Ordförande i Götha Kanal-Direktionen i frågen om
nya Troilbätte Kanal. Imedlertid som desse med
flere voro afgångna, yrkade han nu endast 407 S:nrs
användande mot Friherre Stjerneld, och gjorde sig
i detta afseende den förhoppning på det ridderliga
ståndets Kallvarliga besinning, att det cnu som
förr skulle visa dess fosterländska syftning, samt
föregå de andra stånden i de konstitutionella for-
mernas utveckling, m. m. Hr Tersmeden, C. R.,
yttrade sig i et väl utfördt muntligt föredragande
för .återremiss, på det Utskottet måtte kunna ut-
sträcka anmärkningarna äfven till StatsRådets un-
derlåtenhet, emedan han ansåg en styrelse, som
gör intet, vara mera skadlig, än en som är verksam,
äfven om ett eller annat misstag kunde läggas den
till last; förenade sigi öfrigt i Grefve Frölichs åsigt
om tillämpning af1078 angående Friherre Stjerneld.
Hr von Hartmansdorff uppträdde nu till re-
plik mot åtskilliga talare, mera stålsatt och fri
för allt slags blyghet äv vi någonsin sett, eller
gjort oss föreställning att få se en inan i hans
ansvarsfulla och betänkliga ställning till natio-
nen. Innehållet af Friherre Klingsporrs anfö-
rande sökte han slå bort dermed, att allisam-
mans torde vara plockgods från utländska för-
fattare och otillämpligt här i riket; Grefve
Anackarsvärds anföranden voro; blott ett och
samma formulär med vissa toma rum, hvari
än det ena, än det andra ämnet instuckes; en
anmärkning, angående åtgärden med ett apo-
theksprivilegium, kom han ifrån dermed, att en
faderlig styrelse ej kunde låta folket dö af brist
på medikamenter; ett yttrande af Hr L. Hjerta,
som jemfört honom med vissa det gamla Stu-
artska husets anhängare i Walter Scotts roma-
ner, slogs bort med det qvicka skämtet, att
Hr Hjerta sökt göra honom till en romanbjelte,
men att han, såsom Hr Hjertas politiske mot-
ståndare, hoppades, så sent som möjligt komma in
i Läsebibliotheket m. m. Han förklarads för öfrigt
för den hårdaste lott för en Konungens råd-
gilvare, om han skulle behöfva jemföras med en
tidningsredaktör. (Detta synes dock vara en
linkonseqvens, då Hr von Hartmansdorff en
Igång förut täckts underrätta Ständet, att tid-
ningarnes ansvarige utgifvare bestått bland an-
nat af skomakare, med hvilka ganska aktnings-
värda och nyttiga medborgare den värde taja-
ren, såsom dessutom en så stark förfäktare af
skråen, ej tyckes behöfva blygas att blifva
ställd i bredå- Det kommer kanske snarare
an på om de skulle fiona sig smickrade deraf)
De öfriga Telarne utgjordes af Hrr Bengt och
Arvid Ribbing, samt Hallenbory och von Heyne för
återremiss, Gustaf Reinhold Tersmeden, som ga!
en ganska lämplig påminnelse om indragningemak-
ten; Grefve Horn, som talade mot systemet, men
var len mot personerne och kände förhållanden,
som nekade honom votera mot Friherre Stjorneld,
som vid flera tillfällen sökt, men ej kunnat af-
vända misstag, beklagande, att Friherren förenat
sin politiska existezs med ett system, som måste
fördömas.
Efter slutet af voteringen om Frih. Stjerneld upp-
stod en egen och rätt kuriös episod i anledning
deraf, att någre ledamöter ansågo Landtmarskalken,
genom en proposition att nu ingenting vidare ar
att åtgöra med betänkandet, hvarföre han frågade
om Ståndet ville åtskiljas, hefva olagligt afskuri:
Hr Rosenschöild rättigheten att votera om de öfri-
de rådgifvarne, oaktadt han förut äfven uppfattat
yrkandet härom bland de frågor, som efter hvar-
sandra skulle framställas. Detta gaf anledning till
yttranden och reservationer 8f Hrr Westfelt, Dal-
men, Munck af Rosenecböld, Hjerta, Frih. Stael von
Holstein och Lövenström, samt till ett yitrande a!
Hr Landtmarskalken, att Hr Dalman påbördat ho-
pom utiryck som han ej hafi, och stt han ej vi-
dare inlät sig med en sådan ledamot af Ståndet.
Huruvida Landtmarskalken här verkligen hade en
giltig anlodning att afskära de öfriga voteringarns,
ken ej så noga bestämmas, förr än man får gran-
ska de föregående voteringspropositionerna mnär-
mare.
I
NR orseee——
TFT ee FF MAL pöl ÅA mn lana Mannen an