Article Image
RIESDAGEN. UTSKOTTSBETÄNKANDEN. Ett betänkande 2f vigtigt iuflytande för e ort iriket och en betydlig industri är det, so EkonomiUtskottet afgifvit angående inskränknir i rättigheten till gårdfarihandel med Eskilstur smiden. Under förmodan, att denna bandel myc ket befordrar lösdrifverist, har en ledamot Presteståndet, som äfven inom BevillningsUt skottet utgjort en välment ifrare för höga tul lar på kolonialvaror och andia lika välment prohibitif-stadgar, Kontraktsprosten Nibeliu: föreslagit, att Ständerna måtte hos Kongl. Maj: begära en allvarlig undersöknings anställande a sakkunnige män till utrönande af verkningar na af nämnde gårdfaribandel. Riksdagsmannei Olof Olsson från Gefleborgs län har ock instäm häri, och uisträckt den tll ett yrkande om in skränkning i kringvandrande handel i allmän. het. Kihlblom har till någon del förenat sig med Olof Olsson, men någon af Bondeståndet: ledamöter från Småland hafva likväl satt sit emot det sednare. EkonomiUtskottet åter har ej ens stannat vid Prosten Nibelii förslag, emot hvilket ingenting kan invändas, utan tillstyrkt: Det Rikets Högloflige Ständer må hos Kongl Maj:t i underdåninghet anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes i nåder förordna, det ingen, vid konfiskationsäfventyr, må vara tillåtet att, under kringvandring 1 städerna eller på landet, utbjuda Eskilstuna smidesarbeten, utan att vara hos manufakturist eller mästare derstädes mantalsoch skattskrifven, samt dessutom försedd med vederbörande Megistrats eller Landshöfdinges pass, hvaruti uttryckligen bör uppgifvas passinnehafvarens rätt till en sådan handels idkande samt den manufsakturists eller mästares namn, för hvars räkning kringresandet verkställes; manufakturists eller mästeres rätt att sjelfve, försedde med pass, kringresa i ändamål att afyttra egna tillverkningar härunder icke inbegripen; och att Rikets höglofl. Ständer må genom underdånig skrifvelse, hos Kongl. Msj:t anhålla, att en noggrann undersökniag måtte företagas af sokkunnige och oväldige män, för att utröca de verkningar, som gårdfarihandelin med Eskilstunasmiden haft på jernhandteringen derstädes, då, i bändelse dessa verkningar befunnos förderfliga, Kongl. Mej:t i nåder täcktes, efter sig företeende omstäcdigheter, deröfver besluta.n Det vore i sanning lyckligt, om icke den sista villan blir värre än den första, nb. för Eskilstuna, om gårdfaribhandeln inskränkes. I ett glest befolkadt land, der dessutom sådane orimliga författningar finnas mot landthandeln, att icke ens borgare i köpestäderna få anlägga sådan hvarest de vilja, och der borgerskapen till den grad tyckas missförstå sin egen fördel, att de ej vilja lossa på dessa band, är otvifvelaktigt gårdfarihandeln ännu till en viss grad nödvändig, att underhålla den afsättning, hvaraf en talrik folkmängd lefver, och oordningarna synas då böra förekommas väl genom noggranna polisföreskrifter för de personer, som utöfva handeln, men icke genom inskränkning i rättigheten att drifva densamma. Lotterier, inländska och utländska. Angående enskilda lotterier har Ekonomiutsk. varit strängt, ej blott mot utländska, utan äfven mot inhemska. Utsk. har neml. tillstyrkt (Rikets Ständer att hos Kongl. Meoj:t i underdånighet framställa sin önskan, att alla enskilda lJot.eriföretag, af hvad beskaffenhet de vara må, å fast ler lös egendom, måtte ytterligaro vid betydligt vite förbjudas, samt att, i händelse Kongl. numnerlotteriet icke kommer att afskaffas, det äfvenedes måtte förbjudas att inrätta något lotteri, grunladt på nummerlotteriets dragningar; och som utändska lotteriföretag, efter Utskottets tanka, icke öra här i riket tillåtas mera än inländska, helst

2 juli 1840, sida 2

Thumbnail