vnen, den han ej kunde godkänna. Nils Persson från Södermanland: Jag skulle visserligen vara benägen att instämma uti Utskottets I tillstyrkan om cestonalens försvinnande, så vida Statens tillgångar det medgåfve. Hade den perso, nella skyddsafgiften blifvit afskaffad, så hade detta J kommit embetsmännen, liksom andra medborgare j) till godo. Men då sådant ej kunnat ske, vore det I mindre konseqvent att afskaffa centonalen, så vidt ej per mille afgiften jemväl kunde försvinna. En stor del af Ståndet hördes instämma med Nils Persson och Heurlin. I Johannes Johansson från Götheborgs och Bohus Jlän samt de af Ståndets öfrige ledamöter i StatsUtskottet, hvilka reserverat sig emot beslutet om centonalens upphörande, hänviste till sin vid betänkandet fogade reservation. Brissman från Skaraborgs län fann det hafva varit billigare, att fattige torpare och inhyseshjon blifvit från alla utslagor befriade. Peter Persson i Slätshult, Jönköpings län, förenade sig med Brissman. Lars Larsson från Elfsborgs län: Centonalen är en till tjensten hörande afgift. Då någon erhåller fullmakt på en syssla, så får ban sig till godo beräkna alla thy tillhörande fördelar, med förbindelse derjemte att utgöra alla medföljande onera. Den, som erhållit en tjenst, af hvars lön centonalafgift utgår, bör betala denna afgift lika så väl, som den, hvilken kommor i besittning af ett skattehemman, bör utgöra alla dermed förbundna utskylder. Åberepade sin reservation. Kinlblom: Då Wtskottet nyss förut gifvit tillkänna, att det ej kan tillstyrka skyddsafgiftens afskaffande, emedan den behöfves för fyllande af Statens behof, så ser det verkligen ut, som om Staten blifvit rikare uti 2:a punkten af betänkandet, än den varit vid 4:a punkten. Rutberg kunde ej tillstyrka cenmtonalens afskaffande, så mycket mindre som en del deraf ingår till penssionskassan. Sven Isaksson från Öland yttrade sig i! öfverensstämmelse med Nils Perssson. Widegren erinrade, att Statens inkomst af centonalen icke är obetydlig, enär den uppgår till cirka 40,000 Rår. Donna del af betänkandet återremitterades. Utskottets i sistnämnde pag. framställde: förslag angående förflyttandet till 2 i den blifvande Bevillningsförordningen af åtskillige föreskrifter angående bevillning af löner, som på serskilde ställen af nu gällande bevillningsstadga finnas upptagna, eller der icke äro tydligå uttryckte. I sammanhang hvarmed föredrogs 2:a af bilagan. Härvid utläto sig: Erik Perssom från Gefleborgs län: Jag anser det billigt, att för löner, som! uppgå till 400 Rdr må, erläggas bevillning, lika såväl som enligt 4 8, skyddsafgift utgår, äfven efter fyllda 60:år, af dem som hafva en sådar. inkomst. Fredrik von Zveigbergk: från Skaraborgs lär yrkade att bevillningen ar löneinkomster borde utgå efter viss procent, och att denne måtte höjas för de högre lönerne. Begärde återremiss. Briseman från Skaraborgs: län, Peter Perssem 1 Adeltors, Jönköpings län, Jan Erik Jansson från Wermland, Sone Persson från Skåne m. f. förenade sig: med von Zveigbergk. Lars Larsson:från Elfs3orgs län talade jemväl i öfverensstämmelse med von Zweigbergk, och yrkade återremiss, med begäran, det Ståndet ville: bestämdt uttrycka. den åsigt; att äfven den, som: åtnjuter inkomst af 200 Rdr; må derför erlägga bevillning.. Rutberg: Vid: sistlidne Riksdag gjordes samma påstående, men blef då afslaget; så: förmodar jag, att äfven nu blifver förhållandet. Jag instämmer i öfrtgt med von Zweigbergk. Bengt: Gudmundsson frän Halland: Det torde tillåtas mig göra en anmärkning i afseende på: föreskrifsen, att aden som på flera ställen eller olika corter åtnjuter löneinkomster skall för deras samamanlagda belepp på ett ställe taxmeras. I min hemort Halland, har Biskopen öfver Götheborgs stift 2 prebenden. Pröfningskommitteen i Götheborg är svårligen i tillfälle-att kunna vederbörligen taxera inkomsterna utaf dessa pastorater., Tålaren yrkade alltså, att de, hvilka på Sers ställen åtnjuta löneinkomster, derför böra i hvarje serskild ort påföras bevillning. Lars Rasmusson och Olaus Eriksson. från Götheborgs och Bohus län förenade sig med: Bengt Gudmundsson från Halland. Lars Larsson från Elfsborgs län invände deremot, att Utsk. just antagit den uti 2 uttryckta princip för att bereda enhet och lättnad. Von Zweigbergk skulle: gillat B. Gudmundssons anmärkning, men erinrade, att då pröfningskommitten blifver vederbörligen underrättad från de olika orter, der löneinkomsten åtujutes, är det bäst att bovillningen utgår på ett ställe, emedan den i sådant fall blefve högre. — Trysen fann den af Utskottet föreslagna progression uti lönebevillningen vara ganska ändamålsenlig och önskade, att löner under 200 Rdr, eller till detta jemna belopp, borde befrias ifrån bevillning derför. Lundberg från Norrbottens län ansåg deremot bevillning böra betalas. äfven af löner, som endast uppgå till 200 Rdr. Henrik Andersson från Örebro län instämde med von Zweigbergk. Erik Persson från Gefleborgs län vidblef sitt yttrande, under erinran, att hvar och en må bidraga till det allmänna. David Andersson från Halland förenade sig med! von Zweigbergk och anmärkte, att, för att ej göra uppbörden för svår, man kunde beräkna bevillningsprocenten af löner efter jemna summor. Sven Heurlin fann bevillning af 200 Rådr:s lön obillig. Härnti hördes en stor del af Ståndet instämma. Ståndet fann för godt att återremittera ifrågavarande del af betänkandet samt 2:dra af bilagan, serskildt med afseende å de anmärkningar, som blifvit gjorda annående centonalens bibehållande. (Forts. följer.) STOCKHOLM den 21 Juli.