö: hålleanden tagas I betrektinde.
Professor Grafström anmärkte, avs för nor:länd
eka pastorat endast ambulatoriska skolor voro möj-
lige; önskade dock en centralskola eller ew exa-
minatorium. HKiagado dertiver stt ionarlärningen
bö;jst så vanvårdas, stt det vora beklagansvärdt;
innanläsningen är likväl gruadsa för låsningen he-
la iifvet igenom. Pastors närvaro i-skolan är o
möjlig, men sändegsskolorna eller i Norrland Lör-
dagsekolorna ändamålsenlige. Har sjelf stiftat en
sådan. Rekommendirade hemmelätning; cch trad-
de att ej blott undervisniogsämnen böra utsät-
tas, utan äfven kusskapsmått, så framt ej tko-
lorna skola sjunka. Ett visst målt, för aw kur-
na ekta sig för list och bedrägeri är mnödigt,
och detta borde Staten kun: gifva tillfällo till att
inbemts; ceh vare det föreslagna micimum ej för
mycket, helst i Norrland, der begöret att lära är
stort. Tvånget är ej heller någon Spartansk Lård-
het; endast rättighet att rycia barn uzden van-
vårdnad.
Biskop Butsch trodde, då han deltog i de förbe-
redande åtgärderna, att folkskolorna borde upp-
komma af i hverje kommun funnet behof; att Sia-
tens åliggande bestode uii att anordna bildning för
lärare och envisa ett visst penningebelopp för de
församlingar, som sjelfva villa bidraga, och att
kommunerna sadan borde få afgöra det öfriga. Ville
öreslegit ett bidrag af Staton en gång för alla, men
tt årligt hado mycket för sig. Talaren satte sig
j emot återremiss, för jemrings tkull, ehuru han
ökt bidraga till den rådande åsigtens befrämjande.
Biskop Iedren: Svenska folkets praktiska bild-
ing vore mest traditionell och kunde kalles des
Ideikommiss. Ansåg, cå här ej kan vara fråga
m högre tjenstemanna-bildning, hvarför redan är
Örjdt, Staten ej böra klandras, ora ten lemnar för-
Idra-rätten i fred, då den i alla fell är kögre och
igtigare för uppfostran. Brådstöriande reform vore
nenlig. Biträdde Hr Agardhs reservation; ty med
rkännende af! principen uppstode likväl tre svå-
igheter för verkställandet: fattigdom, förnärmad
öräldre-rätt, och ett näppeligen vunnet ändamål.
Jessutom finnes I förslaget en dugplicitet: fråga ej
lott om folkskola, utan äfven om lärdomsskol!s,
y med tillägg af ett modernt språk vore denna gif-
en, eller åtminstone spologist-skolan. Kristlig
ndervisning är högsta behofvet. Stiftetyrelserna
öra lemna lärarne undervisning; och kör punkton
m presterskapats bivistande ef skolorna utgå, då
e hvarken äro pligtige derti!l eller förbjudes. Ditär
Ibörligt att de, så mycket som möjigt, egn2 dem
in uppmärksamhe!. Miniml-kunskapen bör såsom
orm qvarsiå. Söndagsskolorna vore mindre nö-
ige. Dessutom för mycket reglementersdt.
Prosten Sv.delius instämde i Hr Agardhs reserva-
Jon. Föräldra-undsrvisningen bör bibehållas, ech
aditionel kunskap, såsom mera ändamålsenlig och
fverda, befråmjes, då förståndet alltid bättre på
etta sätt utvecklas. Härpå anfördes exompel. Teal.
nsåg derjemte, såsom Geijer, att det bör vera en
jzre och en lägre skolr,
Doktor Moren gillade grunderna, när de skarpa
interna blifvit afekrapade. Husbonde bör blott an-
äla tjenstehjons barr, fj svara för dem. Fruktade
t femilj-lifvet, som är nära upplöst, ej hjelpes af
idervisningen. Hemmaläsning är i flera fall skad-
s Tange Ida md ÅL me fann und aopsla
At If) I je HH Ng VR AA - PR AA TR AA —-