I blottställa hela statsförvaltningen, fördröjas, så är allt j detta lätt förklaradt genom det naturliga sambandet , mellan orsaker och verkningar! I I Mot formen för Utskottets betänkande och uppI ställningen deraf hafva mer och mindre ogillande yttranden icke utcblifvit. Man säger sig hafva väntat att deruti finna ett mera klingande och välljudande språk, ett uti en högre stil uppfattadt resone-. Iradt omdöme öfver hela regeringssystemet, samt slutligen ett, såsom en följd af anmärkningarna till Rikets Ständers antagande framställdt formligt förslag. Härvid torde endast böra upplysas, att ehuru Ut skottets ordförande hade med mycken talang pro ducerat ett annat betänkande, deruti nyssnämnde fordringar voro iakttagne, Utskottet likväl ansäg sig icke böra antaga detsamma, dels emedan meningarna om dess formlighet voro mycket skiljaktiga, dels ock derföre att Utskottet trodde sig handla mest opartiskt då Utskottet, så mycket ske kunde, lät sakförhållanderna tala för sig sjelf Af dei Utskottetsbetänkande, med anmärkningar för deras i statsrådet atsifue yttranden, anmälta 26 rådgifvare hafva 4, nemligen grefvarna Wetterstedt, Lagerbjelke, Mörner och Adelsvärd med döden bortgått; 6, nemligen grefvarne Rosenblad, Löwenhjelm och Hård, samt friherre Åkerhjelm och herrar Poppius och Danckwardt erhållit formligt afsked; 2:ne, nemligen friberre Schultzenheim och Hr Skogman blifvit utnämnde till Kollegii presidenter, en, nemligen friherre Gyllenhaal förordnad till general-tulldirektör, en, nemligen Hr Bergenschöld, utnämnd till Landshöfding, 3:ne, nemligen Grefve Brahe, samt Err Grip och Hartmansdorff, såsom en följd af nya styrelseformen entledigade från Rådgifvarekallet, 6, nemligen Hrr Heurlin, Ulfsparre, Munthe, Wallensten, Riben och Bohm returnerade till andra embeten, samt 4 nemligen Friherrarne Stjerneld och DLagerbjelke samt Hrr ihre och Törnebladh inflyttade i Kongl. Maj:ts nya råd. — Den anmärkning jag förut under riksdagen yttrat vid den för Grefve Rosenblads begäran om afsked valda tid, har jag ingen anledning att frångå. Det är imediertid lika öfverflödiet att vidare tala derom, son att uppehålla sig med fråga om anmärknings påföljd såväl för nyssbemälde Hr Grefve som Grefvarne Weiterstedt, Lagerbjelke, Mörner, Adelsvärd, Brahe, Hard och Löwenhjelm, Friherrarne Åkerhjelm, von Schultzenheim och Gyllenhaal, samt Hrr Poppins, Skogman, Bergensköld, Danckvardt, Grip, von Hartmansdorff, Uifsparre, Munthe, Heurlin, Riben, Wallensten och Bohm, emot hvilka samtelige, enär de icke mera tillhöra H. Maj:ts; konselj, KonstitationsUtskottets anmärkningar äro kraftlösa. Då således endast återstår Friherrarne Stjerneld och Lagerbjelke samt Her Törnebladh och Ihre, hvilka kuona blifva föremål för anmälan för Konungen, går jag nu att, öfver KonstitutionsUtskottet i afseende på deras gjorda anmärkningar, min tanka förklara. Hvad angår Friherre Stjerneld får jag först uppläsa mitt till KonstitutionsUtskottets protokoll den 4 nästl Maj i målet rörande ministerkassans utjändska lånförhandlingar efgifne yttrande, hvilket lyder som följer: Hr Petrå hade väl vid åtskilliga tillfällen hört cinom representationen uttryckas en önskan, att aH. E. Friherre Stjerneld måtte i förevarande fall: aså skonsamt som möjliast behandlas. Ett sådant, coväld och rättvisa förnärmande företag för en i: anågon mån populär personlighet fann Hr Petre ahka litet välbetänkt som föga öfverensstimmande amed den likhet inför lag, hvilken det ålåge en agranskande och bedöma:de korporation att emot aalla iakttaga. Han ansåg tvertom H. E Friherre l j f j ; i aStjerneld, såsom orden föllo, i högre mån ansvars! agild än de fleste Hr Friberrens kolleger. Desse ! chade att åberopa vanans och slentrianens makt; ! cen mängd föregående riksdagar hade visat dem att aansvaret för gjorda felsteg, fortsatte missbruk och cen eftergifvande svaghet för en allena styranade vilja, kuude med en undseende och fogsam re6 presentation temligen lätt aflöpa; desse högt upp-!! asatte hade från början af sina banor varit alltförS8 umycket lyckans skötebarn, för att eus kunna tve-? cka om en fortfarande lycka i nya, äfven nog vå-d ugade företag. Hr Friherre Stjerneld deremot hades usjelf som representant deltagit i den första svenskals riksiag efter är 1809, då en allvarlig reaktion bör-f jade visa sig Under riksmötet är 1834 och 1835 g chorde han lärt sig inse, att en annan tid, mindrela anenlös än den förflutna, stod för dörren, en tid, ;h chvars ögon numera blifvit alltför mycket öppnade, vatt man kunde väga tillåta sig försök, som väl i fordna dagar må hafva opåtaldt passerst, men hvardill rimligheten, om icke möjligheten, för närvaande tyckes vara stängd. Hr Friherre Stjerneld chade slutligen varit medlem af en statsre vision, som med den stränghet den använde, borde hafva dagt för Hr Friberrn i dagen, att föga undseende wore för den embetsmun att hoppas, hvilken i förivätenhet af sin pligt, med sitt namn tjenar en lagstridig sak. Ionan Hr Petre sålunda lemnade sin d wöst till Friherre Stjernelds frikännande, önskade han se Friberrens oskuld uppdagad. Alia andra skäl för öfverseende, af hvad beskaffenhet som 7 chel:t, lemnade han utan afsecude, finnvande för Ofk vigt, alt äran att uppstiga till statens högsta embete Oo OP Bm rr DN a från ett föga bemärkt privatlif icke bordt köpas för det. vanskliga priset af en lagstridig fortsätt8 wing af förre Utrikes Statsministerns hemlighetsk fulla låneförhandlingar för statens räkning., 1 Med åberopinde af häruti anförde omständighe8 er, de der ådagalägga det egna förhållande, som ned Friherre Sjerneld eger rum och då af Utskotets, öfver förbandlingarna till sista handelstraktasi en mellan Sverge och Ryssland lemnade utredning, nhemtas, att, med förbiseende af Rikets värdighet, verges rättmätiga anspråk blifvit af en utaf omtändigheternas kraf inga!unda påkallad eftergifvenet för Rysslands fordringar uppoffrade, hvilket ortfarande tydligen utmärker, att Friherre Stjern8! Id saknar erforderli a kunskaper, för att hos frem e nande makter upprätthålla Rikets anseende, samt st öfrigt till Rikets gagn och bästa förvalta det ho-)m om anförtrodda utrikes departementet, finner jag m min del Rikets vä! kräfva, att Friherre StjernVv Id varder till endtledigande från silt innehafvande Jtrikes Ssatsministersembete hos Kongl. Maj:t an-!y väld. K Vidkommande KonstitutionsUtskottets anmärknin) gt ar emot Friherre Lagerbjelke samt Hrr Ihre och sl Ven ee . 2 . ee ss OO Ar Hå 207