I blottställa hela statsförvaltningen, fördröjas, så är allt
j detta lätt förklaradt genom det naturliga sambandet
, mellan orsaker och verkningar!
I
I Mot formen för Utskottets betänkande och upp-
I ställningen deraf hafva mer och mindre ogillande
yttranden icke utcblifvit. Man säger sig hafva vän-
tat att deruti finna ett mera klingande och vällju-
dande språk, ett uti en högre stil uppfattadt resone-.
Iradt omdöme öfver hela regeringssystemet, samt slut-
ligen ett, såsom en följd af anmärkningarna till Ri-
kets Ständers antagande framställdt formligt förslag.
Härvid torde endast böra upplysas, att ehuru Ut
skottets ordförande hade med mycken talang pro
ducerat ett annat betänkande, deruti nyssnämnde
fordringar voro iakttagne, Utskottet likväl ansäg sig
icke böra antaga detsamma, dels emedan meningar-
na om dess formlighet voro mycket skiljaktiga, dels
ock derföre att Utskottet trodde sig handla mest
opartiskt då Utskottet, så mycket ske kunde, lät sak-
förhållanderna tala för sig sjelf Af dei Utskottets-
betänkande, med anmärkningar för deras i statsrå-
det atsifue yttranden, anmälta 26 rådgifvare hafva
4, nemligen grefvarna Wetterstedt, Lagerbjelke, Mör-
ner och Adelsvärd med döden bortgått; 6, nemligen
grefvarne Rosenblad, Löwenhjelm och Hård, samt
friherre Åkerhjelm och herrar Poppius och Danck-
wardt erhållit formligt afsked; 2:ne, nemligen fri-
berre Schultzenheim och Hr Skogman blifvit ut-
nämnde till Kollegii presidenter, en, nemligen fri-
herre Gyllenhaal förordnad till general-tulldirektör,
en, nemligen Hr Bergenschöld, utnämnd till Lands-
höfding, 3:ne, nemligen Grefve Brahe, samt Err
Grip och Hartmansdorff, såsom en följd af nya sty-
relseformen entledigade från Rådgifvarekallet, 6,
nemligen Hrr Heurlin, Ulfsparre, Munthe, Wal-
lensten, Riben och Bohm returnerade till andra
embeten, samt 4 nemligen Friherrarne Stjern-
eld och DLagerbjelke samt Hrr ihre och Tör-
nebladh inflyttade i Kongl. Maj:ts nya råd. —
Den anmärkning jag förut under riksdagen yttrat
vid den för Grefve Rosenblads begäran om afsked
valda tid, har jag ingen anledning att frångå. Det
är imediertid lika öfverflödiet att vidare tala der-
om, son att uppehålla sig med fråga om anmärk-
nings påföljd såväl för nyssbemälde Hr Grefve som
Grefvarne Weiterstedt, Lagerbjelke, Mörner, A-
delsvärd, Brahe, Hard och Löwenhjelm, Friherrar-
ne Åkerhjelm, von Schultzenheim och Gyllenhaal,
samt Hrr Poppins, Skogman, Bergensköld, Danck-
vardt, Grip, von Hartmansdorff, Uifsparre, Munthe,
Heurlin, Riben, Wallensten och Bohm, emot hvilka
samtelige, enär de icke mera tillhöra H. Maj:ts;
konselj, KonstitationsUtskottets anmärkningar äro
kraftlösa. Då således endast återstår Friherrarne
Stjerneld och Lagerbjelke samt Her Törnebladh och
Ihre, hvilka kuona blifva föremål för anmälan för
Konungen, går jag nu att, öfver KonstitutionsUt-
skottet i afseende på deras gjorda anmärkningar,
min tanka förklara.
Hvad angår Friherre Stjerneld får jag först upp-
läsa mitt till KonstitutionsUtskottets protokoll den
4 nästl Maj i målet rörande ministerkassans ut-
jändska lånförhandlingar efgifne yttrande, hvilket
lyder som följer:
Hr Petrå hade väl vid åtskilliga tillfällen hört
cinom representationen uttryckas en önskan, att
aH. E. Friherre Stjerneld måtte i förevarande fall:
aså skonsamt som möjliast behandlas. Ett sådant,
coväld och rättvisa förnärmande företag för en i:
anågon mån populär personlighet fann Hr Petre
ahka litet välbetänkt som föga öfverensstimmande
amed den likhet inför lag, hvilken det ålåge en
agranskande och bedöma:de korporation att emot
aalla iakttaga. Han ansåg tvertom H. E Friherre
l
j
f
j
;
i
aStjerneld, såsom orden föllo, i högre mån ansvars- !
agild än de fleste Hr Friberrens kolleger. Desse !
chade att åberopa vanans och slentrianens makt; !
cen mängd föregående riksdagar hade visat dem att
aansvaret för gjorda felsteg, fortsatte missbruk och
cen eftergifvande svaghet för en allena styran-
ade vilja, kuude med en undseende och fogsam re- 6
presentation temligen lätt aflöpa; desse högt upp-!!
asatte hade från början af sina banor varit alltförS8
umycket lyckans skötebarn, för att eus kunna tve-?
cka om en fortfarande lycka i nya, äfven nog vå-d
ugade företag. Hr Friherre Stjerneld deremot hades
usjelf som representant deltagit i den första svenskals
riksiag efter är 1809, då en allvarlig reaktion bör-f
jade visa sig Under riksmötet är 1834 och 1835 g
chorde han lärt sig inse, att en annan tid, mindrela
anenlös än den förflutna, stod för dörren, en tid, ;h
chvars ögon numera blifvit alltför mycket öppnade,
vatt man kunde väga tillåta sig försök, som väl i
fordna dagar må hafva opåtaldt passerst, men hvar-
dill rimligheten, om icke möjligheten, för närva-
ande tyckes vara stängd. Hr Friherre Stjerneld
chade slutligen varit medlem af en statsre vision,
som med den stränghet den använde, borde hafva
dagt för Hr Friberrn i dagen, att föga undseende
wore för den embetsmun att hoppas, hvilken i för-
ivätenhet af sin pligt, med sitt namn tjenar en lag-
stridig sak. Ionan Hr Petre sålunda lemnade sin d
wöst till Friherre Stjernelds frikännande, önskade
han se Friberrens oskuld uppdagad. Alia andra
skäl för öfverseende, af hvad beskaffenhet som 7
chel:t, lemnade han utan afsecude, finnvande för Of- k
vigt, alt äran att uppstiga till statens högsta embete
Oo OP Bm rr DN a
från ett föga bemärkt privatlif icke bordt köpas
för det. vanskliga priset af en lagstridig fortsätt- 8
wing af förre Utrikes Statsministerns hemlighets- k
fulla låneförhandlingar för statens räkning., 1
Med åberopinde af häruti anförde omständighe- 8
er, de der ådagalägga det egna förhållande, som
ned Friherre Sjerneld eger rum och då af Utskot-
ets, öfver förbandlingarna till sista handelstrakta- si
en mellan Sverge och Ryssland lemnade utredning,
nhemtas, att, med förbiseende af Rikets värdighet,
verges rättmätiga anspråk blifvit af en utaf om-
tändigheternas kraf inga!unda påkallad eftergifven-
et för Rysslands fordringar uppoffrade, hvilket
ortfarande tydligen utmärker, att Friherre Stjern- 8!
Id saknar erforderli a kunskaper, för att hos frem- e
nande makter upprätthålla Rikets anseende, samt st
öfrigt till Rikets gagn och bästa förvalta det ho-)m
om anförtrodda utrikes departementet, finner jag m
min del Rikets vä! kräfva, att Friherre Stjern- Vv
Id varder till endtledigande från silt innehafvande
Jtrikes Ssatsministersembete hos Kongl. Maj:t an-!y
väld. K
Vidkommande KonstitutionsUtskottets anmärknin- ) gt
ar emot Friherre Lagerbjelke samt Hrr Ihre och sl
Ven ee - . 2 . ee ss OO -
Ar Hå - 207