vnen, den han ej kunde godkänna.
Nils Persson från Södermanland: Jag skulle vis-
serligen vara benägen att instämma uti Utskottets
- I tillstyrkan om cestonalens försvinnande, så vida
Statens tillgångar det medgåfve. Hade den perso-
, nella skyddsafgiften blifvit afskaffad, så hade detta
J kommit embetsmännen, liksom andra medborgare
j) till godo. Men då sådant ej kunnat ske, vore det
I mindre konseqvent att afskaffa centonalen, så vidt
ej per mille afgiften jemväl kunde försvinna.
En stor del af Ståndet hördes instämma med Nils
Persson och Heurlin.
I Johannes Johansson från Götheborgs och Bohus
Jlän samt de af Ståndets öfrige ledamöter i Stats-
Utskottet, hvilka reserverat sig emot beslutet om
centonalens upphörande, hänviste till sin vid be-
tänkandet fogade reservation.
Brissman från Skaraborgs län fann det hafva
varit billigare, att fattige torpare och inhyseshjon
blifvit från alla utslagor befriade. Peter Persson i
Slätshult, Jönköpings län, förenade sig med Briss-
man.
Lars Larsson från Elfsborgs län: Centonalen är
en till tjensten hörande afgift. Då någon erhåller
fullmakt på en syssla, så får ban sig till godo be-
räkna alla thy tillhörande fördelar, med förbindel-
se derjemte att utgöra alla medföljande onera. Den,
som erhållit en tjenst, af hvars lön centonalafgift
utgår, bör betala denna afgift lika så väl, som den,
hvilken kommor i besittning af ett skattehemman,
bör utgöra alla dermed förbundna utskylder. Åbe-
repade sin reservation.
Kinlblom: Då Wtskottet nyss förut gifvit tillkän-
na, att det ej kan tillstyrka skyddsafgiftens afskaf-
fande, emedan den behöfves för fyllande af Statens
behof, så ser det verkligen ut, som om Staten blif-
vit rikare uti 2:a punkten af betänkandet, än den
varit vid 4:a punkten.
Rutberg kunde ej tillstyrka cenmtonalens afskaf-
fande, så mycket mindre som en del deraf ingår
till penssionskassan.
Sven Isaksson från Öland yttrade sig i! öfverens-
stämmelse med Nils Perssson.
Widegren erinrade, att Statens inkomst af cen-
tonalen icke är obetydlig, enär den uppgår till cir-
ka 40,000 Rår.
Donna del af betänkandet återremitterades.
Utskottets i sistnämnde pag. framställde: förslag
angående förflyttandet till 2 i den blifvande Be-
villningsförordningen af åtskillige föreskrifter angå-
ende bevillning af löner, som på serskilde ställen af
nu gällande bevillningsstadga finnas upptagna, el-
ler der icke äro tydligå uttryckte. I sammanhang
hvarmed föredrogs 2:a af bilagan.
Härvid utläto sig:
Erik Perssom från Gefleborgs län: Jag anser det
billigt, att för löner, som! uppgå till 400 Rdr må,
erläggas bevillning, lika såväl som enligt 4 8, skydds-
afgift utgår, äfven efter fyllda 60:år, af dem som
hafva en sådar. inkomst.
Fredrik von Zveigbergk: från Skaraborgs lär yr-
kade att bevillningen ar löneinkomster borde utgå
efter viss procent, och att denne måtte höjas för
de högre lönerne. Begärde återremiss. Briseman
från Skaraborgs: län, Peter Perssem 1 Adeltors,
Jönköpings län, Jan Erik Jansson från Wermland,
Sone Persson från Skåne m. f. förenade sig: med
von Zveigbergk.
Lars Larsson:från Elfs3orgs län talade jemväl i
öfverensstämmelse med von Zweigbergk, och yrka-
de återremiss, med begäran, det Ståndet ville: be-
stämdt uttrycka. den åsigt; att äfven den, som: åt-
njuter inkomst af 200 Rdr; må derför erlägga be-
villning..
Rutberg: Vid: sistlidne Riksdag gjordes samma
påstående, men blef då afslaget; så: förmodar jag,
att äfven nu blifver förhållandet. Jag instämmer i
öfrtgt med von Zweigbergk.
Bengt: Gudmundsson frän Halland: Det torde
tillåtas mig göra en anmärkning i afseende på: fö-
reskrifsen, att aden som på flera ställen eller olika
corter åtnjuter löneinkomster skall för deras sam-
amanlagda belepp på ett ställe taxmeras. I min
hemort Halland, har Biskopen öfver Götheborgs
stift 2 prebenden. Pröfningskommitteen i Göthe-
borg är svårligen i tillfälle-att kunna vederbörligen
taxera inkomsterna utaf dessa pastorater., Tåla-
ren yrkade alltså, att de, hvilka på Sers ställen åt-
njuta löneinkomster, derför böra i hvarje serskild
ort påföras bevillning. Lars Rasmusson och Olaus
Eriksson. från Götheborgs och Bohus län förenade
sig med: Bengt Gudmundsson från Halland.
Lars Larsson från Elfsborgs län invände deremot,
att Utsk. just antagit den uti 2 uttryckta prin-
cip för att bereda enhet och lättnad.
Von Zweigbergk skulle: gillat B. Gudmundssons
anmärkning, men erinrade, att då pröfningskom-
mitten blifver vederbörligen underrättad från de
olika orter, der löneinkomsten åtujutes, är det
bäst att bovillningen utgår på ett ställe, emedan den
i sådant fall blefve högre.
— Trysen fann den af Utskottet föreslagna progres-
sion uti lönebevillningen vara ganska ändamålsen-
lig och önskade, att löner under 200 Rdr, eller till
detta jemna belopp, borde befrias ifrån bevillning
derför.
Lundberg från Norrbottens län ansåg deremot
bevillning böra betalas. äfven af löner, som endast
uppgå till 200 Rdr.
Henrik Andersson från Örebro län instämde med
von Zweigbergk.
Erik Persson från Gefleborgs län vidblef sitt yt-
trande, under erinran, att hvar och en må bidraga
till det allmänna.
David Andersson från Halland förenade sig med!
von Zweigbergk och anmärkte, att, för att ej göra
uppbörden för svår, man kunde beräkna bevillnings-
procenten af löner efter jemna summor.
Sven Heurlin fann bevillning af 200 Rådr:s lön
obillig.
Härnti hördes en stor del af Ståndet instämma.
Ståndet fann för godt att återremittera ifrågava-
rande del af betänkandet samt 2:dra af bilagan,
serskildt med afseende å de anmärkningar, som
blifvit gjorda annående centonalens bibehållande.
(Forts. följer.)
STOCKHOLM den 21 Juli.