som kan tjena ul tlorebiud Ior iramuden, och 1
detta ögonblick, eller som det kallas: uunder
närvarande omständigheter,, borde öfvertyga
Riks, Ständer, att de handla pligtvidrigt emot
Svenska folket, om de icke med kraft och
beslutsamhet yrka rådgifvare-ansvarighetens verk-
liggörande.
Hade Riksens Ständer visat det allvar, som Rikets
väl redan då i deras tanka, hvilka närmare följde
styrelsens beträdda afvägar, väl kunnat kräfva: sä-
kert skulle den påföljande Riksdagen icke lem-
nat så sorgliga resultater, och en helt annan ut-
veckling af sakerna torde då hafva blifvit deraf
jen följd. Men genom den brytning, som i Bor-
gar-Ståndet vid nämnde Riksdag uppstod, till
följd af närings- och handelsfrågorna, och ge-
nom Preste-Ståndets medgörlighet, lyckades det
dåvarande Rådgifvarne, att kasta sig bak-
om Majestätets oantastlighet, och göra gällande
den lagstridiga grundsats af allena-styrande,
som för ögonblicket förvillade Ståndens majori-
teter och sedan vållat så många strider och med-
fört så många offer. Förgäfves bestreds denna
grundlagsvidriga åsigt på Riddarhuset. Preste-
och Borgare-Stånden sanktionerade den för till-
fället, genom sina beslut, att ej vidtaga någon
åtgärd emot Rådgifvarne, som i Adeln hade en
knapp pluralitet, genom sina slägt- och patro-
nat-relationer — och Ständernas beslut ingaf
styrelsen ett mod, hvilket sedan gjort så mycket
mera ondt, som det icke närdes af den inre öf-
vertygelsen om en laglig rätt, utan egentligen
kan karakteriseras med denna en af våra älsk-
lings-skalders sanna drag:
albland man sett, att brist på mod
Haft den effekt som hjeltemod,
Poltroner slåss, som Leviathan.
Liksom då jorden störtar hus -
Och vänder städer uti grus,
Hon darrar sjelf af bara satan.v
1828—530 årens riksdag, utvisar i frågan om
Rådgifvare-ansvarigheten , samma karakter , som
i alla öfriga ämnen, hvari Regeringens intresse
på något sätt stod i skenbar strid med natio-
nens. Annu aldrig har inom Riddarhuset och
Bonde-Ståndet utvecklats så mycken kraft i be-
mödandet, att upplysa om den syftning Reg.
redan då visade, till missaktning af representatio-
nens fordringar, till en antinationell yttre politik, till
återhållande af det konstitutionella systemets utvec-
kling , till utvidgande af civiladministrationen och
till fördröjande af alla yrkade förbättringar i rikets
allmänna bushållning , allmänna inrättningar m. m.
Allt strandade, emot de välbekante majoriteterna i
nyssnämnde tvenne stånd, och Preste- och Bor-
gare-Stånden, som ännu utvisade en panisk fruk-
tan för säkerheten af privilegiernas helgedom,
bidrogo att öka de länge känbara olycksföljder-
na af nämnde riksdag, genom sitt biträdande
af besluten om de oerhörda extra anslag, som
Regeringen då begärde, och hvilkas ofullständi-
ga redovisning utgör ett bevis på äfven den go-
da viljans vid förra Riksdagen kraftlösa bemödan-
den, att göra nationens sjelfbeskattnings- och re-
presentanternes gransknings-rätt till en verklighet.
Vid 1830 års riksdag ansåg R. St. Konstitutions-
Utskottet sig sakna skäl att tillämpa f. 106 Reg.
formen (Riks- Rätt), oaktadt de många skäl till juri-
disk behandling, som förefunnos i det grundlags-
stridiga förhemligandet af handlingarna om den
bekanta skeppshandeln ; i vägrandet att låta ut-
färda Riksens Ständers Instruction för deras
Revisorer, att låta Tull-medlen ingå till Riks-
gäldskontoret; i underlåtenheten att iakttaga
Riksdags-Beslutet 1823, ang. vilkoren för Min-
dre Kreditivets lyftning; i den skedda lyftningen
deraf för skeppsbandelns återgång; i sättet n
km —-— nn
ce mm oh FP? je jen 00 MA NH RR a AA
utfärda PrivatBank-Lagen; i det olagliga använ-
dandet af Abo Academie-fond; i förtydningen
af nämnde Riksdegs Beslut angående extra Ro-
teringen och ordinarie Roterings åläggande utan
Riksens Ständers bestämda medgifvande ; i ut-
skrifningen af ny mötespassevolans-afgift, fastän
densamma enligt kontraktet med år 1827. upp-
hört; m. fl. andra anmärkte förhållanden. Man
såg Utskottet väl anmäla till Riksens Ständer en
enda Tidningsindraguing, hvarifrån likväl Före-
draganden fir Danckwandt fritogs (han hade reser-
verat sig, men kontrasignerat) och skeppshandeln;
samt emot två Föredragande en afskrifning af en-
skildt mans skuid till Passevolanskassan, och origtig
formell-behandling af ett mål rörande Kyrko-
hemmanen i Halland; men redan ?i dåvarande 4
omständigheter var detta ett intet; och då Ut-n
skottet slutade sitt betänkande med tillstyrkan 8
af decharge, var hela ansträngningen synbart
igtad emot den redan 1818 antastade perso-g
nen, hvilken ock funnit för godt att aflägsna sig N
från Rådskallet, ehuru Riksens Ständer icke yr-
kade hans afgång, utan blott begärde en under-
sökning om orsaken till de dubbla kontrakterna
skeppshandeln : en åtgärd, som genom besyn-
aerliga omständigheter, i Expeditionen af Rik-
sens Ständers skrifvelse helt och hållet för-
elades. i
Förgäfves yrkades på Riddarhuset och i
Bonde-Ståndet, att Konstitutions- Utskottet borde
bedömma Förvaltningens karakter i det hela och
0 I nl aga Am Kanunnsnane Pa2ådaifuara s P2 Ida 1145
4 DT HÖ AA mtr OL mr O HH RR Fr
(0-0
-- 0-0