TtxxqTruaoeooocecooramhacaoucssmsemsseminommpaemsmsemsmamenm sem
RIKSDAGEN.
UTSKOTTS-BETÄNKANDEN.
KonstilutionsUtskollets memorial M 18, med för:
slag till ändring af 4 8 Regeringsformen.
Utskottet har funnis sig uppmanadt, dels af de
missförstånd om Konungsas rådgifvares skyldighe.
ter, hvilka, i anledning af det i Regeringsformens
4 förekommande uttryck, att Konusgen eger al-
lena styra Riket, både inom och utom national-
representationen, blifvit yttrade, dels af olämplig-
heten att i närvarande förbållanden bibehålla den
omständighet, med hvilken man ansett sig i slutet
af samma böra uttrycka, att i Statsrådot äfven
kunna inkallas ofrälse män, att föreslå till gruad-
lagsenlig behaedling, följande förändrade redaktion
af denna S, nemligen:
Konungen eger att styra Riket på det sätt, den-
na Regeringsform föreskrifver; inhemte dock, i de
fail, här nedanföre stadgas, undorrättelse och råd
af ett Statsråd, hvartill Konungen kallar och ut-
nämner kunnige, erfarne, redlige ooh allmänt ak.
tade, infödde Svenske män af den rena evangeliska
läran.n
Grefve Spens och Prosten Hesliström hafva reser-
verat sig emot att i samma förslag intaga frågan
om frälse och ofrälse ledamöter, samt uteslutandet
af ordet aallena; och Professor Geijar emot bori-
tagandet af detta vigtiga ord, hvarigenom han an-
ser nya missförstånd framkallas.
Som man vet, står likväl qvar i 9 S Regserioga-
formen, att Konungen eger allena besluts.
KonstilutionsUtskottelts memorial JM 49, innefat-
tar ett förtydligande af 35 Regeringsformen, nöd-
vändigt i anledning af förändrade b:nämnisgar på
några militäriska embeten och korpser, m. Im,
KonstilutionsUtskollets memorial M 20, angående
ändring i 34 8 Regeringsformen. Hå:i föreslås
följande nya redaktion i scdnaro perioden:
aLadamot af Statsrådet eller af Högsta Domstolen
må icke tillika annat embeta innehafva, ej heller
till förrättande deraf förordnas.n
KonstitutionsUtskottets memorial AM 21,angående
ändrisg och tillägg i 39 Riksdarsordningen, till-
styrker följande grundlsags stadgande:
cRiksens Ständers Utskott, Revisorer och Nämnder
samt Utskotts-afdelningar välje inom sig ordföran-
de; äfvenså Fullmäktige i Banken och Riksgälds-
kontoret, hvilka dock skola efter hvarje års för-
lopp nytt val företaga. Främste närvarande leda-
moten af Ridderskapet och Adeln före ordet, innan
val skett, samt i fall ordföranden för något till-
fälle icke är tillstädes. Skulle ordförande wtöfver
en vecka vara förhindrad att ordförandeskapet be-
strida, ankomme det på ledamöterne, revisorerne
eller fullmäktige aut nytt val anställa. Ordföran
de i Utskott före äfven ordet, när Utskottet för-
stärkes.n
KonstitutionsUtskottets memorial M 22, innefat-
tar svar på en emot Konuogens nuvarandsa rådgif-
vare af Hr Petre i Borgsreståndet anmäld anled-
ning till anmärkning, för det Konungens Stais:åd
ej var i grundlagsenlig ordning organisersdt, då
Kongl. skrifvelsen den 49 Maj sogående Statsrådet
Ihres förordnande till Rikets Ständer öfverlemna-
des. Utskottet yitrar, aatt eburu Utskottet anser
det ej vara med grundlagens anda och mening öf-
verensstämmande, att Statsrådet icke är, i afsecn
de på ledamöternes antal, bragt i det skick, att
mål af synnerligare vigt och orafattning kunna der
afgöres; likväl och som det förbe:ö:de Kongl. skiif-
velse åtföljande utdrag af Statsrådets protokoll för
den 49 sistlidne Maj utvisar, att Siatsrådets leda-
möter då varit tillstädes till det antal, som, för
fattande af beslutet rörande simma skrifvelse, jom-
likt 8 Regeringsformen, varit erforderligt, fioner
Utskottet sig desto mindre kuana på grund af i-
frågavarande från Borgarestindet remitterade an-
märkningsanledning, vidtaga någon åtgärd, som det
möjligen mött svårigheter att redan till nämnds
dag, eller endast få dagar efter det Statsrådet er-
höll sin förändrade organisation, bringa detsamma
till fulltalighet.n
Hr Lars Hjerta ingaf för en liten tid sedan
till KonstitutionsUtskoitet en motion om den
förändring i 28 :n R. F., att titlar utan
medföljande embete eller tjenst eller med hö-
gre värdighet än den, innehafvande embete
eller tjenst medför, ej må förlänas. Denna
motion, som åsyftar ett botemedel mot tlitel-
sjukan, har Utskottet bifollit och afgifvit förslag
til! Ständerna i enlighet dermed.
Samma Utskott har föreslagit ett gan:ka än-
damåilsenligt tillägg i 28 S:n R. F., att utländsk.
man, som varit inom riket under 40 år bosatt,
samt mantals- och skattskrifven, och hvars för-
bindelse till främmande makt, efter 2flagd tro-
och huldhets-ed åt Sveriges konung, under de
sednaste fem åren varit upplöst, må njuta ena-
banda rättigheter, med infödd Svensk man,
dock utan att kunna utnämnas till konungens
rådgifvare eller kommendant å fästning.
StatsUtskottet har i går, med sex rösters
pluralitet, afstyrkt bifall till Kongl. Maj:ts pro-
position om pensioner åt f. d. Statsråderne
Hård och Åkerhjelm; nen deremot med 4
rösts pluralitet tillstyrkt lönens uppförande på
indragningsstat åt f. d. Statssekreterarne von
Hartmansdorff och Grip.
Stats-Utskotltets utlåtande J4 213 angående åter-
remissen af 5:te Hufvudtiteln, innefattande anslag
för vetenskaperna och de sköna konsterna. Stats-
Utskottet vidhåller sitt förra, af Borgare- och Bon-
destånden bifallna förslag, att icke bifalla anslag
till jettoner för Svenska Akademien; sitt i samma