AE SP ORSA SEE KTIRENIGTATINTTARERAT RIESDAGEN. PRESTESTÅNDET, Plenum den 29 Juli. (Slut från gårdagsbl.) Professor Geijer erkände syftningen I betankar det, och fann sig upplyst af flera aktade Siånds medlemmars nu yttrade erfarenhet. Var af de tanka, att, för att förstå en regel rätt och full uadanteagen böra tegas i bet:aktande, och, låogt i från att störa, tvertom styrka satsen. Föräldrsun dervisningen har af ålder varit och är grunden fö all undervisning, och i landets norra delskötes un dervisnirgen ännu mest och bäst af föräldrar. Ta laren har Med förvåning hört omtalas, att det är ovanligt der finna en sllmoge, som har det ord som hos medbröderno ofta saknas. Den har sin gockenbibliotek, och är begärlig på all sorts kun skaper. Tsalarea skulle derföre önska höra, ku u vida de nu gjorda förslagen der kunde tillåmpss I söder deremot är undervisningsoch skolverke högst kominet; men emellan dessa båda ytterlighe ter fianas många mellangrader, med och utan fast: och ambulatoriska skolor. Talsren gjorde nu de: anmärkning, att, då det obestridligt finnes en hö gre och en lägre folkskola, en fast och en embula torisk, han skulle vilja beståmdt veta, till hvilzen dera betänkandet borde lämpeg. Då en ristig ia nanläsning och grundlighet i elementerna äro si vigtiga för all vidare uiveckling, och dessa säkras vinnas i da fasta gkolorne, så böra decsa, sisom egentliga vilkoret för undervisningens framgång, på glit sätt befrämjse; och är det just I den fasta sko lan som Staten bör komplettera det ofullständiga I föräldraoch ambulatoriska undervisningen cc. ersätta både. Staton står således närrsare den fasta skolan, och bör ej våra främmende för bidrag, då köramuneine bestått skolsum ceh boställa raren. Dessa lärarebefattningar kunde gan:ka väl genom prester underbjelpas; ja dot vers till och med ej omöjligt, utlan efier talarenas öfvertygelse, juit tilldörligt, att adjunkter oah komministrar voto fölklärare och att prebenden, stomhemman och andra pastorernes bi-inkomster ind:oges och inskränktes till sådane lärares förraop. Ejest böra lärare, enligt talarens tanka, bäst bildas i srdra skolor. Läraren vld foläskolen i Upsala, Oldberg, hir bildst flire sådsre uten acvnsnp belöning, än av bafra gjort hvad han ansett för sin pligt. Sådant förtjanede efter följd och belöning. Det föreslagna tvänget bordsisammarhang med ksrkorid och tyrkodi:ciplin bebindlas. På den fasta skolan fäste ta!sren slutliga uppmärkscmhat emedin på den hbiilede folkets möj liga undervisztivg cch bättro bildning; dock böra olika fö: hålleanden tagas I betrektinde. Professor Grafström anmärkte, avs för nor:länd eka pastorat endast ambulatoriska skolor voro möjlige; önskade dock en centralskola eller ew examinatorium. HKiagado dertiver stt ionarlärningen bö;jst så vanvårdas, stt det vora beklagansvärdt; innanläsningen är likväl gruadsa för låsningen hela iifvet igenom. Pastors närvaro i-skolan är o möjlig, men sändegsskolorna eller i Norrland Lördagsekolorna ändamålsenlige. Har sjelf stiftat en sådan. Rekommendirade hemmelätning; cch tradde att ej blott undervisniogsämnen böra utsättas, utan äfven kusskapsmått, så framt ej tkolorna skola sjunka. Ett visst målt, för aw kurna ekta sig för list och bedrägeri är mnödigt, och detta borde Staten kun: gifva tillfällo till att inbemts; ceh vare det föreslagna micimum ej för mycket, helst i Norrland, der begöret att lära är stort. Tvånget är ej heller någon Spartansk Lårdhet; endast rättighet att rycia barn uzden vanvårdnad. Biskop Butsch trodde, då han deltog i de förberedande åtgärderna, att folkskolorna borde uppkomma af i hverje kommun funnet behof; att Siatens åliggande bestode uii att anordna bildning för lärare och envisa ett visst penningebelopp för de församlingar, som sjelfva villa bidraga, och att kommunerna sadan borde få afgöra det öfriga. Ville öreslegit ett bidrag af Staton en gång för alla, men tt årligt hado mycket för sig. Talaren satte sig j emot återremiss, för jemrings tkull, ehuru han ökt bidraga till den rådande åsigtens befrämjande. Biskop Iedren: Svenska folkets praktiska bilding vore mest traditionell och kunde kalles des Ideikommiss. Ansåg, cå här ej kan vara fråga m högre tjenstemanna-bildning, hvarför redan är Örjdt, Staten ej böra klandras, ora ten lemnar förIdra-rätten i fred, då den i alla fell är kögre och igtigare för uppfostran. Brådstöriande reform vore nenlig. Biträdde Hr Agardhs reservation; ty med rkännende af! principen uppstode likväl tre svåigheter för verkställandet: fattigdom, förnärmad öräldre-rätt, och ett näppeligen vunnet ändamål. Jessutom finnes I förslaget en dugplicitet: fråga ej lott om folkskola, utan äfven om lärdomsskol!s, y med tillägg af ett modernt språk vore denna gifen, eller åtminstone spologist-skolan. Kristlig ndervisning är högsta behofvet. Stiftetyrelserna öra lemna lärarne undervisning; och kör punkton m presterskapats bivistande ef skolorna utgå, då e hvarken äro pligtige derti!l eller förbjudes. Ditär Ibörligt att de, så mycket som möjigt, egn2 dem in uppmärksamhe!. Miniml-kunskapen bör såsom orm qvarsiå. Söndagsskolorna vore mindre nöige. Dessutom för mycket reglementersdt. Prosten Sv.delius instämde i Hr Agardhs reservaJon. Föräldra-undsrvisningen bör bibehållas, ech aditionel kunskap, såsom mera ändamålsenlig och fverda, befråmjes, då förståndet alltid bättre på etta sätt utvecklas. Härpå anfördes exompel. Teal. nsåg derjemte, såsom Geijer, att det bör vera en jzre och en lägre skolr, Doktor Moren gillade grunderna, när de skarpa interna blifvit afekrapade. Husbonde bör blott anäla tjenstehjons barr, fj svara för dem. Fruktade t femilj-lifvet, som är nära upplöst, ej hjelpes af idervisningen. Hemmaläsning är i flera fall skads Tange Ida md ÅL me fann und aopsla At If) I je HH Ng VR AA PR AA TR AA —