hant till hvilken komposition han tagit idken af
et spanska dansar-sällskepet, som för närvarande
isar sig i Köpenhamn, samt en acAmor och Hy-
nen.
Heiberg har skrifvit ett nytt drama aSjusofvar-
lagen, hvartill Hartman gjort musiken. Publi-
(eng meningar äro om detta stycke delade. Kom-
;stentadomare fianas dock, som sätta det i poetiskt
värde fullt ut lika högt som cElverhöiv och gAl-
arne. Heiberg har äfven författat en liten dre-
matiskt bagatell, kallad Emilies hjertklappnping,
iom gjort furore, hvilket till icke ringa del får till-
skrifvas fru Heibergs mästerliga spel i pjesen.
Dsn unga skalden H. P. Holst, hvars dikter vun-
nit evanligt bifall för sin djupa känsla och sti-
lens elegans, bar ef regeringen erhållit ett resesti-
pendium ef 4200 Riksbankdaler i två år, och er-
nar sig med det första till Italien.
Ingemann har såsom inbjudelseskrift till solen-
niteterne vid Sorö akademi isnledning af krönings-
festen utgifvit ett skaldestycke, benämndt: Sky-
himlen eller den Luke Howsrdska Skylformations-
Iere betragtet som Billedform for Naturpoesiern
semt en Innan liten skrift al samma art: Stjerne-
bilederneas Symbolik. -
Af Andersen har utkommit ett nytt häfte cÄf-
ventyr för :barp, innehållande cSvinaherden, cRo-
sensifen och Jon Blund. Denne skald håler för
öfrigt på med en ny tragedi cMeurer-pigen,.
— Qvotlidienne berättar följande anekdot. Hr
Guizot, (Franska ministern i London,) har väl en
vagn, men inga håstar, och begsgnar sin vagn icke
efisre än då han far till hofvet; alla sina öfriga
angelägenheter uträttar ban till fors. Då han här-
om dagen begaf sig till utrikes ministern, och det
börjede regas, kom Lord Palmerston åkande förbi
ech Guizot blef öfverstänkt med smuts. Lorden
ropade till kusten att han stänkt ner Hr G. Jeg
kände intet Hr Guizot, ers herrlighet,, sade kus-
ken urskuldande. Skall du inte känna franska
ministern på hans gråa hatt och paraply?, röt
loröen.
— En andlig tick i biktstolen af en person
det förtroende att denno varit och stulit ett svin
hos en slagtare. aMinsann det var ett svårt brott.
Det måste nu godtgöras sade patern. aDet är just
också det jeg vill, sade den biktande, och jag har
pengar med mig, som jag ämnade bedja er lemna
slagtaren för svinet, utan att förråda mitt namn.p
Patern tog penningarna och l!ofvade verkställa upp-
draget. Omkring ett år derefter återkom samma
parson och hade en ungefärligen dylik bikt att af-
börda sitt samvete, jemte penningar nu som förra
gången. Patern motteg dem och gaf syndaren ef-
ter en allvarsam förmaning att återvända på rätta
vägen, absolution; men osktadt alla förmaningar
återkom han likväl tredje året i samma ärende.
cAr då, utropade patern, den skändligaste af alla
laster, begäret efter andras egendom, så rotfästad
hos er, att ni ej ken afhålla er derifrån? Hvad
her ni för godt deraf, då ni likväl ännu eger nog
samvete att godtgöra ert brott? Kan ni icke hel-
dre ärligt köpa svinet, än stjäla det? Nej, bästa
Hr pater, sade tjufven, om jag köper det, så är
det slagtaren som bestämmer priset; nu deremot
är det jag sjolf.n