SILIVeEV IVIEVT919) VVS JB MIM
Rulbergs borålsgda motion, angående kanslist-arf
vodens, tunde i sammanbang med förevsrands äm
pe bebandlss. Sedan Talmacanen härtilisvsrst, at
Rutberas motion ej kunde förekomma i annan ord
nivg, än bordlistan utvisads, fortfor Lars Larsson
aJag innahålier då med vidare yttrande, emedan jar
anser närvarande tvist endast vara en ordstrid
hvilken utan tvifrel i samma form framdeles å.ej
förekommer.n
Rulberg: Sekretereren har debiterat mig fö
yttranden, dem jag aldrig haft. Han bir anför
en hop gruadlöse dikter, endast för att kseta stug:
ga på mig. Jag ämnar låta offentliggöra detta, oc:
får nu förklara, att sokreieraren uppesbart för Stån-
det ljugit. Han kar sjelf handlat efter dåliga och
Jåga motiver; och detia är icke något ovanligt bo:
honom.
Heurlin begärda del af protokollet för den 4 den-
pes, i hvad det rörer hang yttranda vid jusieringen
af protokollet för den 20 Juai.
Diskussionon förklarades slutad, och Talmsnnen
framställde den proposition, om Ståndet ansig Rui-
bergs förfarande vid ifrågakomna tillfälle böra för-
anleda till den af sekreteraren yrkado åigärd.
Denna proposition blef af Ståndet med endast
nej besvarad; hvaremot Ståndst biföll Talmennens
sedermera gjorda hemställan, ats förevarands ämna
måtte alldeles förfalla. Ut supre. Ia fidem,
N. A. Heurlin.
EE
Ridd. och Adelns öfverläggning om den förra
Rådgifvare-persenalens daecharge.
Enaligt dot löfte vi gifvit läsaren, aut redogö-
ra för det hufvudsakligaste af Ståndens i flere
fall märkvärdiga debatter om dechargebetän-
kandet, följer i dag början af den på Riddar-
huset, med förre Stats-Sekreteraren Hr Skog-
mens anförande, hvilket svårligen kunnat för-
kortas.
AM 41. Uiskottets anmärkningar emot rådgif
vende ätgärder vid tillsättande af 2:e Ressinspek-
torer vid Tullverket.
cAnmärkningarnes befogenhet erkänner. Afse-
ende bör dock göras på de serekilda omständigho-
terne vid ifrågavarande tjensters tillsättande.n
JM 15. Anmärkoing omot dispositionen af de
lotter i Kommersorådet Paul Edv. Filtsns qvarlå
tenskap, som han genom testamente anslagit til:
civile embets- och tjenstemäns samt deras enkors
och barns underhåll, i sammanhang med den all
mäana pensionsregisring, som då var under ar-
be:e.
De donerade medlen voro af Testator ställda
under Kongl. Msj:ts disposition. Det obestämda
i stiftningens utiryck gifver full frihet i afssende
på sältel, huru räntesfkastningea må användes tili
underbåll för civila embete- och tjonstemän samt
deras epkor och barn. Om beloppet hade ingått
tiil civilstatens pensionskassa, såsom försvärkning i
dess fond, så hade verkan deraf på pensioneringen
i det hela varit ringa; hvaremot det vid fore vill
fällen är af nytta, awt sersailda medel finnas, deraf
understöd må kunna lemnas dels sådana civila em-
bets- och tjenstemän, som äro från delaktighet i
pensionskassan utfeslutne, dels enkor och bern, för
hviika serdeles bevokando omständigheter före-
komma.
På detta sätt vinnes ock bäst Testaiors afsigt,
att de axrslagna medlen skulle bilda afskiljda, rän-
tebärande fonder, under benämning af Jonas och
Paul Fileens donerade fonder.
JG 18, 2 mom. Asmäkuiog, rörande etiåhan-
deis- och pjöfartsfonden år 4837 upptsgei lån för
ön Barthelemy, under gårauti af Hans Mej;ts hand-
kassa.
aNigot beslut om vilkoren för lånet fattsdes ej
i Sietsvådet. Lånet utgafs af Konvojkommissaria-
tet emot den förbindelse, som Kongl. Maj:t lät
aflemna. Så väl ränta som besiämda afbetalningear
af 5000 Rår hvarje halft år hafva blifvit ordent-
ligen erlagde. Auomäkningen syacs således vara
både öfverflödig och olämplig.
M 21. Anmärkning, att ersätining af tullred-
len blifvit vägred för inqvartering af befäl och
manskap, kommenderade till tullbevsknirg inom
Malmöbus Län är 1835.
Då den ifrågasatta ersättningen blifvit efslagen,
med tillämpning af föreskrifierne utlingvarterings-
och tågordningarne, synes skällg azxledning till an-
märkning hafva saknata
M 25. Serskllda anmärkningar, i anledning af
de åren 4834 och 4838 afslutade handelsfördrag
med Ryssland.
Om de af Föradreaganden för Hendels- och Fi-
nansärenden vid dessa tillfällen afgifna underdå-
niga yttrandea hade blifvit fullständigt anförda,
så skulle de hafva ådagalagt hans omsorg ett be-
främja rikets fördel och att successive uppvå det
mål, som Rikeis Ständer, uti deras till Kongl.
Maj:t aflåtna uederdånlga skrifvelser i ämnet, åsyf- )
tat, nämligen att handeln mellan Sverge och Fin-
land må, utan serskilda undantagsbestämmelser,
ställas på samma fot, som Svergas handel med
främmande länder i allmänhet. Dstta mål är nu
nära att uppnås ech önpskligt blir att, ehuru det l
etvifvelaktigt kommer att verka menligt på Stock-.
holms handelsförhållanden, all dea fördel för riket
på det hela, som man sig deraf värtat, må vinnas.
JM 26. Serskilta anmärkningar, 1 anledning af!
beviljade undantag från gällande författningar.
I alla tider och i alla länder hafva undantag
ifrån ekonomiska författningar mist ega rum, eme-
dsn det är omöjligt, att, vid deras utfärdande, för-
utse alla serskilda omständigheter. Dispensations-;:!
rätten i administrativa mål är jemförlig med be-
nådningsrätten i brottmål, utan hvilken högsta rätt!
kan biifva oförrätt; och då undantagen, utan af-l
saenda på sökandernes personlighet, beviljats efter i
samma grunder, lika för alla, som befunnit sig i
lika förhållande, så synes skälig anledning till kla-
gan ej förekomma.
Hvad serskildt beträffar anmärkningen om olämp-
ligheten, att den 7 April 4837 bevilja tulifri ut-:
försel af spanmål, och derefter, den 2 November
samma år, nedsätta införselstulien å vissa sädes-
slag, samt år 4838 på serskilde, korta terminer,
förlänga nedsättnipgarne uti införselstullen; så bör
bärvid märkas, att den första åtgärden grundade sig
på resultat af 4836 års skörd; den andra på 1837