SILIVeEV IVIEVT919) VVS JB MIM Rulbergs borålsgda motion, angående kanslist-arf vodens, tunde i sammanbang med förevsrands äm pe bebandlss. Sedan Talmacanen härtilisvsrst, at Rutberas motion ej kunde förekomma i annan ord nivg, än bordlistan utvisads, fortfor Lars Larsson aJag innahålier då med vidare yttrande, emedan jar anser närvarande tvist endast vara en ordstrid hvilken utan tvifrel i samma form framdeles å.ej förekommer.n Rulberg: Sekretereren har debiterat mig fö yttranden, dem jag aldrig haft. Han bir anför en hop gruadlöse dikter, endast för att kseta stug: ga på mig. Jag ämnar låta offentliggöra detta, oc: får nu förklara, att sokreieraren uppesbart för Ståndet ljugit. Han kar sjelf handlat efter dåliga och Jåga motiver; och detia är icke något ovanligt bo: honom. Heurlin begärda del af protokollet för den 4 denpes, i hvad det rörer hang yttranda vid jusieringen af protokollet för den 20 Juai. Diskussionon förklarades slutad, och Talmsnnen framställde den proposition, om Ståndet ansig Ruibergs förfarande vid ifrågakomna tillfälle böra föranleda till den af sekreteraren yrkado åigärd. Denna proposition blef af Ståndet med endast nej besvarad; hvaremot Ståndst biföll Talmennens sedermera gjorda hemställan, ats förevarands ämna måtte alldeles förfalla. Ut supre. Ia fidem, N. A. Heurlin. EE Ridd. och Adelns öfverläggning om den förra Rådgifvare-persenalens daecharge. Enaligt dot löfte vi gifvit läsaren, aut redogöra för det hufvudsakligaste af Ståndens i flere fall märkvärdiga debatter om dechargebetänkandet, följer i dag början af den på Riddarhuset, med förre Stats-Sekreteraren Hr Skogmens anförande, hvilket svårligen kunnat förkortas. AM 41. Uiskottets anmärkningar emot rådgif vende ätgärder vid tillsättande af 2:e Ressinspektorer vid Tullverket. cAnmärkningarnes befogenhet erkänner. Afseende bör dock göras på de serekilda omständighoterne vid ifrågavarande tjensters tillsättande.n JM 15. Anmärkoing omot dispositionen af de lotter i Kommersorådet Paul Edv. Filtsns qvarlå tenskap, som han genom testamente anslagit til: civile embetsoch tjenstemäns samt deras enkors och barns underhåll, i sammanhang med den all mäana pensionsregisring, som då var under arbe:e. De donerade medlen voro af Testator ställda under Kongl. Msj:ts disposition. Det obestämda i stiftningens utiryck gifver full frihet i afssende på sältel, huru räntesfkastningea må användes tili underbåll för civila embeteoch tjonstemän samt deras epkor och barn. Om beloppet hade ingått tiil civilstatens pensionskassa, såsom försvärkning i dess fond, så hade verkan deraf på pensioneringen i det hela varit ringa; hvaremot det vid fore vill fällen är af nytta, awt sersailda medel finnas, deraf understöd må kunna lemnas dels sådana civila embetsoch tjenstemän, som äro från delaktighet i pensionskassan utfeslutne, dels enkor och bern, för hviika serdeles bevokando omständigheter förekomma. På detta sätt vinnes ock bäst Testaiors afsigt, att de axrslagna medlen skulle bilda afskiljda, räntebärande fonder, under benämning af Jonas och Paul Fileens donerade fonder. JG 18, 2 mom. Asmäkuiog, rörande etiåhandeisoch pjöfartsfonden år 4837 upptsgei lån för ön Barthelemy, under gårauti af Hans Mej;ts handkassa. aNigot beslut om vilkoren för lånet fattsdes ej i Sietsvådet. Lånet utgafs af Konvojkommissariatet emot den förbindelse, som Kongl. Maj:t lät aflemna. Så väl ränta som besiämda afbetalningear af 5000 Rår hvarje halft år hafva blifvit ordentligen erlagde. Auomäkningen syacs således vara både öfverflödig och olämplig. M 21. Anmärkning, att ersätining af tullredlen blifvit vägred för inqvartering af befäl och manskap, kommenderade till tullbevsknirg inom Malmöbus Län är 1835. Då den ifrågasatta ersättningen blifvit efslagen, med tillämpning af föreskrifierne utlingvarteringsoch tågordningarne, synes skällg azxledning till anmärkning hafva saknata M 25. Serskllda anmärkningar, i anledning af de åren 4834 och 4838 afslutade handelsfördrag med Ryssland. Om de af Föradreaganden för Hendelsoch Finansärenden vid dessa tillfällen afgifna underdåniga yttrandea hade blifvit fullständigt anförda, så skulle de hafva ådagalagt hans omsorg ett befrämja rikets fördel och att successive uppvå det mål, som Rikeis Ständer, uti deras till Kongl. Maj:t aflåtna uederdånlga skrifvelser i ämnet, åsyf) tat, nämligen att handeln mellan Sverge och Finland må, utan serskilda undantagsbestämmelser, ställas på samma fot, som Svergas handel med främmande länder i allmänhet. Dstta mål är nu nära att uppnås ech önpskligt blir att, ehuru det l etvifvelaktigt kommer att verka menligt på Stock-. holms handelsförhållanden, all dea fördel för riket på det hela, som man sig deraf värtat, må vinnas. JM 26. Serskilta anmärkningar, 1 anledning af! beviljade undantag från gällande författningar. I alla tider och i alla länder hafva undantag ifrån ekonomiska författningar mist ega rum, emedsn det är omöjligt, att, vid deras utfärdande, förutse alla serskilda omständigheter. Dispensations-;:! rätten i administrativa mål är jemförlig med benådningsrätten i brottmål, utan hvilken högsta rätt! kan biifva oförrätt; och då undantagen, utan af-l saenda på sökandernes personlighet, beviljats efter i samma grunder, lika för alla, som befunnit sig i lika förhållande, så synes skälig anledning till klagan ej förekomma. Hvad serskildt beträffar anmärkningen om olämpligheten, att den 7 April 4837 bevilja tulifri ut-: försel af spanmål, och derefter, den 2 November samma år, nedsätta införselstulien å vissa sädesslag, samt år 4838 på serskilde, korta terminer, förlänga nedsättnipgarne uti införselstullen; så bör bärvid märkas, att den första åtgärden grundade sig på resultat af 4836 års skörd; den andra på 1837