medel 1 varma slättländer. Armeen förlorar dagligen mycket folk, Miliana är uppbränd, Medeahss garnison försvarar sig med stor möda! mot en ordentlig belägring; Blidah, säger General Corbin, ahafva vi 4400 sjuka och sårade, vi befara tyfus, slätten står i lågor, och vi kunra ej) kommunicera med Buffarik. Några regementer hafva förlorat alla sina officerare och föres af sergeanter, och det uppgifves såsom visst, att man i Algier måst beväpna 3500 förbrytare, för att undsätta Blidah., Sednare underrättelser tillägga, att Arabernas ställning icke helier är den bästa, att Fransmännen bragt sina sjuka och sårade till Algier, dit marskalk Valee äfven anländt. SPANIEN. Vid firandet af konstitutionsfesten, har municipalitetet i Madrid utfärdat en proklamation, hvari folket uppmanas att med allvar hålla sig fast vid 4837 års grundlag, så mycket fastare som denna är ett uttryck af folkviljan, och hvarje ögonblick hotas, att med centhusiasm, fira dess antagande, och intill sista blodsdroppan försvara sina rättigbeter, så väl mot inländska och utländska personers machinationer, som mot tyranniets godtyckliga handlingar. Balmaseda har nu verkligen blifvit slagen, nemligen emellan Gordoa och-Narbaja, och Navarra synes derigenom skyddadt, hvaremot, oaktadt förmodan om Cabreras öfverresa till Frankrike, kriget i Catalonien ännu länge kan fortfara. Don Carlos strider nu med bref, som kringspridas genom hans agenter. Uti ett sådant beklagar han sig öfver, att man om hans höga person utspridt rykte att han velat förgifta Drottningen och hennes barn. Han finner sådana beskyllningar, och ännu värre, icke underliga, sedan revolutionens älsklingsson i Frankrike (Hr Thiers), kommit till styret,, men försvarar sig dermed att han till sina generaler gilvit, äfven muntlig, befallning att väl behandla Isabella och hennes barn. Franska regeringen isynnerhet får uppbära skulden för alla hans vedervärdigheter och de konservativa, makterna, bekomma skarpa skrapor för det de icke understödt den som i sex år kämpat för deras rättigheter. ENGLAND. Ministeren, som, enligt hvad förut blifvit berättadt, lyckades att i Underhuset genomdrifva eit amendement af Lord Morpeth till första klausuln af Stanleyska velregistrerings-billen för Irland, hvarigenom det skadligaste af denna bill ansågs hafva blifvit utgallradt, har nu vid . en ny: votering, rörande tredje punkten af. nätnnde bill, lidit ett nederlag. Lord Stanley : hade i denna punkt föreslagit, att alla valmän . skulle en gång om året, i September och Ok14 tober månader, införas: i vallistorna, hvartill åter Lord Morpeth proponerade det amendement, att denna inregistrering skulle kunna ske 4 gånger om året, emedan den lägre folkklassen i September och Oktober vore så sysselsatt med skörden, att mången icke skulle vara i stånd att bestyra om sina valmans-angelägenheter. Detta Lord Morpethbs amendement förkastades med 273 röster emot 274. Tidningarne hafva mycket att göra med prins Alberts mustacher, om hvilka olika uppgifter och aberiktiganden, aflösa hvarandra i bladen. En tidning bade uttryckt sin förundran öfver att. prinsen, som nyligen blifvit chef för ett hussar-regemente, låtit raka af sina mustacher, hvärvid ett annat blad genast var tillreds med den upplysningen, att prinsen gjort det emedan Drottningen icke tyckte om att de kittlade henne på näsan. Nu komma de ministeriella, bladen med det vigtiga beriktigandet: att prins, Albert alldeles icke låtit raka af sig mustacherna. c Midt ibland de många lyckönskningsadresserna, bar Drottningen äfven erhålllt följanI; deaf flere tusen personer undertecknade böneskrift: avi Ers Maj:ts, underdånige och trogne undersåtare, arbetare i staden Leicester, bedja att få underrätta E. Maj:t, att vi försmägta i det största elände, som kan träffa menniskor, nemligen hungersnöd, härrörande af brist på arbete och det höga priset på lifsmedel, hvil-; ket sednare vi äro öfvertygade icke har sin r grund i annat än spannmiålslagarna och deras s svåra inflytelse. Vi hafva tid efter annan ansökt I hos Underhuset om dessa lagars upphäfvande, ( men det har vändt döförat till vår bön och s derigenom visat dess oförmåga att regera ens f 5 n S t f—-— AA kt — PFA JA -— Ra -— oh SM OD stor nation, emedan det försummat det allmännas väl och bringat Er Kongl. throns säkerhet ifara. Derföre hålla vi all vidare åtgärd hos dem onyttig och vända oss till en högre och nådrikare makt, samt bönfalla hos E. Maj:t, att de måtte genast upplösas, för att aflägga räkenskap inföf dem, som utvalt dem, för denna omenskli-s ga och grymma uraktlåtenhet af landets väl on Det af Engelska regeringen alltsedan år 48314 ennm tagot system att sälja länderier, hv:lka fordom för in intet bortskänktes, samt att använda köpeskillingen till kostnadsfri öfvertransport och utstyrsel 3e!